Tänk att en Tant och en soffa kan vara den bästa av huvudkuddar;
Tant som njuter av närheten och en skäggigs händer som håller varsamt så att man inte trillar. Och så på det ljudet av regn mot fönster och pyjamasen fortfarande på, som om det vore söndag och man inte behöver skynda.
Fint så det räcker.
Nu börjar sakta pusselbitarna trilla in här hemma inför badrumsbyggandet. Jag tänkte att ni kanske ville vara med på resan och se allting för sig på vägen och inte bara själva helheten när det är färdigt?
För att ni ska hänga med så har jag ritat upp en liten skiss åt er här:
Kontoret är alltså kontoret som ni sett några gånger redan; där den lilla snurrstolen står som Buse brukar sitta på och där vi tar ner sängarna och sover under vinterhalvåret. Det som ska bli badrum ligger åt vänster om kontoret och är idag ett ”vanligt” rum utan någonting i mer än en himla massa skräp. Ja, ni har ju sett.
Det som jag kallat ”Lilla toaletten” är en liten utbyggnad som det idag finns ett handfat och en golvbrunn i, samt en igenlagd dörr som leder ut till trädgården (på väggen närmast hitåt). När vi köpte Drömmen stod det en duschkabin där ute i det rummet, rakt på trägolvet. Inte så våtrumsanpassat direkt, så duschkabinen kastade vi ut och har duschat utomhus sen dess som ni vet. Den här lilla toalettdelen ska jag behålla och ha ett handfat och en toalett i. Resten (badkar, kommod, fler handfat etc) hamnar i det stora badrummet.
Nu är ni kanske med?
Här ser ni handfatet som ska vara i den stora badrumsdelen!
Jag har två såna här som ska stå bredvid varandra. Det vi visste att vi ville ha var ganska rejäla handfat; i Lutande Huset hade vi ett runt som var alldeles för litet märkte vi efter ett tag eftersom man slabbade typ överallt när man skulle tvätta av sig. Så nu letade jag efter två stycken ganska rejäla handfat (ovanpåliggande såklart, är tokig i ovanpåliggande handfat) och velade ett tag mellan rektangulära och runda innan jag tog mellanvägen och bestämde mig för ett par ovala, knubbiga saker med mjukt rundade kanter och med 60 cm bredd. Dessa hittade jag på Furniturebox där vi en gång i tiden köpte ett par soffor, och till ett riktigt bra pris – så det är ett tips om ni letar handfat och inte är så noga med att det ska vara något särskilt märke eller så.
Handfatet till den lilla toalettdelen har jag inte hunnit fota ännu – men det kommer.
Och här!
Ett så, så vackert gammalt stallfönster som är nästan två och en halv meter högt och helt fantastiskt tjusigt. Jag köpte det mer med hjärtat än med hjärnan och hade inte riktigt klurat ut vad det skulle användas till, men kunde komma på minst fem användningsområden för ett gammalt stallfönster i ett badrum så jag tyckte att det var ett bra köp ändå (kolla med bönder om ni är på jakt efter såna här, många har trasiga stående på ladan – då behöver man bara byta ut glaset så är dom som nya igen). Nu får jag höra med Världens Bästa Hantverkare när dom kommer imorgon för att kolla in det stundande projektet, men min förhoppning är att det ska gå att fälla in det här där den gamla igenlagda dörren finns idag i den lilla toalettdelen. Då täcker fönstret nästan från golv till tak och hur fantastiskt vore inte det? Plan nummer två på listan, om det där första inte går, är att använda det som någon form av stänkskydd. Men vi får se.
Och där har ni början på vårt badrumsbyggande! Dom första pusselbitarna som är på plats och så himla ivrigt väntar på att få användas.
Ni vet den där fräsiga ansiktsmasken från MayBeauty?
Den som man låter torka till en slags gummiliknande massa och sen drar av i ett svep och får ut en himla massa snusk med? Den har ni ju sett några gånger vid det här laget. Jag fick hem en omgång såna i ett ta-hand-om-rubbet-paket tillsammans med deras fotmask; den som gör så att all hård hud liksom fjällar bort efter ett par veckor.
Så där sitter jag och blir renoverad både i fejan och på fötterna.
Fotmasken?
Först sätter man fötterna i fotbad, sen drar man på sig de här plaststrumporna som innehåller själva masken, låter den verka i 1-2 timmar och sköljer sen av det. Efter en till två veckor fjällar man av den döda huden. Supersmidigt.
Jag har inte så mycket hård hud, men mannen har ju pansarfötter och ser ut som en ödla när det börjar trilla av efter att han har kört masken.
Masken är en lermask som alltså torkar och drar med sig snusk (och ansiktsbehåring ho hooo) när man tar bort den. Den kör jag då och då när jag tycker att det behövs, och huden blir alltid superlen (och hårfri).
Och i samarbete med MayBeauty får ni nu samma sommarpaket, med fotmasken och ansiktsmasken, för 279 kr istället för 498 kr. Mer om maskerna och hur man beställer hittar du HÄR.
Skönt att ta sig lite tid till sånt också ibland.
Alltså.
Tänk att det var ganska så exakt ett år sedan (minus ca 2 veckor) som vi köpte Drömmen. Huset som jag hittade på Hemnet av en ren slump på midsommarafton och sen spenderade hela midsommarhelgen med att försöka köpa utan att få tag på mäklaren. Och sen de där veckorna av vånda när säljarna envisades med att hålla visningar och jag envisades med att det inte alls behövdes, för jag skulle ha det där huset och sen var det inte mer med det. Och sen KÄNSLAN när vi äntligen fick nyckeln i vår hand och kunde gå in i Drömmen som ägare för första gången.
Hur Drömmen då var mörk och murrig och lite ledsen på något vis.
Det var en ganska slitig sommar det där, men hundratals liter färg och den där färgsprutan som räddade livet på mig totalt, och Kalklitir som satte sig i bilen och körde hela vägen upp från Landskrona när jag satt på stentrappan utanför och snyftade av utmattning efter att ha konstaterat att timmerväggarna i kontoret behövde målas en gång till, för hand och med fyra meter upp till tak.
Fina islänningarna. Några timmar senare hade vi klarat av även den pärsen.
Men jag älskar det här stället, så är det bara.
Jag älskade det första gången jag såg den skakiga hemnetfilmen och jag älskade det när jag stod på bänkarna utanför och försökte kika in genom fönsterna på midsommardagen och jag älskade det varje dag jag ringde mäklaren prick klockan 09:01 (eftersom det inte var lönt att ringa innan, det lärde jag mig fort) och tjatade om att för helvete låta mig få köpa rucklet nån gång. Jag älskade det hela sommaren, trots att jag var täckt med ett fint lager färgdamm till och med på ögonfransarna alla dessa veckor och hade så ont i kroppen att det gnisslade om mig när jag gick, jag älskade det hela hösten när det var färdigt och vi kunde gå på blöt mossa och plocka svamp och jag älskade det hela vintern trots att det ibland blev så kallt att vi fick bädda framför täljstenskaminen och sova med fårfällar för att hålla värmen.
Och kärleken försvinner inte, försvinner aldrig, för det här huset. Jag har älskat det och jag älskar det fortfarande, älskar det så mycket att vi nu ger det ett avlopp och ett badrum också – ett rum som förhoppningsvis ska bli lika vackert som inne i mitt huvud när det är färdigt.
Det här huset är Drömmen helt enkelt, och kommer alltid vara det.
∞
Pssst – jag har försökt att lägga in rummen i olika kategorier här åt höger om ni vill se nåt visst rum (med före och efter och så) under Drömmen. Och har ni Instagram finns det små filmsnuttar från vardagsrummet bland annat. Där heter jag @attvaranagonsfru. Ses där också!
Det hostas och snörvlas och nöffas (det senare Noah) här hemma.
Stackarna.
Hela klanen är hängig och jag har än så länge klarat mig *peppar peppar* men känner att det börjat kittla i halsen på det där sättet det alltid gör innan det brakar loss. Mest synd är det om minstingen såklart, som har svårare att göra sig av med snusket.
Så idag har det inte blivit så många knop inte, bara en sväng till banken och sen kakelshopping från soffan med en kopp varm choklad i näven och en skål med morötter strax bredvid. Det passar ju ganska bra med sånt när det duggregnar ute och brasan sprakar och man har en säsong av Welcome to Sweden som väntar på att det ska bli lite senare kväll så att vi kan tassa upp för trappan och kura ihop oss under duntäckena.
Förkylningsmåndag.
Det får gå bra ändå.