Att kunna ta bort de svåraste av fläckar.

Tävlingar

 
 

Vanish

 
 
 

Ni känner säkert alla till Vanish.

Typ världens bästa medel för fläckborttagning om man frågar mig. Jag vet inte hur många gånger jag har lyckats rädda ett plagg från gud-vet-vad som satt sig och lämnat fläckar jag inte trodde skulle gå att trolla bort. (Har du inte testat Vanish så kan du beställa provprodukter på deras Facebooksida här).

Och! Nu kommer en tävling i samarbete med Vanish där en vinnare har chans att kamma hem ett stort Vanish-kit! Det innehåller en Powder Pink, en Powder White, en Powergel, en Power Hygiene samt en Pre-treat. Man kan gå loss ganska ordentligt på tvätten, alltså.

För att vara med ska du bara:

1. Motivera i en kommentar här nere varför just du (eller någon du känner) förtjänar vinsten. Lever du med en himla massa småbarn som gärna blåbärskramar dig när du har din vita skjorta på? Är din väninna expert på att välta ut rödvin? Glömmer du bort att byta om innan du ska göra utsatta aktiviteter, som att koka tomatsoppa eller måla hallen? Berätta!

Tävlingen pågår till och med den 31 oktober.

Lycka till!

 

OBS! TÄVLINGEN ÄR AVSLUTAD. Vinnaren är kontaktad.
 
 

<img class="alignnone size-full wp-image-20425" src="http://cdn.elsasentourage.se/wp-content/uploads/sites/2/2013/06/slut1.jpg" alt="slut"
var tsCsId=17530219;

Att firas kungligt.

Livet

 
 
AT2B3141
 
 
 

Idag fyller jag år.

Ni vet hur det är, nånstans på vägen så tappar man bort den där betydelsen i hur mycket man fyller och blir selektivt glömsk för just födelsedagar. Men jag blir 34, tydligen. Hur det nu gick till.

Och här hemma har jag traditionsenligt firats med del ett på morgonen och del två kommer ikväll. Del ett innebär alltid tårta (ja, till frukost, det är ett måste) och lite paket, del två innehåller oftast mer paket och nån god middag. Så jag klagar inte.

 
 
 

AT2B3125

 
 

AT2B3150

 
 
 

I morse väntade 2 paket på mig, och en Lutande Gräddtårta.

Paketen hjälpte Buse mig med. Mycket praktiskt. Nu för tiden behöver man inte ens öppna sina egna paket själv. Tårtan fick jag däremot tack och lov äta av på egen hand.

 
 
 

AT2B3159

 
 
 

Vad jag fick? Typ världens bästa paket!

Ett Playstation (ha ha ja, men jag är ju en spelnörd) som kan komma väl till pass framöver. Älskar Playstation och mitt gamla från -94 hade gjort sitt och inte synts till sen vi fick Buse. Och så fick jag en vrålsnygg skjorta från KyssJohanna som han vet att jag spanat på ett tag. Åh. Han är den bästa som finns, den där mannen. Till mig själv köpte jag ett par fodrade, Marant-inspirerade Ldir med ganska hög inbyggd kilklack, som ni redan sett på bilder (bland annat i förra inlägget) eftersom jag öppnade det paketet för typ två veckor sen i förtid. Det får man göra med paket man ger sig själv.

Och så fick jag Busepussar och paketöppnarhjälp och en lutande gräddtårta och en himla massa kramar innan mannen åkte till jobbet, så nu är jag mätt och nöjd och sugen på att det ska bli kväll så att jag har arbetat klart och kan testa det där Playstationet och alla spel som nu ligger på soffbordet och kallar på mig.

Ja. Lite så började min dag. Och i kombination med alla era fina, fina hälsningar och heja-rop i förra inlägget som väntade på mig när jag vaknade i morse är nog det här den finaste födelsedagen på länge.

Tack! Underbara ni.

 
 

slut

Att ge det ett försök till.

Preggo igen

 
 

AT2B3107

 
 
 

Ja.

Som nog många av er redan anat och en del redan frågat så är jag gravid igen. Tillslut. Jag har försökt mörka det så gott det går de senaste månaderna men det har varit så, så svårt – ni vet hur det är när ens tankar är uppfyllda av något så stort och man inte vill något annat än att berätta. Men samtidigt har det varit tre månader av konstant oro och täta kontroller – efter vårt MA förra året så hade vi dessutom ett tidigt missfall, så vår underbara gyn har sett till att jag den här gången fått gå på ultraljud varannan, var tredje vecka för att stilla oron och se så att allting utvecklas som det ska. Risken att få ett tredje missfall efter två är inte mindre, som man kan tro, utan större. Och visst, det kan såklart fortfarande hända, allt kan hända.

Men nu är jag i vecka 14 och allting ser ut precis som det ska göra. Så nu börjar lyckan få plats också. Sen får vi se vart det slutar, inte sant? Men nu kan jag inte hålla tyst längre. Nu vill jag ha med er på färden.

 
 
 

AT2B3114

 
 
 

(Och jag vet; ni är några som har frågat i kommentarsfältet. Men jag kan ju inte svara där. Dels med tanke på att jag ännu inte vågat andas ut, men också för att jag ville vänta med att berätta tills jag var redo, och inte ta det i kommentarsfältet. Det tror jag att ni förstår).

Men ja. Jag är gravid igen! Och där är förklaringen till alla matuppdateringar senaste tiden, alla ibland lite tomma texter, den extrema julhysterin (måste vara hormonerna, herregud) och varför jag ser ”lite mjukare ut” som en älskad vän uttryckte det men som egentligen bara betyder ”har ätit väldigt mycket pasta”. För precis som alla de andra gångerna har jag mått strålande utan uns av illamående, och bara brottats med Den Gigantiska Hungern som inte ens går att förklara med ord och som gör att det inte kan gå mer än tre, max fyra timmar mellan måltiderna om jag inte ska bli koko. Och en liten kula finns där även om den inte är dunderstor, och den går inte suga in och dölja hur mycket jag än försöker.

Ja.

Vi ska förhoppningsvis bli fyra + flickorna den 3 maj.

Det är svindlande, svindlande stort.

 
 

slut

Att ha en man som snart fyller år.

Livet

 
 

AT2B3060

 
 
 

Jag har ju en man som snart fyller år (och jag också, ja, men jag är mer fokuserad på mannen) och i vanlig ordning sitter jag och kliar mig i skallen och försöker komma på bra presenter. För han är mer eller mindre omöjlig att handla till.

Innan Buse så var det enklare; då kidnappade jag honom varje år och så åkte vi på weekend. En gång till Prag, en gång till Island och så vidare. Det var fantastiskt mysigt såklart, men nu har vi ingen lust att lämna Buse och åka iväg en långhelg själva. I så fall ska det vara en natt vilket inte är så lönt eller så ska Buse med – och en treåring är inte direkt skitpepp över en stadsweekend med promenader, shopping och långa middagar.

Så de senaste åren försöker jag komma på nya, fiffiga grejer. Att fråga honom vad han vill ha? Nej nej. Min man är en mycket praktisk och en mycket pragmatisk man som lägger pannan i djupa veck och sen svarar tjaaaaa, strumpor kanske?  Strumpor?! Jag köper inga jäkla strumpor när någon fyller år, så är det bara. Hur mycket känsla finns det i ett par strumpor liksom? Åh nej. Jag hittar gärna en praktisk present, men lite roligare än ett trepack strumpor får det fasiken vara.

Så nu är jag där igen. Mannen fyller snart år och jag ska hitta en praktisk men rolig present som han kommer använda och ha glädje av…

Nåja. Jag har ju fortfarande tid på mig.

 
 

slut

Att ta igen det nästa helg.

Drömmen

 
 

AT2B2328

 
 
 

Nej, det blev ju inte Drömmen den här helgen.

Vi ska dit nu i helgen och sen helgen därpå, så det hade blivit lite för lite tid över till sånt vi måste hinna med om vi hade kört upp i fredags också. Men åh, det fattas oss att inte vara där. Drömmen har ju blivit en slags oas, ett lugn att samlas i.

Något vi skapat tillsammans och nu njuter av, varje gång.

 
 
 

AT2B2327

 
 

AT2B2325

 
 

AT2B0632

 
 
 

Jag älskar det där huset och som ni vet så längtar jag efter att få svepa in det i jul – min mamma är lika julgalen hon och lovar att hålla mig sällskap i hysterin och jakten på julstjärnor, pynt och det här årets tillskott till julgranskulesamlandet – jag har ju samlat kulor i flera år, men det här året har vi chans att ha en riiiiktigt stor grann och då behövs det nog lite extra utöver det vanliga komplementet. Och så är jag sugen på att pyssla, så det kommer nog bli en del DIY här inne när det närmar sig och jag har redan idéer på saker jag vill göra. Det blir till att ladda limpistolen med andra ord. Åh, jag blir tokig bara av att tänka på det!

Men Drömmen, ja. Det tar vi igen nästa helg, kombinerat med övernattning hos mamma också (det var så längesen vi var där, senaste tiden har ju hon och Sockervadds-Göran kommit till oss). Då fyller vi på med det vi fattas.

Nu ska jag avsluta den här måndagen med té, varma baguetter och ett hjärta som klappar av tacksamhet efter att ha haft besök av någon så, så, så saknad idag.

Finaste måndagen på länge blev det.

 
 

slut