I helgen kom Mommo och Sockervadds-Göran ut till Drömmen. Mest för att säga hej och prata om vad som hänt sen sist, och för att ta Buse i handen och ge sig ut för att plocka svamp strax utanför huset.

Ja. Det är mycket svampplockning nu. Men det är ju så meditativt. Förr oss vuxna, iallafall. För Buse är det mest ett äventyr där han letar efter Gargamel och grodor och samtliga svampar som har en någotsånär gul nyans.

 
 
 

 
 

 
 

 
 
 

Vi hittade kantareller, grodor och en snigel. Rena partyt med andra ord.

 
 
 

 
 

 
 
 

Och så hade dom med sig lunch;

rökt rådjur och potatissallad och hemmabakat bröd och tzatziki. Hur gott som helst. Och mat blir ju alltid lite godare när man kan sitta ner tillsammans kring ett stort bord och skicka tallrikar mellan varann och plocka lite här och lite där. Och när man har sällskap.

Så det var en fin helg, som avslutades med besök, svampplockning och rökt rådjur. Inte illa alls.

 
 

 
 

 
 

 

Och så körde vi hem igår, från Drömmen till Lutande Huset.

Vi hade gärna stannat kvar, men mannen har ju sina tider och själv har jag ganska mycket den här veckan som ligger och väntar på att jag ska ta tag i det. Möten ska hållas, människor träffas och fotograferingar bokas. Så jag kan inte sitta och häcka i skogen hela veckan, även om jag gärna velat.

 
 
 

 
 

 
 
 

Och i helgen vankas det bröllop!

Det är mannens syster och Folkpartisten som gifter sig (äntligen! heja!) och det ska bli fantastiskt roligt. Jag vet inte om ni minns; men de två träffades ju på min möhippa och har liksom växt ihop och fått ett liv tillsammans sen dess. Och nu är det alltså dags för bröllop. Och vem älskar inte bröllop?! Som vanligt har jag ingen aning om vad jag ska ha på mig, men det löser sig såklart. Bara att få vara där och fira dessa två är underbart.

Men nu är det alltså först måndag, jag ska vakna till och sen är det väl bara att kickstarta veckan? Japp. Så gör vi. En intensiv vecka som avslutas med bröllop,

det blir bra det.

 
 

 
 

 
 
 

Det var en så vacker kväll. Så vi tänkte att nu kanske det var dags för sommarens sista bad. Det var ju bara två veckor sen sist. Hur kallt kan det ha hunnit bli?

 
 
 

 
 
 

Det är så, så vackert vid sjön. Särskilt när ytan är spegelblank och solen som är på väg ner studsar mot ytan och bländar.

 
 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 
 

Om det var kallt?

Ja, herregud.

Men vi var tappra allihop. Mest mannen. Han vadade ut och doppade sig ordentligt. Jag och Buse stannade mest inne vid vattenbrynet och fulbadade lite.

 
 
 

 
 

 
 
 

Men ändå.

Vilken kväll! Allt detta sensommarljus och all denna stillhet, och så Buse och mannen och jag i färd med att envetet ta sommarens sista dopp i den sjö som gett oss svalka hela sommaren när vi renoveringsdammiga och svettiga kommit ner.

Sommarens sista bad (och den här gången menar jag det) kunde knappast haft en vackrare kuliss.