Att sätta samman livslag.

Det händer mycket nu. Med bloggen och i livet och med allt det där andra runtomkring. Gör det inte alltid det? kanske ni undrar, och jo – så är det nog. Jag är en sån som alltid är på väg, som inte kan några andra vägar än framåt, och då blir det väl sådär kan jag tänka mig. Men ändå. Jag är så duktig på att sprida ut mig som ett träd att jag tillslut har svårt att veta vilka grenar det egentligen är jag borde hålla mig till, och då är det bara att ta ett steg tillbaka. Lyssna på magkänslan. För jag har en väldigt bra sådan, trots allt, om jag bara väljer att lyssna på den. Ibland vill jag inte lyssna på den, för det finns något tröstande i att vara naiv också – som jag har sagt tidigare vägrar jag fortfarande tro ont om människor tills motsatsen bevisats och det fungerar för mig, det gör faktiskt det. Hamnar man på min svarta lista så är man ju ändå där sen; i det vita bruset, och så är det inte mer med det. Man kommer aldrig mer nära i vilket fall.

Men, ja. Nu händer det mycket, igen, och jag väljer in människor i mitt yrkesliv som man väljer ett fotbollslag – jag samlar trupper och sätter på planen och möblerar om. För man är ingen ö, ingenting blir bättre av att göras själv om man kan göra stordåd tillsammans. Men det måste vara rätt; alla måste spela av samma anledning. Det går inte med såna som spelar bara för egen vinning skull, de som ställer sig först i kön genom att komma förbi nån annan eller som blir så nöjda av sin framgång att de glömmer sitt jobb. Och det kan vara svårt att hitta.

Men jag tror jag gör det och snart är jag väl klar. Kanske redan i sommar.
Och sen? Sen blir det åka av igen.

Minsann.

 

32 kommentarer till “Att sätta samman livslag.

  1. Det låter spännande! O du verkar lyckas i allt du gör, o det grundar väl att du tror på dig själv:) ska bli spännande att höra om allt!!!

    Kraam Emma

  2. Så klokt sagt och jag känner igen mig i tankesättet, både i trädspretandet och att ingen är en egen ö. Det som tidigare i mitt liv kommeterats om att aldrig sitta still har jag när jag blivit äldre kommit underfund med att man kan både ha att lugn inom sig och vara mycket driven framåt. Det ena tar liksom inte ut det andra, bara man har magkänslan.

  3. Du är så bra. Du är så inspirerande. Du är så spännande. Det är fantastiskt att få följa dig på resan här på bloggen 🙂
    Kramar

  4. Jag förstår precis vad du menar, och jag tycker att du tänker i helt rätt banor.
    Jag är själv extremt känslig för sånt där, funderar och känner in för mycket.
    Har tentakler som känner av sådant som man egentligen kanske hade mått bättre av att inte veta.
    Men så är livet, och man lär sig.
    Ett steg i taget.

    Kram Mrs G

  5. Låter fantastiskt spännande. Men tufft samtidigt. Inte lätt att att hitta rätt gren alltid.
    Jag hejar på dig!
    Kramar i massor
    Paulina

  6. Oh jag blir så oerhört nyfiken på alla dina projekt! 🙂
    Hur går det med Turkietrullen? Hur går det med Volvo rullen hahha…jag har inte glömt 😉 men kanske missat?
    Kram!

    1. Det går nog bra med avsnitten – de ska ju börja sändas i slutet av månaden… Ha ha ha, fy. Volvorullen fick halka ner lite i prioriteringarna för Goran för han fick en shitload av jobb som han var tvungen att ta tag i.

      Kram

  7. Så spännande! Lycka till, det kommer ju garanterat bli helt awesome för det verkar det alltid bli när du roddar igång något!

  8. igenkänning & hejjakänslor
    som jag sväljer med ett stort
    léende & mjuka klunkar vitt te,
    ~ & så orkar jag plötsligt jobba på
    ännu en stund till !

    tack för Dig & Dina tankar.

  9. Låter spännande och inspirerande! Känner igen mig både i vart vi står just nu och det där med trädet. Fast ibland känns det som om man bara står och svajar…

    Lycka till!

  10. Där är jag precis som du- ut med ”skiten” för alla är utbytbara. Det är i alla fall för mig viktigt att ha rätt lag även på bänken. Ett lag som består av lojalitet, äkthet och vinnarskalle!

    Du har många härliga projekt på g och det gläder mig. Härligt E.

    KRAM

  11. Jag är så trött på dem som bara gör saker för egen vinning. Runt mig kraschar riskkapitalfinanserade företag i brist på pengar, medan ledningarna i samma företag plockar ut massiva bonusar….. Jag tror du är helt rätt på det. Har man en gemensam agenda så kan man uträtta storverk…och oj vad kul det blir att jobba i ett sådant lag! Heja dej!
    Oj nu blev det inte så mycket feelgood utan mer ”passion for business”….
    Helena

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg