Dag 08 – Ett ögonblick

Som vår första riktiga dejt. När jag sprang med andan i halsen, nyklippt och hjärtfladdrande över kullerstenen för att möta honom. Och han satt där med ryggen mot –

breda axlar, randig skjorta, en glipa nacke över skjortkragen, starka händer och det där lockiga håret som jag skulle lära mig älska bara veckor senare

Och sen hur han fick syn på mig i ögonvrån, huvudrörelsen, den där förvånade blicken som om han nästan glömt hur jag såg ut. Leendet i mungipan, den hastiga rörelsen när han reste sig för att fånga in mig i en kram. Doften av tvättmedel och saltvatten mot hans hals. Allt det där.

Men framförallt han och jag och det där skrangliga bordet mellan oss, hur kall sangrian var och hur mycket jag tyckte om sättet han satt på; tillbakalutad med benen sträckta mot mig under bordet och handflatorna liggande ovanpå som varma, tunga fåglar. Hur han någongång, efter en evighet, lutade sig fram och tog mina små händer i sina stora och hur jag lät det ske. Och hur hans ögon såg ut just då.
Och sen det andra – hans hand på min ländrygg till taxin, hans näsa i mitt hår och därefter inget annat än en resa hem till varsitt håll med ett fånigt leende och tusen bjällror i magen och bara veta att den här gången är det på riktigt.

11 kommentarer till “Dag 08 – Ett ögonblick

  1. Men åh… vilket helt underbart foto!
    Så fin du är och vilken vacker klänning!
    Blir en komplimangsskur det här för jag måste ju… jag måste skriva: att DU skriver… så bra!

  2. Kan bara instämma med de andra, helt underbar bild.

    Jag blir så glad när jag nästan dagligen upptäcker nya guldkorn till bloggar, idag hittade jag din! Gillar dig skarpt..

    //Elvira

Lämna ett svar till Junitjej Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg