Vaknar i morse och det är som om världen håller andan att kyla; träden är kramade av frost och flickorna sitter och skakar framför öppna spisen och tittar anklagande på mig tills jag fått igång den och de äntligen kan sträcka ut sig på fårskinnsfällen och absorbera värme. Vad kan det vara? Tjugo minus? Det är så kallt att mannens glasögon immar sig och håret vippar sprött i topparna när han kommer in från att ha hämtat tidningen.
Idag ska jag hämta Svåra Lenas julklapp som ligger och väntar i butiken, ingredienserna till lussekatter måste inhandlas och efter att vi bylsat på oss lager av underställ blir det en tur ner till havet igen för lite salukimotion. Men först; amerikanska pannkakor med lönnsirap, mangojuice och ett avsnitt av Desperate Housewives med de kalla fingrarna gömda under mannens tröja.
Åh jag hittade till din blogg nyligen och är helt frälst. Dina ord, ditt hem och hela bloggen är så fantastiskt vacker. Jag är grön av avund men nöjer mig med att titta in då och då för att tanka livsglädjen.
Mysigt med så nära till havet! Men tjena så kallt det var idag. Freeezyyyy.
Hehe, vi har -16 häruppe i Jämtlandet och vi har faktiskt åkt en tur i spåret idag.