Att umgås.

Nu har jag spenderat några timmar med Elma och Nykära Lena och det dracks vin och pratades om allvarliga saker sådär som det måste göras ibland, och mycket vändes och vreds på och vi satt länge och var kloka med varann medan mörkret la sig tillrätta utanför. Ibland är det lätta så svårt och då är det skönt att kunna finnas där med en soffa och utbyta erfarenheter och spinna vidare på diskussioner så långt att de tillslut blir ofarliga och måste skrattas åt.

Elma är för övrigt en såndär kvinna man vill linda in i mohairfiltar och ha nära sig, en sån man vill ge varm choklad och hålla i handen och ta med sig i butiker när man måste hitta något vackert och när inget känns som om det passar. Hon har ett lugn bakom allt det där skrattande och sorgsna som smittar av sig, och som gör att det där lugnet lägger sig i bröstkorgen på alla som är nära henne, som en hund som rullar ihop sig för att sova. Det är så fint med såna kvinnor i sitt liv.

Men nu? Nu ska jag fortsätta kvällen med värme i magen och med huvudet i en älskads knä. Jag har två påsar chips och en film som väntar.