Att fortsätta längta.

Ja, jag vet, jag har snöat in på värmelängtan men åh! jag tror det är vädret som gör det. Nu när det är så nära, när solen bländar mig i bilen på morgonen och när gräset inte längre knastrar av frost. Det gör mig alldeles kollrig och får mig att botanisera bland gamla semesterbilder och sucka djupt och längta mig matt efter den där veckan i solen. Om en månad kanske? Ja, ungefär. Eller två. Då är nog medelhavet varmt nog för såna frusna typer som jag.

Från det ena till det andra – jag vill köpa mig en moped. På riktigt. Scout Valiant frustar och skakar på huvudet varje gång jag tar upp det, men jag är fullt och fast övertygad om att en moped är precis vad jag behöver. Och det hade väl varit okey, tycker min man, om det nu vore så att jag ville ha en snygg italiensk vespa eller någon annan form av strömlinjeformad skönhet – men det vill jag inte. Jag vill ha en Yamaha DT. Jupp. Skratta ni, men detta var Den Coolaste Mopeden man kunde ha på den tiden jag var femton och bodde i en liten bruksort; alla de snyggaste killarna i nian hade en sån (och adidasbyxor för övrigt, får väl säga att jag har ändrat smak i en del avseenden) och jag ville desperat ha en. Men det fick jag aldrig. Jag fick en (förvisso skitfräsig) puch dakota från sextiotalet som jag brummade runt på ute på landet. Men drömmen om DT:n fanns kvar. Och nu när jag är en vuxen kvinna och kan skaffa en själv tycker jag att en Yamaha DT är den perfekta mopeden att ha när man bor i hus utanför Malmö och kanske bara vill köra in till den lilla orten och handla lördagsgodis. Men Scout Valiant vägrar. Han kan se sin höggravida, 30-åriga fru orsaka mycket spekulationer när hon fräser över åkrarna på sin bmx-liknande skapelse. Han är övertygad om att alla kommer att tro att det är en 14-åring i onåd och att det faktiskt finns mycket mer lämpliga åkdon för kvinnor i trettioårsåldern som har fast jobb och skånelänga. Han skrattar hysteriskt åt detta samtidigt som han uttrycker sin oro för att jag ska få tag på en trimmad rackare också och bli stoppad av landsortspolisen och få leda mopeden hem medan hela grannkåren står och fluktar bakom gardinerna. Men mig avskräcker han inte. Jag är mer orolig för att jag nog inte kan hantera en moped längre och att det finns en viss risk att jag kommer slira som ett fyllo och slå mig halvt fördärvad innan jag kommer på hur det nu var man gjorde. Men vi får se.

Just nu vill jag iallafall ha en Yamaha DT och köra runt och lukta tonårsförälskelse i kläderna av alla besinångor. Ja. En sån och en solsemester.

28 kommentarer till “Att fortsätta längta.

  1. Förstår dig precis! Dt:n var min dröm, men fick överta systers stora åbäke till Monark 🙁 Alla tuffa killarna körde DT:n..

  2. Längtan efter sommar och värme är nästan outhärdlig nu..så nära…så långt borta….men den lurar lite bakom hörnet och visar sig, försvinner sen med en flin…:-)

    Köp du din moppe, men kör försiktigt!

  3. *asg* du e ju för bra!
    Han kommer nog ge me sig, den dagen du köpt en sån, när han inser hur kul han kan ha med den oxå 😉 tror du inte hahha.
    Som sagt kör försiktigt om det blir en sådan bara..

    Kram på dig

  4. jag körde en hmm om ngt ännu coolare RD. Vet dock inte om jag känner för att uppta intresset, de får nog bli med någon annan skapelse isf. MEN RD står igendammad i fähuset, så om du är intresserad…..

  5. Åh, de snygga killarna på moppe – de minns jag allt. Också minns jag att pappa följde efter mig en gång när jag åkte bakom den snyggaste av dem alla… Snopet fick jag kliva av och åka hem med pappa – vilken skam..! 😀

  6. Moppe var aldrig någon grej för oss. Däremot tog alla körkort den dag de fyllde arton – för att få köra pappas BMW. Själv har jag fortfarande inget körkort.

  7. Jag är nog mer för en cremefärgad italiens vespa… rosa går också bra, eller turkos. Men det vete sjutton, jag som knappt kan cykla asså…
    Men praktiskt och billigt med moppe. Köp en!

  8. Puch Dakota var min dröm men jag kunde få en minimoppe när jag fyllde 15 (då eftersom jag är en generation äldre, Emma.) På den tiden var det inte hjälmtvång (idiotiskt) och min föräldrar gav mig ultimatum; en moppe med hjälm eller ingen moppe alls. Det blev ingen moppe, idag tackar jag mina föräldrar för att de stod på sig. Däremot stack jag till granngården där killkompisarna hade Sündapp och puchar. Jag fick provköra så mycket jag ville(utan hjälm och föräldrarna vetskap;-)

  9. Ha ha!! Den med Adidasbyxorna väcker onekligen minnen. Tänk vad modet skiftar hörrö! Tur att man får ha sina drömmar oavsett om man förverkligar dm eller inte – nu är väl en ynka liten moped inget att bråka om när man har egen fast inkomst? Jag tror att grannarna skulle uppskatta skådespelet!

  10. Oh moppe! vilka minnen detta framkallade! Jag ville också ha en sån Yamaha men jag fick åka omkring på min gröna trampmoped (en sån man måste trampa igång som en cykel…) som var grön och som inte alltid startade utan att man var tvungen att sparka omkull den först och i uppförsbackarna fick jag stanna och leda den uppför eftersom den iten orkade… Mina kompisar fick alltid köra i förväg och vänta in mig 🙂 Men jag älskade den moppen, med min orange hjälm där jag skrivit med fet svart penna ”Madde” baktill… Herregud vilken syn! Men den var cool på sitt sätt den gröna ”icke-faran” 🙂
    kram

  11. Hahaha! Varför är det egentligen så? I Sverige är det nästintill pinsamt när en vuxen kör moped men utomlands är det vardagsmat? Jag känner igen suget, haha!

  12. Det låter som vi är i ungefär samma ålder för det var väldigt poppis med adidasbyxor när jag var ung oxå. Nu kommer inte jag ihåg vad mopederna hette, men de ser ut som den du visar på bilden. Min första pojkvän hade en sån. Han hade också potatisnäsa, lång gänglig kropp och nästan lite antydan till skäggstrån. Jag tyckte han var SÅÅ snygg.

    Det tycker jag inte längre. Kanske för att han numera har rätt så mycket skägg, runt 15 kg övervikt och skinnväst/cowboyhatt. Gamla goda tider.

  13. hahaha, alla coola killar hade en DT när jag var tonåring. Doften av bensin och mopeder får mig alltid att drömma tillbaka till den tiden då ens enda bekymmer var att det inte gick att ha kjol eller klänning på en sådan där och hur det hade varit att få hångla lite med han den mörkhårige killen.

  14. Jag var alldeles för feg för att köra eller åka moppe!!! Jag hade hjärtat i halsgropen när döttrarna kom farande bakpå mopeder på väg till skolan eller bak någon fjunig snusande grabb! Jag är glad att den tiden är över men kan se dig fara omkring på en sådan! Men du ska kanske tänka lite praktiskt, lastutrymme för godis mm? Hur länge kan du hoppa upp snabbt och smidigt på den? ( magen ) Barnsits, nej tror inte det…..M

  15. Jag vill också ha en DT! Jag fick ingen DT och ingen Puck Dakota utan en Cresent Compakt! En guldig Cresent Compakt. Snacka om att jag var besviken och inte funkade den särskilt bra heller. Men vi hade rätt kul med den på min praktikplats (Skånes Djurpark!).

  16. Först högst uppe på sidan uppmanar du oss att fira att det är tisdag, vilket jag genast då ser till att göra, och sedan när man läser vidare med en mun full av firatisdaggodis så kommer en bild på den fulaste mopeden jag sett, jag skulle be om ursäkt att jag kallade den ful, men jag tycker du borde be om ursäkt för godiset som nästan fastnade mig i halsen ;))

  17. Hahaha… du är ju för skön… Det var inte riktigt vad jag såg framför mig…. däremot en rosa vespa med tillhörande hjälm… tänk att susa gatorna ner i Malmö med en sån =)

  18. Åh..jag ville så gärna ha en men fick hålla tillgodo med en blå tramp från Monark. Jävligt jobbig i uppförsbacke!

  19. hej! börjar läsa din blogg efter tips från helena på baraenkakatill… 🙂
    självklart måste du ha en moped! 🙂 min sambo har varit precis den typen som du beskriver, fast jag tror han hade en honda. hur som helst, för 3 år sedan köpte han en gammal Yamaha Chappy. Den är numera svart mattlackad, jag har fixat ny klädsel till sitsen och den är hur fulsöt som helst och det finns inget härligare än att susa fram genom villaområdet på landet på en moppe bara för att göra precis vad man vill.

  20. Jag hade en dt 50 som 15-åring. I den udda färgkombinationen vit och rosa. Jättefrän. Idag går dom inte att uppbringa från det året i den färgen. Hade en årsmodell -93. Fina minnen. 🙂

Lämna ett svar till missfranklin Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg