Det är så märkligt det där med cravings, hur det skiftar. Ett tag var det kebabrulle och mineralvatten och saltlakrits och ädelostsås, sen var det apelsiner och varm korv med bröd och nu är det kryddstarka, indiska grytor med Naan som gäller – framförallt till lunch. Jag har bosatt mig på den indiska restaurangen på Lilla Torg och tvingar Mammavikarie-Murre att följa med trots att han klagar på att jag spräcker hans diet. Sen sitter jag där och doppar njutningsfullt två gigantiska Naan i det starkaste de har och Murre suckar och byter sin masalasås mot mitt kött som jag ändå inte äter.
Och på kvällarna? Rädisor, knäckebröd och tjocka stavar av Allerum XO som sköljs ner med glas efter glas av mjölk. Jag som aldrig tyck om varken mjölk eller rädisor innan har nu ingen hejd. Detsamma gäller frukt – jag har övergett min chipsperiod mot mängder av jordgubbar, mango, ananas och melon; allt äts färskt och uppskivat framför TV:n under högaktningsfull tystnad.
Och ni? Hade ni några cravings när ni var gravida? Eller känner ni någon som fått dille på en viss sorts mat? Jag tror att man kan få höra både det ena och det andra.
Jodå – grillad kyckling (de man köper i affären helst och ej de hemlagade av någon anledning), apelsinjuice och jordgubbar var mina cravings. 🙂 Jordgubbar åt jag så mycket när jag väntade min äldsta att jag nästan förväntade mig att han skulle komma ut rosa. 🙂
Låter härligt, det är bara att frossa i det kroppen vill ha! Själv har jag inte haft några cravings än, om man inte räknar den där 88:an-glassen jag var tvungen att stanna och köpa på macken en sen kväll på väg hem från jobbet (tror dock att det mer var för att jag var hungrig då…men vi kan väl låtsas om som om det var en craving bara för att?!). Lite tråkigt tycker jag, maken tyckte det verkade skönt för mig när jag beklagade mig.
En kollega berättade att hon fick ett otroligt sug efter att slicka på skor, speciellt om de var lite lortiga. Det är kanske en av de knasigaste cravingsen jag hört… 😀
Hahaha! Jag sitter här och tänker, men nej. Jag minns banne mig inte… Men det är ju 19 år sen också, så jag hade inte räknat med annat… Min kompis Pia hade craving på semlor i alla fall. Åt väl en fem-sex om dan i runda slängar. Gick upp strax över 30 pannor. Hehehe…
Shit. Glömde säga att du har världens finaste mage. Kram!
Smörgåsar ville jag ha. Mat kunde jag inte tänka på. Usch jag mådde illa, men jag spydde sällan. 🙂
Du är så fin m din mage, men varför får vi inte se huvud och mage tillsammans? Inte för att jag tror att du fejkar, men du ser så avhuggen ut. 🙂
Kram
Ha ha ha av den enkla anledningen att jag har ett macro-objektiv och tar bilderna själv. Hela jag får helt enkelt inte plats 🙂 Då skulle jag behöva backa ut till ett annat rum. Får be mannen fota någongång.
Oja, apelsiner! Apelsiner i e n o r m a mängder! Och pizzasallad! Ingen pizza alls, bara pizzasallad. Och laxpasta – hade aldrig ätit det tidigare men lagade det typ varannan dag under graviditeten; tagliatelle, en kryddig tomatsås som jag hastigt kokade laxkuber och räkor i – himmelskt gott!
En kompis till mig fick dille på ett läppommada som doftade tutti-frutti, hon smorde in läpparna och liksom gnagde av det, lade på nytt osv osv… En annan smorde in magen med nån typ av kokosfett flera gånger om dagen – först för att hon läst att det motverkar bristningar men sen blev doften en craving, haha!
Med Jemima hade jag saltgurka och citron, med Naomi hade jag det suraste godiset du bara kan hitta och citron. Och med Mélanie hade jag saltlakrits och choklad.
Kunde aldrig få nog…
jag hade inte direkt några cravings, förutom möjligtvis ett glas fullt med is och så mycket saft som fick plats. Men däremot hade jag massor med saker jag inte ens kunde tänka på utan att må illa, som t ex köttfärssås eller kött i allmänhet. jag såg bara döda djur framför mig och mådde så fruktansvärt illa. det är dock återställt så här två år senare 🙂 fast jag åt en massa ändå, och gick upp 30 kg…sådär kul i slutet, men det mesta är borta nu så man får väl ändå vara rätt nöjd med att ha unnat sig ordentligt en kort period i livet.
Bättre rädisor än chips! 🙂
Med barn nr 1 missbrukade jag After Eight. Med barn nr 2 var apelsiner mina bästa vänner.
Jag ville har gröna granny smithäpplen, men inte rakt av utan de skulle kärnas ur, skalas och skäras i klyftor och läggas på fat. Idag äter jag inte grannys alls.
Inget sensationellt men det blir många äpplen under en graviditet.
Haha! Jag är helt sjukt fascinerad av dina cravings! 🙂 Man vet aldrig vad som kommer att dyka upp näst 🙂
I början när jag väntade Vicce hade jag dille på gröna oliver och hela saltgurkor. Men det var bara precis i början. Med Affe hade jag inga cravings alls. Med båda pojkarna har jag varit sjukt sugen på Brieost men det handlade nog mer om att man inte bör äta det då. Däremot fick jag gå över till laktosfri mjölk medan jag väntade båda grabbarna.
Kram
Leverpastej! Jag har aldrig gillat det förut men när jag blev gravid så blev leverpastejsmörgåsar plötsligt bland det bästa jag visste. Tyvärr har det gått över nu… Jag kommer ju ihåg hur gott de smakade så längtan finns kvar men nu går de inte ner längre. Även frukt i olika former har jag frossat i, gärna apelsiner och mango. Liksom blodgrape vilket jag inte heller har tyckt om tidigare 🙂
Det ska bli spännande att se vad som dyker upp härnäst (11 veckor kvar).
Tack för jättetrevlig bloggläsning!
Den mest annorlunda craving jag har hört talas om (har ej varit gravid själv) är min mormor. När hon väntade min moster vill hon bara ha en sak – stearin! Helt sjukt. (Både mormor och moster mår bra)
Inga cravings här, började däremot ogilla vaniljglass i väntan på nr ett. Kan inte äta det idag heller, sex år senare.
Jag hade lite allt möjligt men en grej som jag hade ett extremt dille på med mitt mellanbarn var jordgubbsfil och havrefras, i määäängder!!
I slutet av båda hade jag såna sjuka begär av kall mjölk o kalaspuffar. Jag som HATAR mjölk 🙂
Låter allt som om det är just en liten Böna 🙂
Inga carvings alls, jag var lite besviken till och med 🙂 Väntade hela tiden att de där klassiska cravingsen skulle dyka upp, men icke sa Nicke.
Smågodis! Under nästan hela graviditeten. Kan låta olämpligt, men jag mådde så illa mest hela tiden så jag fick trycka i mig bakelser och godis för att inte tyna bort helt. 🙂
Inga cravings faktiskt… fast här för en månad sen var jag sugen på sushi hela tiden. Vi åt det 4 gånger på 3 veckor (högst onormalt hos oss). Både mannen o jag blev lite skraja på varsitt håll… 😉 när dessutom mensen uteblev i 2 veckor fick jag stora skälvan, men det ordnade sig. Vi har liksom tänkt oss vara klara med den biten. En bebis nu skulle medföra hemmaboende barn från att jag var 21 tills efter mannen fyller 60. Låter läskigt.
Fast sushi är gott 😉
Vet du, jag hade den sjukaste cravingen när jag var gravid med Li, nämligen risgrynsgröt! Fatta! Där stod jag framför spisen på kvällarna och kokade risgrynsgröt…hahaha!
Hänger på dina cravings när det gäller varm korv med bröd..eller ja alla sorters korv faktiskt..Jag som vanligtvis vill spy bara jag känner korvlukt annars. I övrigt har jag frossat blodgrape´och bokstavskex men just nu står iskall citronlemonad och mjukglass högst på önskelistan. Med tuttifrutti-strössel, mmmmmm!
Citroner, jag köpte nät med citroner som man annars köper apelsiner. Sedan skar jag dem i klyftor och åt. Flera om dagen och på raken. Det var helt sjukt.
Päron i alla former – bugg, glass, färska, konserverade…
Cravings kan man ju nu faktiskt ha även om man inte är gravid, fråga mig.
Just nu så är mina cravings starkast för Edamame bönor, sura S-märken och mjukglass med polkaströssel.
Inte tillsammans men var för sig.
Indiskt på Lilla Torg är så gott men det blir aldrig annat än milda varianter för Mrs G, starkt klarar jag inte alls av!
Mrs G
Jag har haft olika under graviditetens gång. I början mådde jag illa av all lagad mat och ville enbart ha Snabbmat. som jag i vanliga fall avskyr. Det var pizza, hamburgare mm mm.
Men något som har vart ett säkert kort i min cravingslista har vart isvatten och piggilinglass. Något annat jag haft dille på har vart rostade mackor med pepparsalami på.
Likaså kött!! Kött i mängder!!
Och Beasås. Pommes och Bea! Mmmmm….
Och citron! Det känns som om det kommer nya cravings för varje vecka man går in i. Jag går snart inom några dagar in i vecka 20. 🙂
Inga cravings. Åt rätt mycket avokado ett tag med minstingen men inte så att det utvecklades till något jag var tvungen att ha. Snarare så att jag fick avsmak från kaffe, tomater, röd paprika, röd lök… ja allt rött egentligen 😉
Haha rädisor var ju en aning annorlunda. Kör nog hellre på jordgubbar =)
Jordgubbar och banan med båda barnen. Jag kallar de (barnen) för mina jordgubbsbananer. Cravings är konstigt faktiskt. Vilka underliga saker folk kan bli sugna på.
Har nyligen hittat till din blogg och nu läser jag mig igenom hela. Dag för dag.
Du skriver precis det jag vill läsa. På precis rätt sätt. Så träffsäkert.
Jag tror minsann att du är min nya idol. Tillsammans med Carola, min idol ända sedan Främling-tiden. Hon biter sig fast. Jag vet. Det är löjligt. Men hon sjunger så bra till mitt hjärta. Jag blir tio år och oskuldsfull och utan några bekymmer och sen kan jag, lätt som en fågel, vara sambo och mamma och allt det där igen.
I vilket fall. Cravings. Jag hade en enda. Som höll i sig hela graviditeten. Spolarvätska. Den underbara doften. Det gick åt många liter under dessa nio månader. Och rutorna på bilen var rena och fina. Och milen blev många. Det var mitt fritidsintresse. Åka bil och sniffa spolarvätska.
Nu har jag inga barn (bara en minigris..) men när jag kom ut trodde de att jag hade gulsot ganska länge. Innan det visade sig att det hade jag inte alls och mamsen berättade för läkarna att tja, det har kanske halkat ned någon morot eller två..