Att ta familjetid.

Så har vi landat här igen, i soffan, och hela vardagsrummet doftar kladdkakechoklad och fredagen känns så himla nära och det är sådär precis lagom svalt för att det ska vara okej att dra en filt över sig mest för myskänslans skull. Det är så vansinnigt skönt att få den där efter-jobbet-stunden tillsammans att varva ner innan man ger upp för natten och somnar.

Jag vet att ni är många som undrar om huset och det gör vi också. Det tar tid helt enkelt, bud ska gå fram och tillbaka och villkor ska ändras och saker ska tas ställning till och tja; vad ska man säga? Just nu gör det faktiskt ingenting att det drar ut på tiden – det är snarare något som gynnar oss så vi klagar inte. Så snart det är klart åt antingen ja eller nej så lovar jag att ni blir de första som får veta.

Men nu måste jag sluta skriva och förflytta mig till ett annat rum, för det är någonting som prasslar i blomkrukan och som jag hade tänkt att min man skulle få ta hand om. Med tanke på vilket oväsen det för är det inte i storleksordningen myra direkt – så jag planerar inte att stanna kvar för att se vad det kan tänkas vara för något.

18 kommentarer till “Att ta familjetid.

  1. Saker som prasslar på ställen där man förväntar sig tystnad är för det mesta äckligt… Som spindlar med 2 meter långa ben eller harskrankar som när som helst tänker flyga upp i ditt ansikte – så det låter klokt att flytta sig lite..! 😀

  2. Jeg tror at i mitt neste liv så skal jeg bli hund og bo hos dere, og så skal jeg få masse masse kjærlighet 🙂

    Klem Eli

  3. En skön efter- jobbet- stund låter underbart. Något jag sällan upplever att jag får. Ofta känns det som att man går från ett jobb till ett annat, när man kommer hem. Jag ska hålla kvar orden efter-.jobbet-stund, inom mig från och med nu. Tack! 🙂

  4. Så mysigt det låter. Ja, förutom det där i krukan då. Vi varvar ned med varsin Budapest-bakelse efter några jobbiga timmar med gallskrikande bebis. Fy vad det är hemskt när man inte vet vad som är fel… eller var de har ont.

    Förresten, han är ju ingen bebis längre. 13 månader. Jisses, vad tiden går fort!
    Ha en fortsatt fin kväll!
    Kram från Lotta

  5. Kladdkaka lät gott. Jag var själv i skåpen och letade efter något mumsigt för en stund sedan men hittade inget (det var choklad jag var ute efter) så det slutade med en liten slatt vin som blev kvar från middagen igår… Gott det med 🙂

    Så mysigt ni verkar ha det!

  6. Spriiing! fy vad läskigt! tänk att se den i vitögat…hua! det är verkligen härligt att få vara familj! =)
    snygga bågar din make har! gillart!

  7. Du är så dj-a mysig. Jag kan inte låta bli att gå in på din blogg när jag är på jobbet, det är ju bara ett måste! Du har ju nästan världens finaste hundar (dom kommer på andra plats) men mina är lite finare (skämt och lite allvar). Har själv 2 st yorkshireterriers som sätter oss på plats… Finns det något finare just nu (kanske männen, men absolut det väntande barnet)

    Kram
    Elisabeth

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg