Att skriva ett förlossningsbrev.

Hej förlossningen!

Till att börja med vill jag be om ursäkt på förhand för hur jag eventuellt kommer att bete mig hos er. Ni förstår; jag tror att det bara finns två möjligheter. Antingen (vilket vi får hoppas) så kommer jag att bli introvert och tyst och fokuserad och bara snäsa åt den jävel som tror att den ska kunna stå och stryka mig över håret när jag uppenbarligen har saker att göra, eller (vilket vi inte får hoppas) så kommer jag att ställa till med ett jävla liv. Ett sånt liv ni gör sketcher om på julfesterna fem år framåt sen och säger ”herregud, minns du hon som…” om. Fast lite värre.

Med mig har jag min man och min bästa vän Nelly. Bli inte orolig för vad jag säger till min man – jag har en ganska speciell humor och han har lärt sig att översätta allt jag säger till nåt slags behagligt brus. Han pratar inte särskilt mycket, heller, men det är så han vill ha det. Det finns bara två saker jag vill be er om angående min man. För det första; be honom INTE att ”komma och titta”, okej? Här ska inte tittas på nåt. Titta får han göra hemma, och inte när jag brölande försöker klämma ut en hårig fyranåntingkilos-son genom något som är bra mycket mindre töjbart än en leopardfärgad hårsnodd. Det var nummer ett. För det andra får ni gärna assistera mig i att slå honom med öppen handflata i bakhuvudet om han någon gång under vägen blir för teknisk och ska lägga sig i. Ni förstår, min man är läkare och tenderar att ibland glömma bort att jag är hans fru och inte hans patient vilket under såna här omständigheter kan bädda för lite… erhm… ilska från min sida. Där andra män säger ”men snälla, kan ni inte ge henne något så hon slipper ha så ont?!” säger min man ”äh, ge henne en panodil, hon är ju inte sjuk”. Och jag tänker INTE föda fram mitt barn på en Panodil och en pappmugg blåbärssoppa. Bara så vi är på det klara med det.

Den lockiga, glada typen som sitter i ett hörn och äter Snickers är då alltså Nelly. Hon är motsatsen till vad min man är. Så mycket motsatsen att hon faktiskt lyckats bli portad från Malmös sjukhus. Det är lite därför vi är här istället. Varför hon blev portad? Åh, låt oss bara säga att hon har ungerskt ursprung och att hon och receptionisten inte riktigt var överrens om exakt HUR livshotanden Nellys eventuellt brutna lilltå var. Jag tror att ni har bilden klar för er. Nelly är med för att underhålla mig, spela blandband, skälla på er när jag behöver mer smärtlindring och grinda en droppstång. Och ja; hon får titta. Inte peta, men titta.

Förlossningen då? Alltså, det är inte så petigt. Jag vill att han ska komma ut på kortast möjliga tid med minsta möjliga ansträngning. Kan ni fixa det? Jag vill ha all vettig smärtlindring jag kan få. Med vettig menar jag lustgas och epidural och allehanda ryska blockad-hemligheter jag är säker på att ni har stashade i en låda för alla de där VIP-patienterna som föder barn. Under icke vettiga räknar jag Panodil, elchocker och alla former av sånt jag under stark smärta kommer att kalla för ”jävla hokuspokus” – det vill säga akupunktur, affirmering och blomfrön i örat.

Utöver detta var det nog inget mer. Jo! Jag vill inte spricka. Helst. Inte för att det är viktigast i världen men det skulle vara en treat om jag kunde vara någotsånär intakt efter det här. Iallafall så att jag fortfarande vet vad som sitter var den närmsta tiden efter, okej? Jag vill inte behöva undra ”Åhå och vad har vi här då?” när jag känner efter sen. Så om ni kan fixa det så lovar jag att skicka en tårta sen. Gräddtårta. Ni har säkert några trix för er med varma handdukar och oljor och töjningsförsök som ni kan prova, så bara kör på. Och just det; om ni kan bara svabba av honom lite snabbt innan ni kastar upp honom på bröstet på mig hade jag varit jätteglad. Låter säkert märkligt, men det skulle kännas bra för mig om han inte landade där i en hög av sånt jag inte ens visste om att jag hade där inne.

Ja? Ja. Då kör vi.

126 kommentarer till “Att skriva ett förlossningsbrev.

  1. Haha, din galenpanna – precis det här behövde jag läsa nu när jag sitter här med rethosta och tycker syyynd om mig själv.

    Känner förväntansfullt att det kan bli ett riktigt spektakel det här. Just the way I like it..! 😀

  2. Underbart!!!

    Full fokus på det som faktiskt gör födslen ”enklare”, nämligen stödet runt omkring dig o deras olika funktioner. Smärtlindring är bra men inget ”bollar” ju smärtan helt men desom ska stötta dig och piska dig betyder så mycket!!!

    Snart är det dags… Stort lycka till, är så spännande att följa er!!!
    Kram!!

    1. Såg nu att autocorrect varit igång igen… Bollar skulle ju varit nollar… Och piskar skulle givetvis varit PEPPAR…. så kan det gå när man är mer sovande än vaken och ändå ger sig på att kommentera….. *suck*

  3. Haha du är ju störtskön kvinna!!:)
    En annan sak, vet du vart man kan köpa den fina by Timo koftan, slut på Tintin nämligen ? Kram Stina. Ps mejlade denna frågan till dig med:)

  4. Hej Emma!! Vill bara tipsa dig om campadre.com, vet inte om du känner till den, men det är en hemsida som är lite av en ”outlet”. Just nu har dem ett märke som heter oioi och det är lite snyggare skötväskor, just nu har de även UGG. UGG försvinner väldigt snabbt så är du intresserad gå in asap. Bara ett litet tips då jag såg att du inte visste om du skulle köpa skötväska el inte. De såg rätt snygga ut och är väl minst halva priset i butik!!! Lisa S i H-viken

  5. Ha, ha ”blomfön i örat”, du är ju bara helt underbar. Sitter här hemma och är jobba-natten-trött och det här asgarvet som ditt förlossningsbrev gav mig var precis vad jag behövde innan jag blir omsluten av en varm säng.

    (Och Emma, jag håller verkligen alla mina tummar för att du ska få en snabb och smidig förlossning med lite extra vip-behandling inkluderat alla de där ryska blockadhemligheterna )

  6. Åh vännen vad jag känner med dig….ungefär så kände jag också det men pga väldigt STORA bebisar 4,6 kg från en väldigt lite mamma 153,5 cm blev det planerat snitt båda ggr och ingen är GLADARE än jag…..feg som jag är…. NU är ju inte DU det så Go Girl!!!!

  7. Åh älskade vän jag förstår att du har mycket funderingar och gärna vill planera eftersom det känns skönt så här i förväg att veta vad man vill….men du, ibland blir det inte som man planerat….och det är POSSITIVT….det är nog inte meningen att vi ska ha kolla på allt och alla…..feel the flow….du kommer att vara glad efteråt!
    PS. Även för oss som sprack från Ystad till Haparanda för 20 år sedan blev livet någolunda normalt efteråt….fast inget är ju normalt efteråt 🙂

    Kram /P

  8. Hahaha! Underbart! Emma, Lova mig en sak! Att det verkligen är ditt förlossningsbrev! De kommer aldrig glömma er och ni får säkert plats på väggen i ram, det hade jag sett till!..hahaha! Kram

    1. Ja ja, alltså det här är mitt autentiska förlossningsbrev. De vill att jag ska skriva ett och detta är det dom får 🙂

      1. ja alltså det är bara så underbart! inget gulligull och utan bara rent ”ta mig fasen så här ska jag ha det”…fick mig och tänka tillbaka på mitt…jag valde bara lustgas och jag körde på det tills jag till sist sa ”ge mig den där j**a epiduralen..jodå, det ska jag göra sa bm…tror du hon gjorde det? nej;-) taskigt tänker du..nej, 😉 jag hade ju skrivit tydligt att ”inte under några omständigheter ge mig epidural”…;-) men jag visste ju att det skulle gå utan och så ska även ske i jan då lillasyster kommer 🙂 När du sen är redo, har ”landat” lite i kärleksruset som nybliven moder ska jag reka dig en blogg, den är sorglig men så sann och handlar om en mammas otroliga kärlek till sitt barn, sin dotter, tyvärr gick hon bort igår (mamman) men det tar vi sen, vet inte om du är redo för den känslosamma läsningen just nu..men om..så hojta 🙂

  9. Fy f-n va rolig du e, det är hysteriskt va jag skrattar åt dina inlägg. Lycka till med att klämma ut pågen, kör hårt…eller nåt! 🙂

  10. Ha, ha! Du är helt galen människa! Men lova, lova att du tar med det som ett förlossningsbrev. De kommer att skratta ihjäl sig på avdelningen ;-).

  11. You make my day! Vad annat kan man säga….?
    Nu har jag suttit här och asgarvat, alldeles för mig själv, på en stol, i ett rum, hemma. Skrattet ekar men vad gör det. Nu kan jag fortsätta dagen med ett leende på läpparna. Och går det lite trögt, så lovar jag att slänga en tanke till dig och då är jag säker på att leende kommer återvända ganska pronto…
    Och jobbet som ligger framför dig kommer du klara galant! Det är jag övertygad om!
    /Emelie

  12. Helt underbart inlägg! 🙂 Du skriver helt fantastiskt!
    Jag hoppas verkligen det kommer bli en fin upplevelse för både dig och din man, samt väninna. Själv har jag med alla mina fem barn skrivit förlossningsbrev om och om igen från vecka 9 i graviditeten typ till sista dagen innan förlossningen. 🙂 Någonstans så tror jag man mentalt behöver förbereda sig på något vis och har man skrivandet i sig, så blir det ett sätt att hantera sin rädsla att förlora kontrollen inför det stora.
    Det lustiga är att trots alla mina brev så har ingen förlossning blivit som jag önskat i det stora hela, varken med ett barn eller när jag fått tvillingar. Men det har gått bra ändå på sitt sätt, ungen/ungarna kom ju uppenbarligen ut. 😉 ( nu är de mellan 5-15)
    Jag har dessutom fött stora barn mellan 4,5 -5 kg och även stora tvillingar på 3,6 och 2,8 och någonstans så fick jag väl mest besvär efter min tvilling förlossning och då även mycket för att jag fick min dotter året före tvillingarna, kroppen orkade inte med och jag fick en svår fissur i ändtarmen efter tvilling förlossningen och blev opererad sedan.
    Jag tror därför – utan att vara någon expert – att du kommer bli helt intakt efter din första förlossning och det kommer gå som en dans! 🙂
    ( usch, funderar på att radera det här nu för jag vill inte vara sådan jobbig flerbarnsföderska som skriver något negativt. Allt är alltså sagt med positiv ton och att allt kommer säkert gå jättebra utan större besvär. 🙂 )
    Kram, Maria.

  13. Ha ha nu började min dag helt underbart:) Tro mig jag har läst ett par förlossningsbrev eftersom jag själv jobbat på förlossningen, men det där var nog det bästa:))

    Jag hade samma känsla med med Emma när hon skulle födas, torka gärna av innan jag får henne på magen, ville absolut inte heller ha en kladdig klump där! Hade någon sorts vaneföreställning om att hon skulle glida ur armarna på mig då, typ plopp plask ner på golvet! Med Alice var det annorlunda, ge hit ungen direkt, helst fångar jag henne själv! (vilket sedan var omöjligt att få till efter som jag var helt bortdomnad av smärta och inte kunde kontrollera någon del på kroppen!) Men det blev bra ändå:))

  14. Underbart!
    Måste bara skriva lite om det här med att spricka. Krystar man ”rätt” så är det enligt min erfarenhet mindre risk att spricka. Och rätt är inte att trycka på som när man ”går på toaletten” som vissa barnmorskor brukar uppmana en att göra. Gör man så, så spänns bara musklerna där barnet ska ut. Nej, man ska använda magmusklerna. Ett supertips är att din man ska trycka fram huvudet mot magen just när du krystar. Man kan ju göra det själv också men det är jobbigare. För att hitta rätt muskler kan man öva innan förlossningen. Sitt skönt lite bakåtlutad, ha fram huvudet lite och blås ut försiktigt genom munnen som om du skulle blåsa på ett ljus så att det fladdrar. Då känner man musklerna. Öva! Sen tycker jag iofs att profylaxandnig är jättebra också och det låter sig absolut kombineras med både luftgas och epidural om det är nödvändigt. Kolla Annas profylax!

  15. Hoho, morgenens første latteranfall:)
    Nå skal det sies at jeg er LITT over middels interessert i alt som har med fødsler og graviditet å gjøre, ja på grensen til freak faktisk;) Alltid vært sånn…
    Ikke så freak at jeg ville føde mine barn ute i skogen, iakttatt av altfor store, ville dyr (så nemlig en tv dokumentar om det), men la meg heller si ”naturlig innstilt”.
    Jeg vet ikke hvor vanlig det er i vårt kjære naboland, men her i lille Norge har det blitt veldig vanlig med modningakupunktur i forkant. (Starter i uke 37-38).
    Og kjære deg, jeg lover at dette ikke er noe hokus pokus, det funker som pokker!
    Jeg gikk jo én uke over denne gangen, så rakk derfor 6 behandlinger med nåler.
    Jeg er overbevist om at mye av den smerten og ikke minst tiden en fødsel tar, avtar med disse nålene, da de modner livmoren og ”tunnelen” våre små må gjennom;)
    Jeg tror også en fødsel har mye med mammans innstilling å gjøre, og da tror jeg du ligger godt an;)

    Klem fra meg som etter fødselen ikke har følt meg sprekere på 9 mnd (skyldes nok disse 15 kg med vann), var heldig og slapp unna med både rifter og sting, og etter å ha spriket med beina hos min gynokolog i går, fikk bekreftet at alt var i skjønneste orden der nede;)

    🙂

  16. TACK. Tack för att du får mig att skratta så jag nästan pinkar brallan
    mitt bland allt jobbigt:-)
    Övertygad om att det där förlossningsbrevet kommer ramas in i fikarummet och att sköterskorna kommer att slåss om dig.
    Kram!

  17. Du är bäst Emma! Det här var ett perfekt sätt att sätta igång dagen med: ett stort SKRATT! Ryska blockad-hemligheter..HAHAHAHAHA…blomfrön i örat jag dööööör! Du måste vara den roligaste personen på planeten.

    Med det här brevet kan inget gå fel.

    Och angående min vita soffa: Den klarade sig utan ett korn av oboypulver. Killen var helt fokuserad på att få in det i munnen.

    kram på dig!

  18. Du är fantastisk! Barnmorskorna kommer slåss om dig. Det är då sant.
    Åh, det kommer gå bra. Jättebra. Om du kommer vilja göra om det? Japp, det kommer du..men inte dagen efter. Kör hårt!
    Leo kommer snart snart!!

  19. Du är för rolig du! 🙂
    Men oavsett brev eller inte, det kommer gå finfint! Och lilla bebben kommer landa där på ditt bröst så varm och så underbar och allt annat försvinner just där och då!

    Själv hade jag inga brev med mig, däremot packade vi en stor resväska med allt man ”skulle” ha med sig (du vet, tidsfördriv och annat, minns inte ens vad som fanns i väskan). Ha ha, dom måste ju undrat om vi skulle flytta in där eller nåt. (Detta var med första barnet alltså. Andra gången var jag lite mer lättpackad…)

  20. Lovely! Tack för att du fick mina mungipor att dras uppåt ordentligt!

    Lycka till på förlossningen, kan trösta dig med att jag som hade förväntat mig att vara ett riktigt monster under förlossningarna(typ som jag är normalt men tusen gånger värre) blev en introvert och tystlåten typ 😉

  21. Guud, vad härligt skrivet!
    Har trots 3 barn aldrig blivit ombedd att skriva något förlossningsbrev, är väl för gammal då antar jag 🙂
    Med det låter väldigt sunt! Undrar om de på förlossningen blir något klokare efter ditt brev -eftersom de förmodligen har fullt upp att vrida sig av skratt i stället och tycka att du är just en sån där helskön typ! Förhoppningsvis kommer du inte att behöva något av de där bedövningsvarianterna utan han kommer att glida ut fortare än du anar! Lycka till kramar

  22. Sådär. Nu är det gjort. Jag är vanligtvis inte den som tipsar om andra bloggar än min egen, möjligtvis med undantag för personer jag känner. Men i min värld har du tagit priset. Så nu finns det där. Inlägget som höjer din blogg till skyarna och förhoppningsvis genererar en och annan röst i mama-blogg-racet. Du måste ju bara vinna.

  23. Ha ha!

    Jag blev ganska introvert, tyst och fokuserad. Jag hade sagt till min sambo innan att inget gulligull – peppa mig och se till att jag dricker, det är det ända du behöver göra! Han fattade grejen och det gick hur bra som helst.

    En kompis till mig fick gå ner till förlossningen dagen efter och be alla om ursäkt (på eget initiativ efter några små påtryckningar från mannen) för allt hon hade sagt. Hon blev helt galen tydligen och gick bananas på allt och alla. En annan kompis hade en kille som stog i ett hörn och stirrade in där, dödsförskräckt, medan hon krystade ut pojken. Så det verkar finnas alla varianter.

    Det kommer att gå bra för dig! Kompisgrejen tror jag är ett bra drag.

  24. Underbart, det bästa jag läst på länge. Efter 2 egna förlossningar med tråkiga förlossningsbrev önskar jag att jag var fluga på väggen under din förlossning.
    Lycka till!
    Kram

  25. Ord och inga visor! 😀 Underbart! Jag gillar särskilt tanken på att du har med Nelly som stand in för att ”skälla lite” på personalen! Min erfarenhet är nämligen den, att även om du sagt åt karl´n UTTRYCKLIGEN att ”Nu är det minsann du som får föra min talan”, så blir dom lite… Hrmm… perplexa av situationen…. Inte helt tillförlitliga om man säger som så… Min fick tex. för sig att svimma när det drog i hop sig till krystvärkar… 😀 Det blev lite ”Solsidan-känsla” över allt i hop, så gissa om jag skrattade hysteriskt när jag såg det avsnittet! Men som tur var så övergav inte barnmorskorna mig utan beordrade maken BRYSKT att lägga sig ner….

    Men med ditt brev, så kan inget misslyckas! //Carin

  26. Obs!!!!!!

    Du glömde skriva att du inte vill ha några jävla kvaddlar! Skriv. med. det.
    Inga jävla skitkvaddlar ska du skriva. Vet inte hur de är där du skall föda men på Östra i Göteborg gör de allt för att få ge vattenkvaddlar. Det är deras forskningsprojekt men också lite av en hobby verkar det som. jag hoppas att du läser det här och tar det till dig. Inga kvaddlar. Alls.

  27. HAHAHA, You lighten my day :). När du är klar med ”födandet” MÅSTE du skriva en bok, kanske om en förlossning ;).
    Kram Sanne/Tine K

  28. Helt underbart brev! Varför skrev inte jag något sådant. Rakt på sak! Hoppas att din förlossning blir precis så som du önskar! Kramar

  29. Hahaha, det är bra att checka läget innan! Det kan jag lova, så det är kanonbra!. Vid min andra förlossning visste jag precis vad jag inte vill, så jag sa det i början, ingen gymnastikboll att sitta på med akupunkturnålar överallt! Ingen afrikansk gebärstol (Hallå -bara att de stackars afrikanska kvinnor måste få barn ensam på ris/maisfält- går jag inte med på att det är det naturligaste sättet att få barn, tror att de afrikanska kvinnor även skulle ha det bekvämare om de fick det! Och ingen vattenförlossning (uah) !!!! Så jag fick mitt barn på en ”nyhet” (kanongrej) som jag inte kan förklara på svenska (inte ens på tyska) sorry
    Heja heja heja!
    Det kommer att gå bra!

  30. Vilket fantastiskt brev! Det kommer att gå hur bra som helst! En sak kan man ju säga, att det blir ändå aldrig som man trott :o)
    Lycka till!

  31. Du är ju helt fantastisk!!

    Sitter själv och funderar på förlossningbrev, det är väl dags att tänka på det nu. Vet att jag skrev ett innan första barnet, men den förlossningen gick så fort, så jag hade inte en tanke på brevet eller om de läst det. Och nu tänker jag väl lite så att det blir som det blir. Situationen får avgöra vad jag vill och behöver.

  32. Emma,

    De senaste dagarna har jag läst högt ut din blogg för min man. Dina beskrivningar av dig och M som par har fått oss att skratta hejdlöst…..okej jag har skrattat hejdlöst och min man småskrattat och nickat igenkännande (hans sätt att garva).

    Nästa gång jag ser dig på ICA i ”byn” kanske jag vågar knipa dig lite lätt i armen och säga hej.

    Tack för en befriande och välskriven blogg!

  33. Underbart!!!! Just som det är!!! Så långt från präktiga artiklar i tidningar man kan komma!!! 🙂 Och med mycket humor! Älskar din blogg!
    Men, första barnet med ryggmärgsbedövning (eftersom jag trodde jag skulle dö) gav en lång förlossning som slutade med klipp och sugklocka. -Aldrig igen! (Klipp tar lång tid att läka och sprickor läker snabbt.)
    Andra med en hokuspokussköterska som lät mej slappna av i ett badkar och satte en nål i huvudet som gjorde att jag dåsade iväg på moln den sega öppningstiden som kan trötta en så!
    Tredje förlossningen hade jag övat att slappna av med TNS-apparat hemma. Jag fokuserade på en bild av en varm klipphäll en sommardag. Jag födde med lustgas och det var en underbar upplevelse att själv ha kontrollen! (men nu var det ju tredje….)
    Heja på och lycka till!!!! Satsa järnet på att slappna av med alla medel du kan komma på!!! det kan vara underbart att föda barn! 🙂
    Så spännande att följa!

  34. Alltså i ditt huvud skulle jag helt klart vilja vara en dag eller två :). Ett gott skratt förlänger livet, shit jag skulle ju aldrig dö :).
    Världens bästa förlossningsberättelse.
    Du man kan alltid hota personalen på plats, de verkar inte bry sig(alltså rent personligt). Det fungerade för mig.
    Lycka till när det nu sker. Det kommer gå toppen :). /sanna

  35. Som vanligt helt underbart skrivet!
    Min förlossning gick fort och jag hade en fånig fantasi om att klara det så långt som möjligt utan smärtlindring. Jag var rädd att de skulle förstöra mina värkar, som det ju så ofta gör. När jag kom in var jag öppen 6 cm och skrek efter den där jävla epiduralen. Sambon höll på och svimma och jag bara njöt när den väl kom :O)Fullt ös på värkstimulerande medel och JOBBA!! Jag hade sex, för mig idioter, som stod och glodde på mig när jag slet. Jag blev galet provoserad! När det är en tvillingförlossning är där alltid många fler med. Men ingen pushade och stöttade mig utan de bara stod där som ett gäng fån! Jag skrek till dem att de åtminstode kunde pusha mig om de nu ändå bara skulle stå där nere och glo på mina nedre regioner. Jag menar hur kul är det. Ligga där och ha ett barn mellan benen och ett kvar i magen och känna sig som en avelmaskin…. Tjejen kom ut och när killen skulle ut som vägde som en normal bebis, 3, 7 kg, så var där inte en uns av värkar kvar. Så han kom med snitt. Efteråt känndes det som att jag klarar fan allt!

    Kram

  36. Hihi, du är för go tjejen:)You made my day! Det är så spännande. Det börjar närma sig för oss båda nu. Längtar så tills jag får se vårat pyre.
    Ha en fin dag.
    Kram Kristina

  37. Gapskrattar här som vanligt! Det var vad man kan kalla ett förlossningsbrev – på riktigt! Jag hade nåt sånt också, men det var snällt och vagt skrivet, såklart. Och inte var det med till förlossningen heller. Stora bebisar har jag fått och barnmorskorna har nog varit lite som du beskriver din man. Minns tydligt hur en barnmorska tittade mig lugnt i ögonen, när jag ropat efter kejsarsnitt, och sa: ”men varför då, det är ju ingen av er som mår dåligt…” Du fattar ju, jag insåg i den stunden att här finns ingen som kommer att hjälpa mig. Det är bara att jobba ut det där som sitter fast själv. Naturligtvis hade hon rätt, måste ju tilläggas. Och hade hon hållit med mig om hur nära döden jag var, så hade jag förmodligen dött på riktigt…
    Kramar

  38. *Ler stort* hoppas verkligen du ger dem det här brevet för det är helt sanslöst underbart! Din humor alltså, den som inte förstår den förstår jag mig inte på 🙂
    kram

  39. Hahaha! Måste medge att jag är lite avis på barnmorskan som kommer få ditt brev i handen… Kan inte vänta på att få läsa förlossningsberättelsen sedan 🙂 (om det blir någon?).
    Är övertygad om att du kommer föda ut den håriga lilla bebin på nolltid! Heja Heja!!!

  40. Haha roligt och klockrent! 🙂 Sitter och läser på ett cafe och när jag kom till parten med ”Åhå vad har vi här då” kunde jag inte annat än skratta rakt ut 🙂 Vet inte om du har fött barn förut? När jag planerade för vår dotters födsel ville jag helt klart ha all smärtlindring jag kunde o det du kallar ”hokus pokus” tänkte jag detsamma om 🙂 Men det visade sig att jag inte kunde få någon smärtlindring, förrän i de sista skälvande 45 minutrarna (öppnade mig för lite men kramper hade jag gott om!..) Så hokus pokus visade sig bli min räddning.. 🙂 och det där med att spricka lite o annat som kan komma som ett brev på posten vid en födsel (små osköna knölar där bak..hmm..) det hade jag knappt tid och tänka på ändå..det största då blev det lilla livet vi inte kunde sluta titta på och sööömn! Kunde antagligen gjort vad som helst för lite sömn! 🙂 Stort lycka till till dig!! Kram

  41. Att föda barn är det absolut mäktigaste du kommer uppleva i ditt liv! Jag vill inte ha fler, men skulle gärna uppleva förlossningen i repris 🙂 Ja, folk säger att jag är galen! Med det där brevet kan inget misslyckas!

  42. Bland det roligaste och varmaste blogginlägg jag läst. Han har tur eran son som hamnar hos er 😉 All kärlek till dig
    Kram Camilla

  43. Vad är nu detta brev vi alla talar om? Ber de en att skicka ett brev innan man kommer in? Upplys en än så länge barnlös 22-åring 🙂

    1. Det är ett brev de vill att man har med sig in när det är dags, och som berättar hur man vill ha det på förlossningen osv 🙂

      1. I see! Nu när jag tänkt på saken så låter det mycket rimligt. Jag kan tänka mig att man inte är i sitt fulla tillstånd när man kommer inskyndandes på BB. Kan förstås vara bra då att ha ett papper att hänvisa till.

        Ett mycket roligt och välskrivet brev iaf! (Som alltid i dina texter.)

  44. Tack finaste du för detta! Jag skrattade så jag nästan kissade på mig i spårvagnen i morse! Vet du! Det kommer att gå alldeles strålande! 🙂

  45. Måste ju bara säga att du är HELT UNDERBAR!!! Dina texter borde bli en bok 🙂
    Skrattar så jag får tårar när jag läser detta, och du kommer att fixa det galant! Har fött fem barn och det är en fantastisk upplevelse!
    Lycka till!!!

  46. Herreguuud så roligt!!! 😀
    Jag ska föda i januari är det tänkt, kanske ska klistra och klippa lite från ditt? 😉
    Är säker på att det kommer gå som en dans för er på förlossningen sen, kram!

  47. en ny version av what to expect when
    you’re expecting à la Dig skulle sitta
    som en gummihandske !

    bok bok bok, skanderar jag för fulla muggar ..

  48. Helt underbart & känns direkt från hjärtat. Det är det bästa, att vara helt rak & ärlig. Jag ska inte skriva ner en hel förlossningsberättelse här ….jag blev sådär inåtvänd och ville bara få vara ifred, ingen fick röra mig ( trots att vi övat mkt på massagen) och ingen lampa ville jag ha tänd heller. Bara smärtlindring. Bra det där med att ge dig allt de har. Inget naturligt, urmoderligt, kvinnlig styrka.
    Jag skrev förresten i mitt brev att jag vill ha hjälp. Jag är projektledare men vill inte projektleda min egen förlossning. Att de ska ta hand om mig & hjälpa mig & att jag ville ha all smärtlindring

  49. Jag skrattar så att tårarna sprutar! Du är helt underbart duktig på att formulera digoch jag önskar att jag kunde se bm´s min när hon läser ditt brev 🙂

  50. Ha, ha, fick så roligt åt din pappmugg med blåbärssoppa. Då jag födde mitt första barn låg jag där i salen från åtta på morgonen till ett på natten. De vägrade ge mig något att äta fast jag var övertygad om att jag höll på att dö av svält. Men blåbärssoppa, det fick jag. Många muggar.

  51. Åmenvisst.

    Att planera något som, jag lovar, inte går att planera är roande.
    Här har du mina barns förlossningar- typ (utesluter lite snaskiga detaljer, men lite hum).

    Plan 1, barn 1.
    Noll plan.
    Utfall: Tillväxtultraljud där jag fick gå över till bb och blev igångsatt igångsatt. Hade inte känt några värkar, men eftersom jag hade lite fostervatten och var öppen 2 cm så sattes jag igång. Provade på varma vetekuddar på magen när det började göra ont. Läste bok (jo det tog ett tag) och frågade söta sjuksköterskan ”alltså… hur ont kommer det att göra lix…” Sjuksköterskan: Mjaaa.. du kommer ju garanterat inte att läsa bok…. ”Nähäää…” som ett frågetecken. Det är det som är kruxet, man har iiiiiiiingen aning om hur ont det kan göra.
    Hål på hinnorna. Stå i duschen. Hänga på sambo. Lustgas och in i dimman. Konstaterade att jag A L D R I G skulle föda fler barn (bad om kejsarsnitt 2 gånger och aktiv dödshjäp 1 gång). Lokalbedövning och klipp klipp och ut kom ett barn då hjärtljuden gick ner och en tant som såg ut som en rysk kulstöterska tryckte ut barnet.
    Kan säga att inget av detta ingick i min plan ;=)

    Planen var dock att inte få fler barn, och se hur bra den planen gick oxå ;=)

    Plan 2, barn 2
    Nu hade jag mer att säga till om, gärna att jag skulle få vara lite mera delaktig i vad som hände (hur lätt är det när man har tagit ”lite” för mycket lustgas? ). Epidural kunde jag med tänka mig, men som sagt… man vet ju att man inte har så mycket att säga till om.
    – Utfall: Värkar hemma, ringa sambon, åka 9 mil till bb där värkarna helt stannade av. Välja mellan att åka hem (?) eller sova över och avvakta. Vi avvaktade och dagen efter sattes jag igång med hjälp av att ta hinnorna. Sa redan innan då att jag kan tänka mig epidural, men då sa läkaren ”nämen serru, det här kommer gå fort, du behöver ingen epidural… ungen är ute innan 16”
    Nähäpp… jahapp… då kör vi. Kan säga såhär, barnet föddes 18.30 så JO, jag hade behövt en epidural.

    Konstaterar: Det är inte lätt :=)

  52. Det blir spännande att få höra din förlossningsberättelse sen. Herrejösses vad coola grejer ni har framför er! Jag är lite avis, men vem vet, det kanske blir min tur någon mer gång här i livet;)

  53. Det kommer att gå som en susning genom hela KK! -Nu kommer hon med ”brevet”, kommer de att säga och alla kommer att vilja titta på Dig, Scout och Nelly. En strid ström av olika folk kommer att ha ”ärenden” in i Ert förlossningsrum! Helt underbart Emma!
    KRAAAAAAM

  54. Du är fasiken bäst! Kommer att hålla alla tummar jag har för dig, samt tvinga alla jag känner att göra detsamma! Kram 🙂

  55. Otroligt roligt skrivet, men jag förstår dig! Det är ju okänd mark där det mesta kan hända och insatsen är hög, så den mentala förberedelsen är viktig…

    Håller tummarna för att det går lugnt och smidigt till – som det gjorde för mig, trots att jag inte trodde det innan! 🙂

  56. Hahaha jaa jag säger som alla andra, makalöst bra skrivet. Fantastiskt 🙂 Nu gäller det bara att hålla tummarna för att alla dina förhållandevis små önskningar och krav går i uppfyllelse. Lycka till!

  57. Det här är typ det roligaste jag läst. Överväger starkt att skriva ut och spara för att använda den dagen det är min egen tur. Måste bara stryka det där med den ungerska väninnan som jag ju inte har, men annars tycker jag det funkar bra.

    Och du, heja dig på förlossningen!

  58. Underbart! Jag har skrattat som en… 🙂
    Apropå att spricka. Jag sprack unde rmin första förlossning (aj). Andra gången så kollade jag att allt var ok med ungen och sa argt att jag tar det i min egen takt. Så känn efter när du krystar, dvs krysta lite i taget. Ja, det är jäkligt jobbigt men jag lovar att det är värt den där extra tiden. Såvida de inte säger att bebis måste uuut nu! Då kör man bara.
    Lycka till!

  59. Underbart!!! Jag blir helt sugen på att föda barn igen. Det är det mest fantastiska och mest vidriga som finns. Mocklis dig som ska få göra det snart. (Jag vet, jag är knäpp. Men bra på att föda barn, tydligen, säger de).

    Ang. sprickeriet så är mitt bästa knep att LYSSNA på barnmorskan så som en Duktig Flicka lyssnar på sin Fröken. Säger hon ta i, så gör du det och säger hon andas bara, så gör du det. Ta inte i för kung och fosterland och tänk: Jag står inte ut mer, nu ska ungen uuuut! Då kan man nämligen spricka hela vägen och tvingas dricka olja i flera veckor efteråt. Gör inte det.

    Stort, varmt lycka till! Med det här brevet kan ju bara ingenting gå snett.

  60. men hahahaha.
    åh jag spricker. Tack för energikicken.
    Nu känner jag för o föda ett till barn, den här gången med lite Go.
    Förra gången blev jag så mesig, ledsen och pratade om hundraser.
    (vilket inte är ett intresse jag har annars . . och jag hade inte lustgas..)

  61. Hej!

    Apropå det sista du skrev om att förlossningspersonalen kastar fram barnet på ditt bröst efteråt vill jag bara delge mina erfarenheter, ifall de kan vara till någon hjälp.

    Har fött två barn, första gången födde jag fram barnet på rygg (dvs. utan hjälp av gravitationen) och fick barnet ”uppslängt” på bröstet. Jag var inte riktigt beredd på det och min första reaktion var att det var obehagligt och ”ta bort det”.

    Vid min andra förlossning födde jag knästående (plenty hjälp av gravitationen) och sedan puffade barnmorskan fram barnet framför mig på sängen så att jag först kunde se henne, hela henne (vilket är svårt när barnet ligger under hakan på en) och sedan kunde plocka upp henne själv i min egen takt. Skillnaden i upplevelse var enorm!

    Lycka till, du har en fantastisk upplevelse framför dig!

  62. HAHAAHA jag smäller av!!! Vilket UNDERBART förlossningsbrev! Snälla snälla snälla, säg att du tog med det och gav det till dem på riktigt?! 😉

    Hade jag fått ett sånt brev i min hand när jag jobbade hade jag blivit tokigt glad. Det var ju helt fantastiskt skrivet. Vilken talang du har i att formulera dig! 🙂

  63. Just det jag behöver läsa nu när jag själv måste skriva ett brev! 🙂 Förra gången skrev jag men jag tyckte inte alls att det blev bra, nu när man läst en lite mer humor-förlossnings-brev så känns det genast lättare att veta vad jag ska skriva! 🙂 Tack för att du gjorde min dag!!

Lämna ett svar till Marie Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg