Jag tror din mormor förstår, nånstans i dimman, varför du inte besökt henne tidigare, men jag tror också hon uppskattar ditt besök också. Det är svårt att se någon man älskar bli gammal och bräcklig, det gör ont i hjärtat och själen att se hur de sakta bryts ned och att det inte finns något man kan göra för att hjälpa dom.
Såå fint! Fantastiska bilder med på henne, Leo och voffs;)
Usch jag vill inte bli gammal sjuk och glömsk…men det vill ju ingen. Förhoppningsvis är vi lyckliga ändå då…precis som din mormor nog är.
Sitter här och försöker se vad jag skriver nu för tårarna, oj vilka vackra bilder. Känner igen mig i det du skriver, även i inlägget för 1 år sen, samma sak hände min mormor, min klippa för 1 år sedan då hon frågade om samma fråga om och om igen mm, helt plötsligt blev det så 🙁
I torsdags var vi och hälsade på henne på hemmet och vi fotade när hon kramade och smekte på min mage, har BF 5 jan. Kärlek ♥
Tack för att du delar med dig.
Ja, precis så är det, precis som du skrivit. Och värst är att man själv väljer att ta ett steg tillbaka. Det är det man ångrar, men ändå väljer – konstigt!
SÅ fint av dig att dela detta! Bilderna var gripande och så fina, och texten ja…..
Så vackert! Hoppas ni hade det fint idag tillsammans och kunde fira något nytt även om det inte var som förut när hon var yngre.
All värme och kärlek till dig!
Det var visst många med mig, som blev rörda till tårar!
Hjärtsnörp och fallna tårar.
Hoppas det var fint att träffa din mormor. När TinTin var liten hälsade jag på min morfar, som helt plötsligt kunde använda sin vänstra arm och hålla sitt barnbarnsbarn! Kärlek genom generationerna!
Vilka vackra bilder!
Jag hoppas att besöket hos din mormor blev riktigt bra.
Jag förstår din saknad, även om hon finns kvar i livet så är det inte samma person som tidigare. Försöka att minnas henne som hon var och istället införliva denna (nya) person som en ny vän.
Min farmor dog för mer än 30 år sedan och jag tror att jag tänker på henne i stort sett varje dag fortfarande. Det finns ingen människa som betytt så mycket för mig och det är så mycket jag hade velat göra för henne men som jag inte hade möjlighet till då och när jag väl kunde så var det för sent.
Vilken vacker kvinna och vilken fin berättelse du länkar till som du skrivit innan. Jättevackert verkligen. Blir helt sentimental och saknar min mormor och morfar nu!
Otroligt Vackra bilder! Det kanske tog dej ett or att voga besoka, men du gick tillslut dit, och det er vad som reknas. Jag kan ana att hon blev so glad! You cannot change the past, only the future! 🙂
Din text om din mormor är så otroligt vacker och gör samtidigt så ont i hjärtat och lockar fram tårar som inte går att hålla tillbaka. Säkert för att vi alla har ”en mormor” som vi saknar av olika anledningar.
Här kan vi prata om att bilder säger mer än 1000 ord!!!!
Detta är bland de vackraste bilder jag sett och jag som många andra blev väldigt rörd. Tack Emma för att du delar med dig av vad jag vill kalla en känsla. Kram Frida
Oj, en sån gullig mormor! Jag var helt säker på att det var din farmor när jag tittade på bilderna, tycker hon är jättelik din pappa som man fick se bilder på från bröllopet bl.a. 🙂
Hon måste blivit så stolt över dig och sitt nye barnbarnsbarn 🙂
Igår skulle min älskade farmor ha fyllt 99 år. Min underbara farmor som jag under hela min uppväxt haft nära mig. I förrgår var det 12 år sedan hon dog. Jag förstår verkligen att din mormor fattas dig…
Vilka fina bilder!
Hoppas att ni fick ett fint möte även om Mormor inte var som förut.
Någon vecka innan Noel föddes så var jag och mamma hos min mormor och hon var snurrig och kände inte riktigt kände igen oss (från att ha varit klar innan). Hon fick sedan flytta till ett hem och jag tog dit Noel bara ett par veckor gammal. Ville att de skulle ses även om ingen egentligen hade koll på varandras existens. Hon dog någon vecka senare och det kändes skönt att de hade ändå mötts. Minns att morfar sa något i stil med Herren ger , Herren tar ( som inte ordagrant då han inte är direkt kristen av sig). Men på något vis kändes det så.
Tror att din mormor någonstans i dimman uppskattade ditt och Leos besök.
Jag känner verkligen igen mig. Ibland går det så snabbt… Det dröjde ett tag för mig innan jag kunde hälsa på min farmor som nu hamnat på ett vårdboende. Främsta anledningen är att det är så svårt att se henne, det skal som finns kvar av min farmor. För det är inte min farmor som finns där, hon är borta. Det gör ont och helst av allt skulle jag bara vilja låta bli att besöka henne, så att jag kan minnas henne som hon var.
Det var starkt gjort av dig, Emma!
Nu sitter jag här och gråter igen… Oj, vad svårt det måste ha varit att ta steget att åka, men vad bra att du gjorde det. Starkt och rätt. Hoppas att det kändes ok ändå.
Fy vad jag saknar min morfar nu, trots att det är 24 år sedan han gick bort så fattas han mig. Fortfarande.
Ibland är livet svårt och vi fattar beslut som vi ibland ångrar. Dock Emma så är det nu så att du uttmanade dig och din komfortgräns. Du besökte din älskade mormor. Tänk så du hade ångrat dig om du inte gjort det. Dessutom har hon nu fått träffa sitt barnbarnsbarn. Det är stort!
Åh vad fint. Jag saknar min mormor nästan varje dag. Hon var en så fin och speciell människa och hon dog för 10 år sedan. Men jag vet att hon fortfarande är med mig, hon vakar över mig och finns nära, på något outgrundligt sätt. Och det är skönt att känna att hon finns någonstans.
Kram
Vilket fint inlägg, så härliga bilder på din mormor. Jag skrev också ett inlägg om min mormor häromdagen, fast hon är inte i livet längre. Det var länge länge sen hon levde, men minnena är fina fortfarande. Vad härligt att hon får vara med sitt barnbarnsbarn, underbart!
Fina bilder! Läste texten du länkat till och funderar över hur det kom sig att du var hos din mormor så mycket… Det kanske är för privat att berätta om men kan inte låta bli att undra?
känner igen mig så enormt mycket. Jag har också i princip växt upp delvis hos mormor och morfar. När mormor blev dement var jag otroligt arg och ledsen. Och ville helst inte träffa henne alls. Men jag visade Matilda för henne och har fina bilder av dom ihop. Och hon gillade bebisen. Sen dog hon kort efteråt. Och då fick jag liksom tillbaka henne och kunde sörja den hon var och minnas henne som hon var innan. Mormor är bäst.
Underbara bilder med så mycket känsla! Tror hon uppskattar det mer än du tror, försök att besöka henne oftare tror du kommer ångra dig ännu mer annars när hon inte finns i livet längre.!!
Läste ditt tidigare inlägg och du beskriver det så bra. Min mamma har samma problem som din mormor. Jag kan längta mig tokig efter henne. Hon var min klippa. Men varje gång som jag hälsat på henne ( jag gör det varje fredag) så åker jag därifrån gråtandes. Jag saknar henna så! J…la sjukdom som tagit min underbara mamma. Hon känner inte igen mig alls, senaste gången ryggade hon bort när jag skulle ge henna en kram – min mamma, min älskade mor. Att sakna en levande person är så grymt när man ser dem sakta försvinna. Kram
Gråter lite när jag läser inlägget du länkade. Min lilla farmor gick bort i januari förra året efter flera år med alzheimers. Hon skulle bli 97 den våren.
Döden var så påtaglig och det luktade ålderdom och sjukdom på farmors hem. För henne kom jag att bli ännu ett av alla okända ansikten utan namn. Någon som kom dit några gånger om året, istället för åtminstone någon gång i veckan som när hon fortfarande bodde kvar hemma. Så jag slutade komma dit lika ofta och det finns ingenting jag ångrar lika mycket idag.
Jag hoppas att du får många fler år med din fina mormor. Och att ni ses oftare igen.
Vilka otroligt vackra bilder, blir så tårögd då jag kommer ihåg ditt andra inlägg om din mormor!
Underbart foto på henne och Leo
Å nu fick du mig att gråta…vilka otroligt vackra foto..Vet precis vad du menar när man blir rädd för att man mist det som var..Å lilla fina……..
Fantastiska bilder! Älskar den på den gamla rynkiga handen och den lille skrynkelfria nyfödda! Och vad jag saknar morfar när jag ser bilderna…..
Fina bilder! Saknar att ha min mormor och min farmor i livet.
Jag tror din mormor förstår, nånstans i dimman, varför du inte besökt henne tidigare, men jag tror också hon uppskattar ditt besök också. Det är svårt att se någon man älskar bli gammal och bräcklig, det gör ont i hjärtat och själen att se hur de sakta bryts ned och att det inte finns något man kan göra för att hjälpa dom.
Så mycket kärlek, underbara bilder!! Sista bilden visar så mycket vad hon betyder för dig!!!
Fina bilder och så fint skrivet i ditt tidigare inlägg om din mormor!
Kram Carita
Såå fint! Fantastiska bilder med på henne, Leo och voffs;)
Usch jag vill inte bli gammal sjuk och glömsk…men det vill ju ingen. Förhoppningsvis är vi lyckliga ändå då…precis som din mormor nog är.
Kramar
Adela
Sitter här och försöker se vad jag skriver nu för tårarna, oj vilka vackra bilder. Känner igen mig i det du skriver, även i inlägget för 1 år sen, samma sak hände min mormor, min klippa för 1 år sedan då hon frågade om samma fråga om och om igen mm, helt plötsligt blev det så 🙁
I torsdags var vi och hälsade på henne på hemmet och vi fotade när hon kramade och smekte på min mage, har BF 5 jan. Kärlek ♥
Tack för att du delar med dig.
Vilken acker och varm känsla dina underbara bilder förmedlar!!! Fina mormor! ram Johanna
Jättevackra bilder Emma!
Vacker mormor också..
Ja, precis så är det, precis som du skrivit. Och värst är att man själv väljer att ta ett steg tillbaka. Det är det man ångrar, men ändå väljer – konstigt!
SÅ fint av dig att dela detta! Bilderna var gripande och så fina, och texten ja…..
Fin kväll till dig!
Så fint!
Så vackert! Hoppas ni hade det fint idag tillsammans och kunde fira något nytt även om det inte var som förut när hon var yngre.
All värme och kärlek till dig!
kramar
Fina Emma, ja, visst är Mormrar viktiga!
Och vacker är hon! Precis som min, 97 år!
Kram
Milott
Värdefulla foton även för Leo.
Vackert.
Makalösa bilder!
Kram på dig!
Vackert. Mindes hon dig/er eller var hon dimmig? Min mamma är precis likadan, så jag vet hur det känns.
Så vackert. Jag kan riktigt känna kärleken genom bilderna.
Stora kramar till dig.
Fint! kärleken är stark!
Det var visst många med mig, som blev rörda till tårar!
Hjärtsnörp och fallna tårar.
Hoppas det var fint att träffa din mormor. När TinTin var liten hälsade jag på min morfar, som helt plötsligt kunde använda sin vänstra arm och hålla sitt barnbarnsbarn! Kärlek genom generationerna!
Så fint Emma! Hoppas det känns bra nu när du har besökt henne. Kram <3
Vilka vackra bilder!
Jag hoppas att besöket hos din mormor blev riktigt bra.
Jag förstår din saknad, även om hon finns kvar i livet så är det inte samma person som tidigare. Försöka att minnas henne som hon var och istället införliva denna (nya) person som en ny vän.
Min farmor dog för mer än 30 år sedan och jag tror att jag tänker på henne i stort sett varje dag fortfarande. Det finns ingen människa som betytt så mycket för mig och det är så mycket jag hade velat göra för henne men som jag inte hade möjlighet till då och när jag väl kunde så var det för sent.
Vilken vacker kvinna och vilken fin berättelse du länkar till som du skrivit innan. Jättevackert verkligen. Blir helt sentimental och saknar min mormor och morfar nu!
Sån otroligt fin kvinna! Och så fint att du tog steget att åka dit med Leo och Voffsarna.
Saknar min egen mormor väldigt. Hon gick bort på tok för tidigt och jag var inte färdig.
Kram Susanne
fint!
Det är så fint så fint. Tack för att du delar med dej!
Otroligt Vackra bilder! Det kanske tog dej ett or att voga besoka, men du gick tillslut dit, och det er vad som reknas. Jag kan ana att hon blev so glad! You cannot change the past, only the future! 🙂
Fantastiskt. Å, vad jag saknar min mormor!!
Din text om din mormor är så otroligt vacker och gör samtidigt så ont i hjärtat och lockar fram tårar som inte går att hålla tillbaka. Säkert för att vi alla har ”en mormor” som vi saknar av olika anledningar.
Kram
Här kan vi prata om att bilder säger mer än 1000 ord!!!!
Detta är bland de vackraste bilder jag sett och jag som många andra blev väldigt rörd. Tack Emma för att du delar med dig av vad jag vill kalla en känsla. Kram Frida
Oj, en sån gullig mormor! Jag var helt säker på att det var din farmor när jag tittade på bilderna, tycker hon är jättelik din pappa som man fick se bilder på från bröllopet bl.a. 🙂
Hon måste blivit så stolt över dig och sitt nye barnbarnsbarn 🙂
Igår skulle min älskade farmor ha fyllt 99 år. Min underbara farmor som jag under hela min uppväxt haft nära mig. I förrgår var det 12 år sedan hon dog. Jag förstår verkligen att din mormor fattas dig…
Så fina bilder, och värdefulla! Det är inte lätt att se någon man älskar förändras så man inte känner igen dem.
Vilka fina bilder!
Hoppas att ni fick ett fint möte även om Mormor inte var som förut.
Någon vecka innan Noel föddes så var jag och mamma hos min mormor och hon var snurrig och kände inte riktigt kände igen oss (från att ha varit klar innan). Hon fick sedan flytta till ett hem och jag tog dit Noel bara ett par veckor gammal. Ville att de skulle ses även om ingen egentligen hade koll på varandras existens. Hon dog någon vecka senare och det kändes skönt att de hade ändå mötts. Minns att morfar sa något i stil med Herren ger , Herren tar ( som inte ordagrant då han inte är direkt kristen av sig). Men på något vis kändes det så.
Tror att din mormor någonstans i dimman uppskattade ditt och Leos besök.
Kram
Uuunderbara bilder Emma!
Vilka känslor dom uttrycker! Kärleken lyser i vart foto.
Du har en gåva att ge foton sina egna liv.
Kram på dej Emma
Så lustigt …jag har besökt min mormor & morfar i dag, kika in hos mig får du se dom ……92 & 93 år gamla
Kram
Jag känner verkligen igen mig. Ibland går det så snabbt… Det dröjde ett tag för mig innan jag kunde hälsa på min farmor som nu hamnat på ett vårdboende. Främsta anledningen är att det är så svårt att se henne, det skal som finns kvar av min farmor. För det är inte min farmor som finns där, hon är borta. Det gör ont och helst av allt skulle jag bara vilja låta bli att besöka henne, så att jag kan minnas henne som hon var.
Det var starkt gjort av dig, Emma!
Det är de vackraste bilder jag någonsin sett! Kram.
Fantastiska bilder Emma. Så mycket känsla!
Hur mår du nu Emma? Var det lika jobbigt som du befarat?
Tänker på dig!
Kram
Så vackra bilder och så mycket känsla. Kram
Nu sitter jag här och gråter igen… Oj, vad svårt det måste ha varit att ta steget att åka, men vad bra att du gjorde det. Starkt och rätt. Hoppas att det kändes ok ändå.
Fy vad jag saknar min morfar nu, trots att det är 24 år sedan han gick bort så fattas han mig. Fortfarande.
Stor kram till dig ♥
Ibland är livet svårt och vi fattar beslut som vi ibland ångrar. Dock Emma så är det nu så att du uttmanade dig och din komfortgräns. Du besökte din älskade mormor. Tänk så du hade ångrat dig om du inte gjort det. Dessutom har hon nu fått träffa sitt barnbarnsbarn. Det är stort!
Kram
Bilder som är fotade med lärlek luser lite extra. Så otroligt vacker din mormor är, hon strålar!
Fy farao vad jag saknar min mormor. Hon ringde från Spanien igår, krutkärring;)
Du är modig som tusan! All cred till dig som faktikt tog dig dit tillslut, det krävs en del mod!
Det här var det finaste inlägg jag någonsin läst i bloggvärlden. Du är en fantastisk människa Emma. Det måste du vara. Kramar Kicki
Åh vad fint. Jag saknar min mormor nästan varje dag. Hon var en så fin och speciell människa och hon dog för 10 år sedan. Men jag vet att hon fortfarande är med mig, hon vakar över mig och finns nära, på något outgrundligt sätt. Och det är skönt att känna att hon finns någonstans.
Kram
http://www.youtube.com/watch?v=ccCnL8hArW8
Fina du 🙂
Magiska bilder Emma! Och vad glad du kan vara idag som hälsade på din fina mormor. Kram!
Ojojoj. Nu gav du mig en klump i magen. En kopp kaffe med mormor får det bli i morgon… Underbara bilder att spara för all framtid…
Åh så fint. Nu blev jag rörd till tårar.
åååh vad glad jag är att du åkte dit!!!!
Vad fint att du tog dig iväg! Jag träffar förhoppningsvis min mormor och morfar till veckan!
fint!
Vilket fint inlägg, så härliga bilder på din mormor. Jag skrev också ett inlägg om min mormor häromdagen, fast hon är inte i livet längre. Det var länge länge sen hon levde, men minnena är fina fortfarande. Vad härligt att hon får vara med sitt barnbarnsbarn, underbart!
<3 Nu fick du mig att tänka på min farmor, som jag dessvärre inte har haft någon kontakt med sen i Januari 🙁
Jättevackra bilder.
Kram
Fina, fina mormor <3
Fina bilder! Läste texten du länkat till och funderar över hur det kom sig att du var hos din mormor så mycket… Det kanske är för privat att berätta om men kan inte låta bli att undra?
Stor varm kram Mia
Bara för att jag älskade (älskar) henne och vi var väldigt nära. Inget annat 🙂
Åh vad skönt att höra <3
Vad underbart att få älska någon så mycket!
Kram Mia
känner igen mig så enormt mycket. Jag har också i princip växt upp delvis hos mormor och morfar. När mormor blev dement var jag otroligt arg och ledsen. Och ville helst inte träffa henne alls. Men jag visade Matilda för henne och har fina bilder av dom ihop. Och hon gillade bebisen. Sen dog hon kort efteråt. Och då fick jag liksom tillbaka henne och kunde sörja den hon var och minnas henne som hon var innan. Mormor är bäst.
Kramar
Vilka jättefina bilder och så fint och berörande du skrivit. Besök din mormor innan det är försent.
/Kram Jenny
Underbara bilder med så mycket känsla! Tror hon uppskattar det mer än du tror, försök att besöka henne oftare tror du kommer ångra dig ännu mer annars när hon inte finns i livet längre.!!
Läste ditt tidigare inlägg och du beskriver det så bra. Min mamma har samma problem som din mormor. Jag kan längta mig tokig efter henne. Hon var min klippa. Men varje gång som jag hälsat på henne ( jag gör det varje fredag) så åker jag därifrån gråtandes. Jag saknar henna så! J…la sjukdom som tagit min underbara mamma. Hon känner inte igen mig alls, senaste gången ryggade hon bort när jag skulle ge henna en kram – min mamma, min älskade mor. Att sakna en levande person är så grymt när man ser dem sakta försvinna. Kram
Mitt hjärta smälte…
Gråter lite när jag läser inlägget du länkade. Min lilla farmor gick bort i januari förra året efter flera år med alzheimers. Hon skulle bli 97 den våren.
Döden var så påtaglig och det luktade ålderdom och sjukdom på farmors hem. För henne kom jag att bli ännu ett av alla okända ansikten utan namn. Någon som kom dit några gånger om året, istället för åtminstone någon gång i veckan som när hon fortfarande bodde kvar hemma. Så jag slutade komma dit lika ofta och det finns ingenting jag ångrar lika mycket idag.
Jag hoppas att du får många fler år med din fina mormor. Och att ni ses oftare igen.
Så fint och vad glad jag blev att du äntligen åkte till henne. Kramar
Vilka underbar bilder och vilket härligt möte. Blir alldeles varm i hjärtat!
Jag vill bara ge dig en stor kram!