Att vara söndagstrött.

Så då var man hemma igen, sjukt sliten – sådär som jag lätt blir sen jag fick barn. Det är svårt att förklara, men sen förlossningen känns det lite som om jag har gått tillbaka till amöbestadiet och klarar liksom inte riktigt av en massa intryck längre. Förstår ni vad jag menar?

Men det går iallafall på rätt håll. I början, de första veckorna, blev jag alldeles matt av att bara besöka den lokala ICA-butiken. Nu klarar jag åtminstone av två dagar i Stockholm innan jag får lätt huvudvärk, dreggeltrötthet och börjar prata mumlande.

Så nu blir det till att beställa hem pizza, krama flickorna och inkassera en utlovad fotmassage.  Fin söndagskväll, allihop.

Rekommenderade inlägg

20 kommentarer till “Att vara söndagstrött.

  1. Förstår precis vad du menar. Tror det är för att man är 100% inriktad på barnet, så det andra man gör blir liksom utöver. Klart man blir trött… 🙂

  2. Haha, tyvärr förstår jag preciis vad du menar! Halva min ”vaknatid” går jag som en zombie!

    Vänta du bara när han springer runt.. oj, oj.. här är det fullt ös, medan mamma e halvt medvetslös..zzz..

    kram!

  3. Jag förstår precis vad du menar. Även om det är extremt många år sedan så kommer jag ihåg hur trött jag var. Så trött så att jag inte ens såg att jag en dag gick på stan med olika skor på mig. De första sex månaderna var jag som en zombie. I samband med att jag började med smakportioner och avlastades lite från amningen så var det som jag fick en ny kick.
    Så det vänder det kan jag lova. Försök nyttja alla vilstunder du kan när ditt charmtroll sover. Unna dig lite soffhäng varje dag. Det tar på krafterna att få en baby.

    KRAM

  4. Du var ju sjukt snygg på resan i alla fall, korta men kvalitativa besök ute i världen får man tänka. Jag själv är rädd att vara för evigt lobotomerad och går ständigt på reflex utan minsta hjärnaktivitet. Gör det som finns framför ögonen men saknar att kunna fundera lite.. ja, större.
    Minns nyårsfesten med tremånadersbäban på armen, herregud. ”Jag ser att du talar men förstår inte ett ord”

  5. Asså, gud så söt din lille silkesapa är, det är nästan, men bara nästan, så att man blir sugen på en till. Jag minns liksom den där tröttheten alltför väl ;).

Lämna ett svar till Älvan Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *