I lördags begav vi oss till Lilla Torg; Fru Sederblad, Tindy och jag, för att trycka i oss mat och fira Fru Sederblad lite i förskott. Hon fyller ju år! Typ. Snart.
Och sånt måste ju firas!
(Hur vackert är inte Lilla Torg, för övrigt?!)
kavaj/maison scotch, byxor/fuga denim, armband/indiska
Jag hade visst råkat färga håret vilket medförde vissa problem med mina röda Rapunzel-clips, men jag saknade mitt mörka hår så mycket att det fick vara värt att göra en nybeställning av clips i passande färg –
och voilá! Det funkade ju det också.
Men iallafall. Fru Sederblad skulle firas och det med pompa och ståt (eller med kolhydrater och salt, men strunt samma) så vi begav oss till TGIF. Första gången jag var där på kvällstid – men absolut inte sista. Herreguuuuud vilken mat det var! Förrätt bestående av hemmagjorda potatischips med smält ost (man måste älska smält ost) och sen quesadilla med kyckling och ännu mer ost. Ni hör ju.
Himmelrike.
De två kumpanerna var stiliga som alltid, servicen var briljant och skratten haglade.
Vet ni?
Jag fick en kommentar här inne för någon vecka sen om att det hade ”gått inflation” i hur mycket jag garvade och att det inte var särskilt trovärdigt att jag har sådär skoj som jag utger mig för att ha, och att man nog skulle tycka om mig ändå – även om det inte var så jävla roligt jämt. Och sen dess har jag verkligen tänkt på att försöka analysera innan jag skriver varenda gång jag hittat på något om jag nu verkligen hade särskilt roligt, egentligen, eller om jag bara tar i.
Men jag har jag faktiskt precis sådär roligt som jag utger mig för att ha med de där två. Precis sådär hålla-sig-i-bordet-kasta-bak-huvudet-och-skratta-sig-andfådd-roligt att jag blir alldeles svettig och blossande om kinderna och rufsig i håret. Sådär roligt att det liksom river i bröstet av skratt och så att kameran hoppar när jag försöker fotografera och så att vaderna nästan krampar. Allt det där.
Och jag är nog över lag en person som har nära till skratt och som älskar att ha roligt, jag tror det märks när man träffar mig. Så ja.
Vi har verkligen sådär kul. Och det är jag så bottenlöst glad för.
Fru Sederblad fick ballonger, sång och unga servitörer, och jag fick en röd fluga av någon som hette Calle och som doftade Abercrombie&Fitch och Tindy fick mest mascara på kinderna och små lockiga antenner i håret av allt skrattande. Och just det! Fru Sederblad fick en snyting också! Från bordsgrannen. Det var livat.
Och så drack vi Mango Berry Daiquiri och försökte dela på Sederbladskans brownie och försökte prata lite allvar också vilket inte alls gick bra utan snabbt spårade ur på sedvanligt sätt – och det var inte förrän fem timmar senare (när vi lämnade restaurangen och Fru Sederblad försökte ta livet av mig med en dansk gräddbulle) som vi slutade prata i munnen på varandra och kramades lite istället.
Och det var den lördagen!
En lite tidig födelsedag för den finaste lövbiffsjäntan jag vet.
Älskade vänner.
Hahaha säger jag o det utan det minsta analyserande.. =) Tack för att du delar med dig av glädje i vilken form som helst, det förgyller i alla fall min stund på nätet..
Men nää varför skriver en person på det viset? Varför inte bara glädjas över att du har fantastiska vänner som du skrattar gott med? Jag vet hur det är att umgås med er tre, jag har haft den förmånen att få göra det, och ja man skrattar. Man skrattar så där härligt och gott att man slår händerna för kinderna för dom krampar samtidigt som alla magmuskler (de få som finns kvar efter två förlossningar och de var ju inte direkt många innan haha) inte orkar med mer så man måste ligga dubbelvikt. Det är härligt och uppfriskande att skratta så. Jag önskar att alla fick uppleva hur det är att skratta på det viset för då hade de också glatts över att du faktiskt skrattar så där mycket! Skratta mer Emma och berätta gärna om det för det är härligt!
Ser ut som att ni har haft det alldeles underbart! Får nog spana in det där stället för det verkar härligt och verkar som ett ställe som jag kan locka Kärleken med. Fast ja först ska underbara Mello vara över – jag ÄLSKAR Mello! 🙂
Sluta aldrig skratta Emma!
Kram och kärlek
Va, vilken torris – jag läser gärna om dina asgarv, ser dig framför mig (även om jag aldrig träffat dig) och skrattar lite själv också.
Kram
Ha,ha härligt att du står upp för din skrattlätthet 🙂 Tror vi helt enkelt har olika nära/lätt till skratt och vem älskar inte att skratta? Jag skrattar betydligt mer sedan jag fick barn vilket jag ser som en gåva men är nog i grunden inte så” lättskrattad”
Laugh on girl!
Det är väl bra att du har roligt, det är ju precis så det ska vara.
Verkligen älskar dina byxor! Kram.
Girl, you´r amazing just the way you are 🙂
Jag älskar människor som skrattar och hatar verkligen energitjuvar som tjurar och knappt drar på smilebanden.
Energitjuvar finns överallt och tydligen har en sån hittat hit till din blogg också 🙂
Emma, fortsätt skratta och ha roligt!
Ha en fantastisk dag Emma!
Du är då utan tvekan den gladaste bloggare jag har träffat! Och jisses så snygg! Måste bekanta mig med Rapunzels clipons om någon månad (när jag satt punkt för ”valross-på-rymmen” looken… 😉
Jag tycker också att det är härligt att skratta från tårna och roar mig med det för det mesta, men jag tänker att lite sorg och nedstämdhet måste det väl finnas i alla? Kanske har jag fel?
Sedan förstår jag att hela känsloregistret kanske inte behöver visas på bloggen, då detta är en feelgood blogg och skrattet är så mycket du, men jag tycker att det är viktigt att man inte lägger så jävla mycket i att alltid vara sprudlande. Är man det-jättebra! Men det är liksom mänskligt att inte tycka att varenda onsdag är en fest
Jag har tänkt på det där. Och i min vardag ÄR jag faktiskt väldigt glad och nöjd och väldigt tillfreds med livet just nu. Det är ju inte varje dag jag garvar ihjäl mig när du läser utan mest de dagar jag är ute med vänner och hittar på något. Jag sitter ju inte hemma med Buse och viker mig dubbel av garv över lite lego, liksom. Men i vardagen mår jag faktiskt inte dåligt och då kan jag ju inte anstränga mig för att vara melankolisk bara för att det ska vara balans.
De gånger jag mår riktigt jävla dåligt, som när någon jag älskade gick bort i höstas, så indikerar jag att jag har sorg men jag fläker inte ut den på bloggen. Det är skillnaden mellan privat och personlig för mig. Privat är jag om jag tar upp saker jag inte bearbetat färdigt, och det vill jag inte göra. Det valet är mitt. Som läsare förstår jag att man tycker att man känner mig – men åt andra hållet så är det ju inte riktigt samma. Ni är okända för mig, många av er. Jag är lika sugen på att berätta om mitt mest privata (som en sorg är) för 20 000 okända människor som jag är att stanna någon på gatan och säga ”du, jag mår så jävla dåligt just nu”. Hänger du med? En del har lätt för det där, men jag har de inte. Mitt privata är mitt privata, sen gör alla andra hur de vill.
Men som sagt. Deprimerad, ledsen, djupt nedstämd eller whatever är jag bara när det händer något i livet. Till vardags mår jag faktiskt riktigt bra. Och jag gillar mina onsdagar 🙂
Absolut, jag förstår hur du menar och är likadan själv. Jag har följt din blogg länge och vet att du haft sorg med och är helt med på att det är du som sätter gränserna. Vem skulle stanna någon på stan för att prata av sig liksom?
Jag gillar verkligen ditt glada jag (eller bör jag säga blogg-jag trots att jag är övertygad om att det inte är pålagt för bloggens skull?) och går in här just för att jag blir inspirerad, glad och pepp MEN viktigt att belysa att bara för man inte har glädje varje dag är man ingen tråkig människa. Sedan kan jag ju inet tycka att det är ditt personliga ansvar att ta hand om mitt välmående, man får ju rensa lite själv. Himla svår balansgång detdär och jag vet inte riktigt vart jag står. Du ska inte behöva försvara ditt skrattande.
Säger jag emot mig själv?
Nejdå 🙂 <3
Bara som en liten parantes – JAG skrattar varje dag, inte lika mkt, inte lika intensivt men jag skrattar varje dag. Utan mitt skratt hade jag gått under, utan mitt skratt hade jobbet inte varit lika skoj, utan mitt skratt hade dagen varit grå. Jag är för att skratta och tycker att det är befriande att skratta. SÅ visst finns det personer som skrattar varje dag.
Frågar ni mina kollegor så är det vanligt förekommande att jag lägger glasögonen och torkar tårarna för att jag har skrattat så mkt. Det är helt underbart!
Inte sagt att jag tramsar och flamsar för det utan bara för att jag har insett att när jag skrattar så släpper spänningar och livet blir enklare.
Mer skratt åt världen! 🙂
Ja Gud ja, visst finns det människor som skrattar varje dag! JAG skrattar varje dag. Vill bara förtydliga att det inte var jag som skrev kommentaren Emma skrev om i inlägget.
Min enda poäng är att det är okej att inte tycka att allt är så inihelvetes kul och att man inte är någon ”energitjuv” för det. Man får vara lite off ibland och det är ok. Ljuvligt med folk som skrattar men man kan bli omtyckt även om skratten inte avlöser varandra 🙂
”Fru Sederblad fick ballonger, sång och unga servitörer” Kan det bli bättre än så liksom?!
Och du, det där med att ha roligt och skratta, det är väl lite det livet går ut på. Har någon problem med det så är det kanske lite synd om den personen. Fortsätt du att vara du. Du gör det så bra. Kram!
Ni är bäst:-), och finns väl inget bättre än att skratta! När man knappt kan andas och viker sig dubbel och får ont i magen… fortsätt så:-). Kram Sarah
Fortsätt asgarva så ofta du kan. Och dela gärna med dig av garven. Skratt gör oss levande. Andras skratt och egna. Och leva vill vi. Helst till max! Tack för att du delar med dig . Och du, Var hittar jag de brallorna du har på bilden? Ascoola!
De köpte jag för över ett år sen på TinTin så de finns tyvärr inte kvar :/ Men Fuga Denim är märket, kanske går att hitta nån annanstans?
Tack! Ska leta!
Alltså …. och bara det med vissa tics <3
Fortsätter du inte att skratta så vi får skratta med dig, då får du smisk! Här ute på Österlen. Så det så. Livet är precis vad man gör det till. Om man tänker med ett leende blir livet mycket lättare att leva. Det är ju sorgen man upplever ibland som gör att man kan se det roliga i livet. Fortsätt Emma. Och behåll ditt privatliv där hemma. Bland tokor och gubbs och varma raggsockor. Love from Österlen.
Det är härligt med glada människor ju och DU är så jädrans COOL. Jag har nyligen börjat läsa din blogg och jag blir så glad av att titta in hos dig…….. 🙂
Kram Kina
Härliga tjejer!
Ni verkar va helt underbara!
Trist att de finns avundsjuka, missunnsamma människor men sånt är väl livet.
Ett gott skratt förlänger livet:)
Kram!
/A
”I have chosen to be HAPPY because it is good for my health” 😀 , Sa tydligen Voltaire sagt nång gång för längesen….
Det är väl underbart att ni har så roligt jämt, förmodligen för att ni är så positiva och sprider positiv energi!
lilla torg är ju så mysigt och det som förvånade mig när jag var där och även ser på dina bilder, är, alla utemöbler och värmeelement! Känns väldigt orientaliskt på något nordiskt vis! Här är så kallt och snöigt så utemöbler är ett minne blott!
Ha en bra dag och fortsätt skratta!
kram Helena
Tittar in på din blogg och önskar dig en skön tisdag.
Kramar Anna
Fy fasen vad snygg du är! Jag vill ha ditt hår, din kavaj och dina byxor… Haa ha.. 🙂 Skämt åsido, jag duger precis som jag är, men du är sååå fin och rolig!
Kram
Jag säger som Mullvaden som fick en bajskorv på huvudet: Det var det fräckaste! Att tycka att du på något sätt ska hålla tillbaka din glädje är ju helt befängt! Är det inte också lite typiskt svenskt att tycka att alla måste vara sådär lagom, inte sticka ut eller vara ”för mycket”. Nej det var det fräckaste! Hurra för ditt asgarv och allt tokroligt du gör! Det påminner mig om att det är ju så livet ska vara;skoj! Och det får mig att undra när jag senast hade hålla-sig-i-bordet-kasta-bak-huvudet-och-skratta-sig-andfådd-roligt? Inser att det absolut är dags för att hitta på något kul!
Jag skrattar också mycket. Oftast varje dag. Hysteriskt ibland. Så befriande. Tycker om din blogg och har hängt här ett tag.
Det som slår mig är dock hur speciellt en av dina skratt-vänner mer och mer börjar skriva och uttycka sig som du. Lite trist. Men samtidigt kanske inte så svårt att förstå. Kan lätt bli så när man umgås mycket. Men det låter konstigt när ditt sätt att uttrycka dig hamnar i en annan persons bloggtext.
Hur som haver, jag gör det lätt för mig och stannar och läser din blogg och struntar i den andra. Enkelt val och jag slipper bli irriterad.
Ha en fin tisdag:)
Du… för att tala klarspråk… skit i den där kommentaren om att du skrattar för mycket!!! Det låter bara som ren och skär avundsjuka. Fortsätt skratta och skratta så mycket du bara orkar!
Kramar Lotta
Härligt ställe det där verkar vara.
Får man ballonger med drinknamn på så att när man vill ha en sån drink så håller man upp just den ballongen?
Eller vad är trixet?
😉
Smält ost måste vara himmelriket!
Hälsningar
Yohanna
Det var lite oklart det där 😉
haha det är märkligt, om folk inte hittar något att reta sig på måste man leta ordentligt BARA för att hitta det. Säkert en sån där snatstucken människa som säger ” oj vad fin tröja, men den satt lite tajt på dig!” Just en sådan människa som man INTE vill ha omkring sig, som man inte fikar med, inte arbetar med, inte vill sitta brevid på middag. Men som du Emma inte kan värja dig mot, eftersom de skriver i kommentarsfältet på din blogg. En sådan person som man tänker äsch jag ska inte bry mig men som ÄNDÅ ÄNDÅ kryper in med sitt lilla lilla gift under huden.
…..”Jag sitter ju inte hemma med Buse och viker mig dubbel av garv över lite lego, liksom”……
Varför inte det? är det inte kul längre att sitta med Busen och leka med lego?
Jag har följt dig med en längre tid, men jag börjar med tröttna och tycka att du börjar bli tillgjord. ”The perfect life” liksom….
Har jag fel?….det är otroligt mycket skratt från tårna hela tiden……tror inte på det faktiskt!…..
Vill visa sitt perfekta liv, att flabba ihjäl sig varje dag typ. Näej men, ta inte illa upp du. Du är som du är, och vi andra är som vi är. Man behöver inte vara energitjuv för att man inte flabbar ihäl sig varje dag!
Eller hur, vi behöver ju liksom inte läsa din blogg om vi inte vill heller…..jag vet.
Som någon annan skrev om dina ”skratt-vänner”, ja de börjar härma dig! Tycker jag med, trist med sådana som inte kan ha en egen stil…osäkra…? Eller?!
Men du gumman du får iallafall ha en strålande fortsatt dag! Kram på dig! 🙂
Alltså, jag har ALDRIG tyckt att det är hysteriskt roligt att leka med Lego. Mysigt och trevligt och familjärt kanske, men inte humoristiskt så jag sitter och garvar läppen av mig 🙂 Du ser! Något som inte är perfekt 😉
Nä men skämt å sido, trist att du upplever att det är tillgjort att jag är nöjd och glad och att jag har roligt. Vet inte riktigt vad jag ska säga. Det kanske går över? Eller så gör det inte det och då får man väl bara konstatera att man är olika. Och det är ju inte fel det heller.
(Och så var jag bara tvungen att gå in nu och kolla när jag garvade som tusan sist och skrev om det, och det var den 25 januari. Typ tre veckor sen. Det kan väl anses okej tycker jag).
Men jizzzzzez. Någon behöver lite skojj i sitt liv.
Äsch kör hårt Emma! Sånt här säger mer om personen som skriver.
Underbart!!! Fortsätt att ha sådär hejdlöst roligt och det vore hemskt om man måste analysera för att hitta något som kan dra ner vardagen lite…….
Jag som tänkte häromdagen när det pratades om internet-hatet, att Emma drabbas väl ändå inte av tråkigheter med tanke på all värme o glädje du sprider?! Men ack vad fel jag hade!!
Fortsätt att skriva din blogg precis som du vill, vi läser den för att vi älskar den!!
Jag o flera med mig använder dig som ett lyckopiller! Bättre än all medicin i världen!
Många kramar till dig!
Vet du? Jag har verkligen världens snällaste läsare. Det här är inte näthat för mig och jag är så enormt förskonad från elaka eller kränkande kommentarer. Och det är jag så jävla tacksam för – för som jag skrivit innan; det är ett val som varje läsare gör, själv, och som jag inte kan kontrollera. Och det faktum att så många väljer att vara så jädra snälla mot mig varje dag (eller väljer att inte yppa eventuell skit de nu tycker om mig som person) är något jag alltid kommer vara så förbaskat ödmjukt tacksam inför.
Åh, Emma! Fortsätt skratta och vara glad! Det är alldeles alldeles underbart att få vara så där glad ända från tårna! Jag har alltid skrattat väldigt mycket men sen jag träffade Dennis så är det mycket mer. Vi har så roligt mellan alla måsten och borden och trivialiteter och tråkgrejer och det är en ynnest att få ha så där galet kul. Jag tror det beror på hur man mår och vem eller vilka människor man omger sig med om man kan få ha så där toppenroligt. Vi får vara glada att vi kan vara glada helt enkelt och jag tycker synd om de som missar det av en eller annan anledning. Kram!
Och just vid legobyggande har jag nog heller aldrig asgarvat… även om det är just mysigt att ligga där på golvet med de små underverken.
Åh jag blir så trött på den där missunsamheten och tyvärr tror jag att den är rätt svensk. Men finns det något värre än att avundas en annan människa hennes lycka? Om man nu har det så illa själv så att någon annans lycka sticker i ögonen, ja då får man fan bita ihop och försöka skaffa sig lite egen lycka. Och vet du vad? Jag tror att lycka kommer till dom som gläds av andras lycka. Du är inget annat än inspirerande och jag önskar att folk tolkade dig och dina inlägg så istället och fick energi och inspiration av det du skriver och delar med dig av. Så analysera inte din lycka för mycket. Du har den. Du förtjänar den. Dom sura kan läsa någon annan olycklig blogg istället. =)
/Jennifer
Amen 🙂
Det var väl ingen som missunnade Emma lyckan väl? Mer ifrågasatte om hon verkligen ÄR sådär kastasigbaklängesochslåhändernaibordet-glad hela tiden. Och det har vi ju redd ut nu 🙂
Äh, men herregud. Det FINNS ju faktiskt folk som man har så roligt med att man lipar sig fördärvad varenda gång man umgås med dem. Jag har många vänner, men det är bara några speciella som lyckas få mig att skratta så jag grinar. De håller man hårt i, de där…♥
Tack för en fin blogg. Kikar ofta in. Tänkte fråga hur långa extensions (clips) du har i ditt hår?
Men 1000 tack! <3 Jag har 50 cm i mina.
Bara tok älskar din kavaj och byxorna du har. Ursnygg är du i det. Vill ha!!!
Men åååh, det är ju därför jag älskar din blogg. Jag läser den alltid och kommenterar typ aldrig 😉
Därför att den är ett lyckopiller i vardagen, för att du piggar upp när allt känns grått. Och så för att du skriver väldigt bra och tar väldigt fina bilder naturligtvis.
Ha! Underhållande kommentarsfält du har, värsta diskussionsforumet ju 🙂 du har ju lätt till skrattet och det är ju hur trevligt som helst, så do your thang så hoppas vi att the haters hittar några ”slå-näven-i-bordet-och-gråta-en-skvätt-så-kul-vi-har-det” vänner. Jag hittade några sådanna på din bloggträff i helsingborg, var gång man ses så blir det bara så, panikroligt 🙂
Mer skratt o kärlek åt folket säger jag bara.
Krm /iris
skratt är en av livets stora gåvor, så är det bara. alla kan inte vara lika lyckligt lottade med hur mycket tid som spenderas frustande som en hyena med syrebrist, men sluta för inget i världen med att dela med dig av era tokiga kvällar!! jag (och många andra) blir jätteglad av att läsa om era upptåg och gillar man inte läget är det ens eget problem. även starka och självständiga kvinnor behöver fnissa tills skrattmusklerna värker! <3 hur går det förresten med stackars Tant? kramar
Fina Emma !! Din klädstil och utstrålning samt personlighet är helt underbar. Tack för att du delar med dig av ditt liv. Du är så snygg i håret och blir jätte nyfiken på dina clips. Vilken färg här du på clipsen och är det rakt eller lockigt du använder ?? Kram Åsa
Men åh! Så himla fint skrivet av dig! Jag använder #4 nu, det raka, som jag bara lockat lite med tång. Kram