De trivs ju tillsammans, mina flickor.
Konstigt vore det väl annars. De har levt tillsammans sen de var valpar och är nu, sex år senare, så synkade att man ibland inte vet var den ena börjar och den andra tar vid. Så himla olika varandra, men samtidigt så lika.
Som ett gift gammalt par antar jag. Eller som systrar som växt upp tätt ihop och sen inte kunnat släppa taget.
Stora, stora Tant och lilla, lilla Tooka. Båda extrema på vars ett håll gällande sin kroppshydda, båda utanför rasstandarden, men vi skulle ändå inte velat ha dom på något annat sätt. Det ä ju sådär det ska vara på något vis.
En stor, en liten.
Och nu är jag hemma igen, frusen efter dagens Bandit-äventyr, och sitter med fötterna under mig i soffan och dricker varm choklad och lyssnar på Buse som pratar om att åka flygplan och att bygga torn –
bredvid mig de där två skönheterna med sina hängande öron som är så oemotståndliga för fingrar att trassla in sig i, och den skäggiga som doftar vinterväder och blå tvål.
Livet en onsdag, alltså.
∞
blått överkast | här
De är verkligen underbara de där två 🙂
Och hur fin kan inte en helt vanlig onsdag vara när man bara har det bra!!!
Kram Malin
Vad fina dom är tillsammans!!! Kärlek!
Mysiga bilder på de söta två.
Fantastiska bilder och skillnaden i storlek framgick verkligen ;-). Men visst behöver man vara minst två, både människor och djur. Närhet är livsviktigt eller hur?
Åååh, du skriver så jag känner 🙂
Du måste va en av de finaste människorna jag läst på jorden 🙂
Kram Å
å vilka sötnosar dom e era flickor och så lurviga! min saluki kille är mycket korthårigare och nästan naken på magen? stackarn nu när det är så kallt men man får bylta på honom när man skall ut och det har han som tur är ingenting emot.
Ibland blir jag sååå sugen på att köpa en till!! men jag får allt besinna mig lite,
har ju redan en hel farm att ta hand om 😉
ha det gott/kram tant Mia
Bästa systrar med andra ord! Härlig beskrivning av dagen!
Exakt som mina saluki pojkar, en stor och en liten oskiljaktiga. En lugn och trygg, en hyperaktiv och nyfiken på allt. Så kompletterar de varandra och bildar en harmoni som bara salukisar kan bilda/ ”lovesaluki”
MMm… uppkrupen i soffan med varm choklad låter som en bra plan för kvällen 🙂 Fiiiina bilder som vanligt tjejen 🙂 Kram
Härliga tjejer
Jag kan bli så vanvettigt avundsjuk på de där hundarna som bara kan ligga och päsa sådär en hel dag. Det ser så ljuvligt underbart ut.
Vad talande och alldeles ljuvlig den sista bilden var <3
OJ! Har aldrig tänkt på skillnaden men den blir väldigt tydlig på en av bilderna när man ser hundarna bredvid varandra. Haha! Den ena är ju verkligen stor och den andra pytte.. 🙂
Underbart när de älskar varandra och har varandra som sällskap/lekkompis eller värmedyna:)
Jag har två små killhundar som verkligen älskar varandra. Ligger alltid tillsammans och ibland kliar dom varandra med framtänderna upp på hjässan.
Kram
Tack för fina bilder på flickorna.. Precis vad jag önskade
Så fina de är, dina flickor!
Oj nog för att du skrivit om det men hade inte kunnat föreställa mig en sån skillnad. Superhärliga ser dom ut att vara iaf! 🙂
Det ser så fridfullt ut när dina flickor bäddat ner sig och njuter av tillvaron 🙂
Vi har också två systrar hemma; från två olika kullar, men de har ändå levt nästan hela livet ihop. De är födda hos oss, vi hade mamman. Jag hade egentligen flyttat hemifrån men var hemma ofta på besök, när Bonita föddes. Mamma behöll henne även om hon inte skulle. Så då hade vi mamma och dotter. Året efter föddes Lady, och jag köpte henne. Men jag flyttade så nära att de sågs typ varje dag, och när Lady var strax över året separerade jag och min sambo och jag flyttade in hos mamma eftersom jag bara jobbade halvtid och inte vågade ha lägenhet på en så liten lön… systrarna hund är oskiljatiga. Lady, min tös, är nu tre och ett halvt år. Vi kommer bo kvar där länge, i mammas källare. Dels för hundarnas skull men också för att jag sparar ihop till mina drömmar. Mamman till flickorna gick bort i somras, men hennes döttrar har varandra. de gör allt tillsammans. Sover tätt ihop, tvättar varandras öron och leker glatt ihop när vi har dem lösa.
Jag är så lycklig att det gör ont. Att se dem ihop, hur de älskar varandra. Just nu saknar jag dem, för jag är på Island 🙂 Så vackert och så förtrollande det är, här på den där ön…
Oj vilken storleksskillnad där är på dom, det har jag aldrig tänkt på tidigare.
Mysigt det där att varma sig på hundar, det saknar jag. Det och hundars förmåga att trösta när man behöver det.
Kram