När jag får frågan hav eller sjö? har jag alltid så svårt att svara.
Jag är ju liksom både och.
Jag är uppväxt till stor del i Småland, mitt ute i en skog bland hundar och jakt och vatten. Ett hus låg precis vid en sjö, bara steg från altanen. Där fanns en liten brygga jag satt och metade på otaliga morgnar, och när vattnet i huset frös på vintrarna var det sjön vi knackade hål på och bar upp hinkar ifrån. Ett annat hus låg cykelavstånd ifrån tre sjöar, där packade jag min cykel med handduk och matsäck och baddräkt och susade sen över grusvägar med vind i håret tills jag var framme. Ibland tog jag med fiskespöet och var uppe så tidigt att dimman inte ens lämnat sjön.
Jag älskar att fiska, det sitter så djupt. För mig är det sommarlov och det varma golvet på en eka och min brors profil där han sitter med tjurig underläpp och regnrock en tidig morgon strax bredvid. Och mitt lillasysterfladder i bröstet, det som så gärna ville att han skulle tycka om mig, tycka att jag var bra. Vilket han såklart gjorde, på storebrors sätt.
I den åldern är det ju inte alltid att de möts; den där fladdrande önskan i en lillasyster och den trötta, tonårstjurigheten i en storebror.
Inte så att man förstår det iallafall.
Tack och lov kommer det lättare när man blir äldre.
Samtidigt är jag hav.
För även om jag växte upp med sjö, växte jag även upp med Västkusten och hav och krabbor. Ett helt annat vatten jag aldrig lärde mig fiska i, men som trollband mig på annat sätt. Med tjärdoftande bryggor, varma mot min mage där jag låg med huvudet över kanten och ett krabbspö i handen. Med solheta klippor, torrt gräs, svagt lila ljung som vågat sig upp mellan stenarna och nu stod stolt i vinden.
Hav är också sommarlov för mig, men en helt annan sort. Det är pannkakor i sommarstugans kök, stekta av farmor. Det är cykelturer till jordgubbsplockningen med farfar; han som cyklade lite vingligt men än i dag var en av de absolut roligaste människor jag mött. När sommaren var slut satt han hemma i deras lägenhet på Odenplan och skrev brev till mig på maskin; långa kåserier om sommaren som gått, varvat med egenhändigt komponerade ”Alla barnen” som han la till ett litet ps efter du förstår att du kanske inte bör visa detta för någon, finns en risk att de spärrar in mig då. Han var fantastisk på ”Alla barnen”, jag skrattade så jag grät. Mest nöjd var han över de han kunde hitta på om farmor. Såklart. Hon hette ju Britta. Det ger en hel del ammunition.
Och nu, nu bor jag vid hav.
Och det är så bedövande vackert, särskilt när solen nyss stigit upp och värmen börjat lägga sig som en filt över sanden.
Men jag kan fortfarande inte välja.
Sjö eller hav?
Jag säger vatten.
Bara jag har vatten nära kan jag andas.
OTROLIGT vackert!!
Har turen att bo vid vatten, hav, jag med. Får nypa mig själv i armen ibland, för det är en magisk plats vi bor på…:)
Ha en fin fredag!
Kram Anna
Jag blir gripen av dina ord, fantastiskt beskrivit! Vatten så underbart! Där finns rum för alla känslor!
Jättefint skrivet och jag tycker verkligen du kom fram till en En bra slutsats, vatten, för det är ju det är i båda fallen oavsett sjö eller hav, och jag kan bara instämma, har ungefär samma bakgrund. 🙂 Kramizz Laila
Intressant detta med sjö och hav…. Är själv ”havs-typen” och älskar det vilda ”otämjda” … Doften av hav… Den öppna horisonten… Hav som möter himmel… Men med åren har jag även kommit att uppskatta själar mer och mer… Fast får jag välja tar jag ändå havet….
Sjöar… Inte själar…. Skulle det ju stå…. Ipaden skojar till det…:)
Jag håller med, även om jag nog är lite mer hav än sjö. Så länge jag har vatten nära kan jag andas.
Sjöar, skulle det ju stå i min förra kommentar, inte själar…. Haha, vad som helst kan det bli man sitter vid ipaden som hittar på ord åt en…. Och man råkar slinta lite och trycka skicka för fort…
Vet du, jag är precis likadan!!! Uppvuxen vid den blekingska skärgården, med vatten runt omkring mig. Nu har jag Medelhavet runt hörnan och det är inte fy skam det heller;)
Kram
Rebecca
http://femme.se/piccolecose/
Åh, vad fint! Jag blir lite kär i din farfar av dina fina ord!
Det andra fotot, det är bara helt amazing alltså. Jag kunde köpt & haft det på väggen tvärt!!
Ha en underbar fredag kära & jag är såååå spänd på ditt nya golv :))
//Sessan
Så vackert att det tar andan ur mig, såhär på fredagsmorgonen, där jag sitter med mitt morgonkaffe och barnen springandes runt benen.
Jag har aldrig bott nära havet och tycker nog, om jag ska vara ärlig, att det är lite skrämmande. Men kanske också därav charmen. Det är underbart att strosa nära havet. Men jag gillar mer att bada i sjöar. Att cykla till en liten sjö, omgiven av skog, och bara njuta av lugnet. En termos kaffe, en filt och ett fiskespö. Frihet och lycka!
Önskar dig en finfin fredag, kram Maja!
Sier det samme som Sessan, bild nr 2 vil jeg ha på veggen! Fantastisk!!!
Og hadde jeg hatt mulighet hadde jeg bodd ved ett vann!! Men det får bli en annen gang.
Ha en fin fin dag!
klemmer
Jag har alltid bott nära en sjö, när jag växte upp. Inte så nära som du, men relativt nära, så att man vet att den är där liksom =)
De senaste 10-11 åren så har jag bott på Franska rivieran (vet, låter lyxigt, men vi har ett helt normalt Svensson-liv 😉 ) och har haft nära till havet, vilket också känns bra. Men jag har upptäckt något nytt sen jag flyttade hit, nämligen berg! Jag älskar att vara uppe i bergen, det behöver inte vara jättehöga berg, men att vara i en liten by med utsikt över berg och dalar, men snirklande bäckar och åar, det är helt underbart!
God morgon 🙂 eller förmiddag kanske? Vilka härliga bilder. Älskar vatten jag med och drömmer om att bo nära. Blir lugn av det, doften, ljuden, utsikten och vattnet gör mig lugn…
Hoppas du får njuta av fredag, kram
Jag är sjö! Definitivt, några av de bästa minnena jag har är från en speciell sjö. Fast stränderna vid Yngsjö är så mkt sommarlov att jag är benägen att hålla med. Vatten! Lycka till i morgon!
Ahhhh vad jag håller med dig och man fattar inte vad man var/är van vid havet liksom överallt när man är på Island förr än man flyttar och då känner man vad det saknas…..detta stora-vackra-farliga-endlessss-hav och ja fiska är också nånting som man saknar men tack o lov har mina små fått fiska varje sommar när vi är hemma i Seyðisfjörður/Reykjavik/Island 🙂
HAPPY HAPPY DAY sæta sæta 🙂
Jag har inte vuxit upp nära vatten och inte heller bott nära vatten större delen av mitt liv. Tills nu. För fem år sen byggde vi fem minuters promenad från Mälaren. Och jag älskar det! Det jag inte fattat förut fattar jag nu. Hur mycket det betyder. Kommer ha svårt att välja nåt annat.
Kram Lena
Glömde – vilka makalöst vackra bilder! Du är grym!
Emma! Dina bilder!! Fantastiska!
Underbara bilder!! Älskar oxå vatten, det gör en lugn i själen 😉 förresten vad är det för färg på din Campomaggi väska? och är det den stora eller lilla?
Trevlig helg kram/Anna K
Jag har en grön, men vet tyvärr inte om den räknas som stor eller liten? Den känns stor iallafall :))
Kram
Åh, så länge det bara finns vatten… Men mest är jag hav, det oändliga, otämjda, vilda, helst en stormig dag i november, men såklart jag älskar sommarens hav med vågskvalp, krabbmete, klippor, solvarm sand.. ja, allt, tror jag!
Kram, kram
Så vackert! <3 Hav eller sjö? Omöjligt!
Åh vilken fin läsning! Jag drar på smilbanden och skrattar åt din härliga farfar.
Och dina bilder sedan. Så, så vackra!