Värmen.
Den är kvar, omfamnar oss, förvandlar trädgården till en liten oas av sol och nyklippt gräs. Buse blir varm och vi tar fram vattenslangen och sen är den där
lyckan
när han springer med bara fötter fram och tillbaka över gräsmattan och försöker fånga en vattenstråle, fullt påklädd. Det där skrattet alltså. Det där djupa, klingande som ligger som moln i luften och trollbinder mig, denna energi som sprutar likt vattenslangen och får benen att gå fort, fort utan stopp.
Efteråt, när allting är dränkt i vatten, när Buses kläder klibbar mot kroppen och gräset kippar efter andan när man går, fångar jag in honom i en handduk precis som mormor en gång i tiden gjorde med mig; när jag var liten och hade badat i hennes badkar.
Jag minns inte riktigt vad hon sa, den där ramsan som var samma varje gång – jag var för ung – men jag minns så väl hennes varma händer och handduken och hennes svaga doft av Nivea –
och jag försöker återskapa det till Buse, säger det enda jag kommer ihåg;
som en liten kåldolme
och virar in honom likt ett paket i handduken, som hon gjorde med mig, tills han är en trygg liten mumie i frotté och hans hår är det enda som sticker upp för att kittla mig i näsan. Som en liten kåldolme, Buse och hans skratt vibrerar där inne i paketet, jag känner det i händerna, och jag tänker att om det är något jag vill föra över från min mormor till hans lilla barnahjärta så är det just det.
∞
Vinnaren i tävlingen med Johan P blev Tova – grattis! Du har mail.
Åååååh, vilka underbara bilder!!! Helt fantastiska och man riktigt känner hur roligt den lille busen har! Det är precis så där kul man ska ha det jämnt, eller hur?
Kraaaaaaaaaaaam
Angelica
Vilka underbara bilder!
Vilka fantastiska bilder, och vilka fantastiska sommardagar Norden bjuder på just nu. Tycker mig ana ett svagt minne av föräldrar som sveper in mig i torra handdukar, det är sannerligen en trygg känsla som förmedlas där!
Underbare buse! Kåldolme, jag hade glömt att min öappa sa det till mig när han lindade in mig i badlakanet när jag var liten! Min tystlåtna pappa som visar omtanke inte genom ord utan genom att lämna havskräftor ❤️ Kram på er
Busen är bäst, underbara bilder:-)
Vilka underbara och livsbejakande bilder på Buse! Jag blir alldeles varm i hjärtat!
Underbara bilder, vilken glädje i Buses ögon, dom glittrar.
Underbara bilder! Meeeer trädgård uteplatsinspo!!! ;););)
Hej och tack för en fin blogg! Man blir helt glad av alla fina bilder. Och av den anledningen är jag lite nyfiken på vad du har för kamera? Du kanske har fler, men jag tycker t.ex att bilderna här var så fina och jag går i tankar på att köpa en ny själv!
Jag har en Canon Eos 5D Mark III 🙂
Allvarligt. Detta var verkligen ett riktigt riktigt fint inlägg. Gick rakt in i mitt hjärta. Det är inte så ofta det händer.
Som du skriver… vilken gåva du har Emma. Sista meningen made me cry. ”Precis så” tänker man. Precis så är det – utan att man själv kunde hitta orden.
Fantastiskt fina bilder!!
kram louise
Åh vilka härliga bilder på liten Buse! Och så fint du skriver, kram Suss
Vilka fantastiska bilder! Särskilt de två längst ner.
Ja nu är det dags att säkra vår galna blomma till vattenslangen och låta ungarna sköljas av Crazy Daisy.
Ah, bilderna! Jag riktigt känner hur det kittlar i magen av att springa bland vattenslangen. Vilken lycka:)
Alltså. Jag fullkomligt ÄLSKAR dina bilder. Och buse… Och hela hans fantastiska utstrålning som liksom strålar genom bilderna. (Detta trots att jag faktiskt inte gillar barn generellt). Men han har något, den där busen.
Kram
UNDERBARA bilder på Buse! Ser överlycklig ut i strålarna! 😀
Wow, detta måste vara de absolut bästa bilderna som du visat här på bloggen! Magiskt fina!!
dessa inlägg om din son är en enorm kärleksförklaring. Det är rörande och väldigt väldigt fint! Man kan verkligen känna din kärlek! <3