Att vara gravid i vecka 35.

 
 

AT2B9748

 
 
 

Vecka 35. Här går det undan.

Jag försöker komma ihåg att ta en bild varje vecka, men nu är det som ni vet en miljon saker som sker så det är inte alltid jag lyckas på samma dag eller ens varje vecka. Men nu är vi iallafall i vecka 35, den lille boxaren och jag, och är inne på den sista spurten.

För jo; han är extremt stark i benen kan jag tala om. Minns inte att Buse var såhär tydlig och på kvällarna är det som om magen lever ett eget liv när man tittar på den –  det går tydligt att se hur det buktar ut och svajar , och ibland tar han i så det gör ont och jag får trycka tillbaka vilken del det nu än må vara  han bestämt sig för att skicka ut genom bukväggen.

 
 
 

AT2B9769

 
 
 

Och annars? Det tydligaste gravidtecknet förra veckan?

Förutom att jag är gigantisk, vaggar fram och börjat samla vätska så måste jag nog säga att det absolut tydligaste tecknet den senaste vecka är Återkomsten Av Det Obefintliga Tålamodet. Ni som följt mig sen jag var gravid med Buse minns kanske att jag fick gå hem på mammaledigt ungefär vid den här tiden för att jag helt enkelt inte gick att ha i tjänst eftersom jag tenderade att bita huvudet av varenda samarbetpartner vi hade. Jag var helt enkelt inte särskilt bra för företagets relationer och fick flera gånger om dagen bita mig i tungan för att inte be folk dra åt helvete (med silkeslen röst dock, sådär ljuvligt passivt aggressiv ni vet).

Det fantastiska humöret är tillbaka.

Dock gäller det bara, precis som sist, folk i serviceyrken och är inte helt utan grund. Jag har generellt väldigt svårt med dåligt bemötande efter att ha arbetat med försäljning i 18 år, men när jag är gravid har jag helt enkelt ingen tolerans mot dåligt bemötande. Alls. När jag i vanliga fall kan ta ett djupt andetag, vara tålmodig och räkna till tio reagerar jag nu direkt och är giftigt snabb med att kallblodigt göra slut med vem som än må ha haft en dålig dag på jobbet. Hittills har jag gjort slut med Eon, mitt försäkringsbolag och ett tilltänkt larmbolag på mindre än sju dagar (representanten för det där larmbolaget var dock någon jag nog skulle bitit huvudet av i vanliga fall också; för det första ringde han mig klockan åtta en fredagskväll, fortsatte envist att prata trots att jag informerade om att jag var på middag och inte hade tid, försökte tre gånger boka in mig på ett datum jag tydligt berättade att jag inte kunde, var allmänt otrevligt och vägrade lyssna – typ alla fel i min bok – så den där snubben har inte en chans att få sälja på mig ett larm om han så var den sista i världen. Helt jäkla galet att man kan ha en sån representant). Mannen? Han står alltid med fasa i ett annat rum och har ryckningar i mungipan av stress när han hör mina samtal, och sen frågar han ska jag kontakta ett annat bolag? när jag pratat klart – fullt medveten om att nu har vi inte den där firman längre.

Det har alltså blivit vecka 35, jag är så stor att jag inte får på mig skorna och är som en solig vårdag i humöret.

Allt är precis som det ska vara.

 
 

cherry

26 kommentarer till “Att vara gravid i vecka 35.

  1. Hej vackra du..vilken grym bild på en gravid kvinna! I en grym kimono:) vart kan man hitta denna:) lycka till med maggen och två killar rockar

  2. Haha. Kul att läsa om humöret 🙂 Jag hade nästan önskat att jag var lite mer sådan.
    Själv går jag in i vecka 39 på onsdag. Helt galet ju! Väntar en liten tös- och har en 3,5:årig storebror som ivrigt väntar på lillasyster nu. Sån himla spännande resa det blir, för oss – men även att få ”följa med” på ert äventyr!

  3. haha, det låter som jag! Utan att vara gravid :). Har också väldigt svårt för dåligt bemötande, det är såå provocerande.
    Vilket snyggt armband, var hittar man det?
    Ha en bra dag!

  4. Hahaha det är bra, ge de va de tål! De ska inte kunna köra över en totalt!!
    Här ligger vi kvar i sängen, bebisen sover jämte mig och jag kollar Nyhetsmorgon. Perfekt start på dagen som inte verkar vilja ge solsken…….
    Ha en bra måndag 😀
    http://lotte4.blogspot.se

  5. Igenkänningsfaktor stor!!
    Går in i vecka 35 på måndag och tycker att de flesta människor är antingen galna, irriterande eller onda. Kanske är det en del av att gå in i sig själv och avskärma sig lite?
    Stor kram!

  6. UNDERBART!!!!

    Du gjorde hela min morgon 😀

    (själv är jag väldigt ogravid men biter huvudet av telefonförsäljare var och varannan dag)

  7. HAHAHA, jag skrattar så tårarna sprutar!! :’D Jag kände att jag måste ha högläsning åt pojkvännen, och han höll nog med mig om att du är snäppet värre i humöret än mig, trots att jag är i vecka 38 och ilsken som ett bi mestadels av tiden. Tack för att du gjorde min morgon 😀 <3

  8. Jag reagerar precis likadant, utan att vara gravid. Men jag har riktigt svårt för telesäljare som är för på och bara tjatar och inte lyssnar.
    Ha en fin måndag.
    Kram.

  9. Hahha gud så du fick mej att skratta mitt i allt annat.
    Det finns så mycke dönickar till säljare, ä när de blir sura så jadåjävvlar sätter mitt smatterband igång…eller att man försöker värja sig men de skiter i det och hittar kryphål precis överallt, då blir jag galen.
    Kram på dig!

  10. Kommer väl ihåg när jag va i v35.0. Det va 5 mars för 16 år sen. Vaknade på natten av att jag måste på toaletten. Fick aningar att vattnet sipprar och väcker min sambo och sägrr att jag tror vattnet gått varvid jag får till svar – vad i helvete kan jag göra åt det nu. Han vänder på sej i sängen på väg att somna om.

  11. Åh kan inte du ringa till mitt lönekontor? Jag behöver ngn som för ett jävla liv och ruskar runt på de där inkompetenta handläggarna! Jag har inte orken till att ha det humöret längre så det blir mest sammanbitna käkar, djupa suckar och en kort ton. Att min AG har ett lönekontor som inte kan göra rätt är hög nivå av ironi tycker jag men tyvärr så kan jag inte betala mina räkningar med ironi. Men handläggarna ska försöka hinna ta ärendet så fort de kan och nej jag kan inte kontakta ngn handläggare själv. Gaaaaaah

    Förresten så var det sån skillnad på min pojkar, Alfred kallades för kickboxaren till han kom ut, jag svär på att hela min insida var ett enda stort blåmärke.
    Kram på dig!

  12. Ha ha ha…det där låter ju precis som jag och jag är inte gravid 🙂
    Exakt samma allergi mot dålig service och uselt bemötande så förstår preeeecis vad du menar…
    När ska boxaren komma ut?

    Kram

  13. Hej Emma.
    Jag undrar hur det är med Glamourpsykologen. Saknar hennes inlägg och skulle bara vilja veta att allt är okej.
    Ta hand om dig,buse och bebis.
    Kram från Hanna

    1. Jadå 🙂 När och om hon själv vill berätta om sin frånvaro så kommer hon göra det på bloggen <3

  14. Hahaha älskart! Folk som inte KAN service ska inte jobba inom service helt enkelt, så är det bara. Jag är sån där med restaurang/bar-personal då jag jobbat himla mycket inom det själv och vet hur lätt det faktiskt är att bara LEEEE och vara trevlig (sen att man går ut i köket och gnäller av sig om de jobbiga jävla gästerna, det är en annan sak, haha).
    Hoppas du haft en fin dag!

  15. Avis på de vackra gravidbilderna!
    Hemkommen efter en månad i USA så har man ju vant sig vid att folk är så trevliga. Det småpratas och kommenteras, alla är artiga i butiker och på hotell och andra tilltalar en helt utan anledning. Bara för att de är nyfikna (vilket språk är det egenligten vi babblar på) eller vill kommentera att barnen är så söta (i alla fall den yngsta). Det händer ju liksom inte i Sverige. Någonsin.

  16. Åh Emma, jag skulle vilja vara en fluga på din vägg o se dig i dina vilda samtal! Minns min första graviditet med ett ryck i mungipan- jag va likadan!
    Tack för att vi får följa dig o ditt liv! Grattis till nya huset!

    Kram o ha en bra dag!

Lämna ett svar till Anette Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg