Överallt i kameran har jag dom; dessa stillbilder av sommar.
Hundratals frusna ögonblick sparade att ta fram sen när hösten kommer på riktigt och vinden börjar ta i över slätten igen och fingertopparna blir sådär isande kalla trots att man har vantar.
Små skatter i jpg-format.
Inte för att jag drar mig för hösten; den har potential att bli fasligt spännande och jag sitter redan på kvällarna och filurar och hummar för mig själv, men det är ju trots allt något alldeles speciellt med sommarminnen och jag vårdar dom försiktigt som om dom vore såpbubblor dom också. Och tänk; det finns många såna dagar kvar!
Men nu ska jag samla ihop mig och mitt dagdrömmande och höstplanerande och göra mig respektabel så att jag kan ta mig till Malmö för den där fotograferingen jag yrade om igår, och hoppas att ryggen (jäkla diskbråck) rätar upp sig hjälpligt den närmsta timmen så jag slipper gå som en stelopererad.
Det är dags att starta tisdagen.
underbara bilder
Alla årstider har sin charm tycker jag, sommarn blir ju lite extra speciell då de flesta har lite mer ledig tid än annars.. Sen blir man ju så mycket piggare och spontan av ljuset!
Kram Sofia
Vilka härliga bilder. Som att få ha sommaren kvar lite längre. Kram Anita
Underbara sommarminnen! Vad hade du kameran inställd på för skärpedjup mm när din lille kille sprang o lekte? Jättetack på förhand.
ISO 100, 0 EV, f/1,6, 1/800
Läser igenom din blogg, sängliggande pga nydisgnosticerag diskbråck i halsryggen ( långvArig smärta o domningar ) o livet känns lite hopplöst… Så läser jag din blogg att du har diskbråck , skulle jag aldrig tro, har du opererat dig? längtar efter ett aktivt liv utan ont m mina två ungar o underbara man
Usch! Ja det stämmer; jag har tre stycken (eller hade sist vi gjorde en MR, jag ska göra om en nu efter Noah för att se hur det ser ut) fast mina sitter i ländryggen. Ingen operation här, jag är extremt ovillig att pilla i ryggraden och då mina inte ger besvär ner i benen så har dom heller ingen behandlingsplan mer än att jag fått lära mig leva med det. Det finns en hel del att göra om man har strålning ner i benen (som blockader etc) men sån tur har jag tyvärr inte 🙂 Jag har alltid ont, i perioder ordentligt så jag inte kan gå men det är bara en gång var tredje månad kanske, och jag är alltid sned – man kan se på bilder hur jag alltid lutar lite åt ena hållet ha ha, men ingen operation.
Tack för svar, har utstrålning i båda armar o domningar men är rädd för op jjag med…