Att ha fyrbenta upptäckare.

Det är så kul att se hur flickorna tar sig an trädgården,

ibland som om det var första gången dom såg den. Även om vi nu bott här i ett år så är det vissa dagar som om vi nyss flyttat in och de upptäcker något väldigt spännande som måste undersökas grundligt, och gärna i grupp (eller ja, inte Tooka då – sånt håller hon inte på med).

Oftast är det Haggis som startar. Man hör det krafsa eller gnissla eller rafsa nånstans, och smyger man efter ser man mycket riktigt hennes ponnyrumpa sticka fram nånstans i trädgården.

Tydligen fanns det något intressant under den där grejen som legat där i ett år och mer.

Visst ser hon ut som nåt från Mupparna?! Jag och mannen kan inte sluta flina när vi ser henne, hon är som en livs levande Muppet Show här hemma, det är helt galet.

Och sen kommer Tant och ”hjälper till”.

Oftast innebär detta att utvärdera läget och se om det finns något att hetsa upp sig för/något värt att undersöka vidare. Om ja knuffar Tant helt sonika bort Haggis och tar över, om nej pustar hon bara lite lätt och går vidare – som om hon inte hade tid med trivialiteter.

Och idag är det onsdag vänner och jag har repat mig nog att åka till Stockholm (helt feberfri igår), men med tanke på att min taxi går nu (innan klockan 05 på morgonen) är det ingen underskön syn som staplar ut i gruset med väskan – men det får vara så, jag har möten som måste tas och hinner sova lite på flyget om det krisar. Det är ju mer att man är matt och lite slirig efter en feberperiod, ni vet, men det går över.

Så – senare syns vi igen med uppdatering från Stockholm helt enkelt!

Ha en fin onsdag så länge.