Åh, den här veckans meny doftar redan gott i köket!
Älskar doften av färska kryddor, det får mig att längta ihjäl mig efter våren när man kan börja plantera en kryddträdgård igen för att sen kunna gå ut i sommar och plocka det man behöver. Men iallafall; förra veckans favoriter hos barnen blev Gorgonzolafylld fläskfilé med sötpotatispommes, Makaroni and cheese med prinskorv samt bakad potatis med skagen.
Denna vecka blir det:
Måndag: Falafel med yoghurtsås i pitabröd och Sylvis sommarsallad
Tisdag: Cornflakeskyckling Tacostyle
Onsdag: Pasta med räkor i tomatsås (eget recept baserat på passerade tomater, räkor, svartpeppar, vitlök)
Torsdag: Gratinerade prinskorvar (gör som gratinerad falukorv fast i miniformat, tror killarna tycker det är lite festligt) med potatismos.
Fredag: Penne med oxfilé i gräddsås (adderar gorgonzola i receptet)
Lördag: Kycklinggryta med dragon och äpple
Söndag: Ricottapaj med sparris
Hur gott?! Håller tummarna att det ska smaka.
Och så har jag en liten förfrågan till er i en video här:
Så kom jättegärna med förslag på ämnen, be om råd i ett dilemma eller en situation. Du kan maila mig eller skriva en kommentar (vill du inte att kommentaren ska publiceras så skriv det i din kommentar så förblir den dold). Det vore så roligt att få igång även den typen av samtal med er!
Okej jag har en☺kanske inget dilemma men kan vara kul att höra dina tips.
Hur löneförhandlar man? Jag har för mig att du har varit både anställd och chef och har kanske erfarenhet både om att själv löneförhandla och vara chef som fått höra motiveringar om löneförhöjning. Och nu när du är egen har man kanske en helt annan inställning? Kram och kul idé med Emma frukost.
Gratinerade prinskorvar låter ju så kul. De måste jag göra här hemma.
Angående frukost med Emma blev jag så peppad! Gud så kul! Vilken idé. Kom på massa problem och dilemman. Ska sätta mig och skriva ett mil när jag sitter vid datorn. Så jobbigt att skriva på mobilen. Kram
Hunduppfostran! Hur funkar det egentligen med 4 hundar och 2 barn? Vilka är de största problemen? Vad ska man tänka på innan man skaffar hund?
Jag är oxå sugen på att höra om dina hundar tillsammans med barnen, promenader osv. Är så sugen på en (ett par) vackra svåra Salukis men har aldrig haft hund själv och är därför nyfiken på allt kring dina sötnosar.
Vilket kul initiativ! Jag är nyfiken på hur ni löser logistiken med barn, hus och hundar när ni (om jag förstått det rätt) båda arbetar oregelbundna tider och är borta flera dagar etc. Min man är ofta iväg någon/några veckor i sträck och samtidigt jobbar jag ibland natt och helg, vi har inte direkt tillgång till barnvakt så som tur är har jag en flexibel arbetsgivare! Jag ser fördelar med mina arbetstid såtillvida att jag ofta är ledig minst en vardag i veckan: hinner vara ensam, fixa ärenden, tvätta/städa samt hämta sonen tidigt. Mannen ser helst att jag söker dagtidsjobb…
Lite tankar och tips kring detta kanske!? Tack för den mest inspierande bloggen!
Åh falafel 🙂
Jag skulle gärna höra dig prata om hur du planerar din tid. Jag tycker att det verkar som att du hinner med så himla mycket. Både i ditt jobb men också med familj och kompisar. Vilka är dina knep för att få saker gjorda. Hur gör du för att vara effektiv. Hur ser fördelningen av din tid ut. Hur mycket arbetar du. Det skulle jag tycka vore väldigt inspirerande att höra om. Jag skulle själv gärna utvecklas på den punkten.
Åh,vad kul med frukost med dig (= bra ide!
Kramar
Så kul ide💜
Har fastnat i chefsfacket trots att jag vill jobba med annat. Det är ju ändå jag som bestämmer. Vad jag än söker så är jag chef! De säger inte rätt karriärväg, mindre lön får du m.m Det är så trist att bli placerad där och att de inte hör vad jag vill och hur ska man göra för att ta sig ur det och få det där drömjobbet?
Tack fina du Emma💜
Så du skulle vilja ha en helt annn tjänst (ej chef) men får höra att du är överkvalificerad och att det vore dumt?
Åhh vilken kanonidé 😊👍👍👍
Detta ser jag verkligen fram emot!! Du skulle kunna prata om vad som helst och du skulle få det intressant, det är jag övertygad om!! Du anar inte vad du inspirerar mig med din blogg. Den är helt suverän!! Jag skulle gärna höra dig prata mer om barnen och den där oron som kommer med att bli förälder och mamma. Jag blir själv sjukt paranoid ibland och har svårt att ens lämna största sonen på förskolan. Lekland är en mardröm om man är själv med barnen. Hur tacklar du oron och alla tankar som fladdrar iväg när det gäller barnen och att släppa på kontroll och gränser?
Kram från Isabelle
Men snälla ❤️❤️❤️❤️
Ååå jag gillar verkligen det här… dina middagstips… grymt. Vi hade totalt snöat in på samma gamla ”trista” maträtter men bestämde oss för att nu när det är nytt år få ny inspiration. Så nu har vi under tre velckorstid testat bara nya maträtter och det är helt underbart. Hittade ett par hos dig och den där Gorgonzolafyllda fläskfilén ska vi testa nu i veckan =) Stor kram Mia
Vilken toppenbra tanke. Jag har en sak jag tänker på. Har inga egna barn ännu, men förhoppningsvis inom en snar framtid. Tänker en del på hur jag ska lyckas hålla kvar i det som är ”jag”, inte endast (eller endast och endast…men du fattar…) vara någon annans mamma? Kommer förhoppningsvis (!) älska mina barn till döds, men hur hittar man den där berömda balansen? Har du några tips på den vägen som jag snart kommer att gå? Tusen tack för en härlig blogg!
Hej Lisa! Ber om ursäkt att jag lägger mig i med en kommentar när det är Emmas råd du vill ha. Men jag jobbar med kvinnor och främst gravidhälsa. Håller gravidyoga och där kommer denna fråga ofta. Så du är inte ensam. Det är svårt att behålla sitt ”jag” MEN…det är så himla mycket värt det och det är en kort period i livet. Barnen växer så fort och ju äldre de blir ju mer egen tid får man. Det gäller att acceptera och hitta de små stunderna. De små stunderna (som när Emma går iväg och fiskar en timme) blir på något sätt mer värda än tidigare.
Jag möter många som kämpar sig blodiga med att träna snabbt efter förlossningen för att de vill ”tillbaka till sin tidigare kropp”. Men vet du…det finns inget tillbaka. Det är en ny kropp du får, som har burit ett liv, som ger ditt barn trygghet, näring och värme. Du är ditt barns sol, oavsett bilringar eller celluliter. Det blir kallt när du försvinner och varmt när du är i närheten. För mig är det viktigt att vi kvinnor ändrar perspektivet. Vad är viktigast, liksom. Ville bara säga det:)
Panikångest eller ångest. Jag har en dotter med anorexia, så den där ångesten skulle vara bra att få lite tips om. Känner du någon som haft anorexia så bjud gärna in henne/honom. Tungt ämne, men det är ju en sjukdom som drabbar många i vårat samhälle i dag.
Så himla roligt! Och vad duktig du är framför kameran så naturlig. Jag provade ju på detta med att bli filmad förra veckan när jag var glasögonmodell i Gokväll, inte helt lätt att känna sig naturlig. Men kul var det. Och detta med frukost med dig kommer att bli hur bra som helst. Jag mailade förresten dig för ett tag sedan, men har inte fått något svar så jag antar att mailet kommit bort eftersom du brukar vara så snabb på svara. 🙂 Ha en fin dag och stor kram till dig//Annika
Ja gud, inte fått nåt?
Näe, det har nog hamnat i någon spam?! Kram
Hej Emma!
Gällande det så har jag också mailat dig, gällande bröllopsfotograf, men inte fått svar. Tänkte samma att det kanske hamnat som spam eller nåt, eftersom du inte svarat 🙂 Det slog mig nu, när jag såg kommentaren ovan ♥
Men gud vad jag missar?! Maila igen :*
Heje Emma!
Jag har liksom andra här i tråden funderat över hur tusan du hinner med så mycket! Främst tänker jag då på din egen återhämtning. Motionerar du? Vad gillar du då att göra? Och hur tänker du om det här med parabener (cancerframkallande) m.m. i hygienprodukter? Är det något som är viktigt för dig? Och familjens kost, funderar ni över sockret, gluten etc? Din man är ju läkare så er kunskap är säkert väldigt hög. Bara nyfiken;)
Jisses så kul koncept! Jag skulle vilja höra, precis som du nämner i videon, om hur du ser på panikångest och hur man kommer ur det samt dina tankar om det där med kontrasterna i livet som du tidigare skrivit om. Dvs ditt behov av fart och flärd kontra lugnet i drömmen, typ. Känner igen mig SÅÅ väl i det men blir ibland lite lost i ”vem jag är” i de där svängarna. Då är det så skönt att höra tankar och erfarenheter från någon som fungerar likadant och så att säga har fått koll på läget och landat i kontrasterna- om du förstår?
Ja precis så💗 Det är tydligen inte den normala karriärvägen att gå…. då det tydligen räknas som nedåt. Söker externt då jag vidga mina vyer. Tråkigt att inte bli använd för mina kunskaper utan istället bli överkvalificerad och höra du kommer ändå vilja bli mer här eller sluta…. Det är väl ändå jag som bestämmer om jag vill ta ett break som chef.
Kramar till finaste du💜
Skriver ju inte så ofta men ska skärpa till mig.
Jag lyssnar gärna på vad som helst från dig, tror allt blir intressant! 🙂 ♥
KRAM
A
Men Gud så roligt! Toppenbra idé!
Jag har en fråga jag gärna ställer till dig, du verkar så klok.
Jag lever med min man och dotter. + hund.
Min man är sjuk och har varit det en längre tid. (Ett par år). Det ena avlöser det andra. Bla psykisk sjukdom. Han har varit inlagd för det. Och han har varit sjukskriven länge i perioder.
Jag finns här och stöttar och puschar och tjatar en hel del.
Men sen en tid känner jag att jag inte orkar mer. Att jag är rädd för att det ska bli för mycket för mig med. När är det för mycket och var är min gräns för vad jag klarar. Jag känner att jag behöver tänka på mig själv.
Jag måste få lite space och göra något för min egen skull och som ger energi.
Men i allt har jag nästan tappat bort mig själv och vad jag kan göra. Vad ska jag göra för att tänka på mig själv och få energi?
Kanske alldeles för stor och dum fråga.
Tack iaf sålänge!
Kram
Hej Emma,
Vore kul om du ville snacka om medberoende och om du har någon erfarenhet av detta.
Tack och kram!
Det har jag! Jag var medberoende en stor del av mitt liv, fram tills jag var 21-22 kanske.
Jag har ett problem. Min pojkvän sedan 5 år (har varit sambos i 3 år) har flyttat från småland till Stockholm pga nytt jobb. Jag vet inte om även jag ska flytta dit. Jag skulle flytta från min familj och skulle behöva hitta ett nytt jobb där uppe. En del av mig är sugen på något nytt men en del av mig är rädd, tänk om det tar slut och tänk om det blir jättedåligt? Hur hade du gjort/tänkt?