Att ha årets julgranspynt i hamn!

 

Ni som följt mig ett tag vet att jag är bananas när det gäller granen.

Inte på nåt särskilt friskt sätt, även om det blivit mycket bättre med åren. Jag är bara uppväxt med en mamma som tog julgranen på största, blodiga allvar och som varje år skapade en Disneygran utan dess like – varje år var det olika färger och hon hade ett förråd av julgranspynt som var avundsvärt minst sagt. Så det satte sig på något vis, och när jag flyttade hemifrån (ganska så ung) och skulle klä min första gran själv grät jag över att den inte blev lika fin och hade en enorm prestationsångest just gällande granen. Den var viktig, för den symboliserade min mamma och just då hade vi inte mycket till kontakt, så just att få granen perfekt blev överväldigande på något vis.

Nu för tiden har ju jag och mamma fin kontakt, och i takt med att den återknöts försvann väl också hysterin och tårarna just kring granen. Men den är fortfarande en av de viktigaste pjäserna på julen för mig, även om det numera mest är förenat med skaparglädje och inte ångest.

 

 

Jag har ju under de senaste 10-12 åren byggt upp en vit gran. Varje år är basen vit, och varje år adderar jag någonting till julgranspyntet. Det går ju inte att köpa pynt till en hel gran på en och samma gång, då skulle man bli ruinerad, men genom att addera lite varje år (i takt med att det försvinner kulor varje år också, alltid nån som går i golvet och sådär) blir det ju tillslut pynt till en rejäl gran och då kan man ta ut svängarna lite mer också om man vill, när basen ändå är lagd.

I år gjorde jag just det, ha ha.

Tänker också att om jag bygger upp fortsatt varje år kommer det finnas en bra bas åt båda pojkarna att ta med sig sen, om de vill. I lite olika konstellationer.

 

 

 

Senaste två åren har jag köpt pynt i Frankrike när vi varit där, eftersom man hittar så mycket fint?!

I år blev det dessa fantastiska is-frost-blå kulorna som jag tänker kommer göra sig alldeles förträffligt i min annars i övrigt väldigt vita gran. Det blir ju fortfarande lite samma ”vinterfrost”-tema som det vita, men med lite mer färg.

 

 

Till detta ett par girlanger av snäckor.

Lite okonventionellt kanske med snäckor och sådär, men jag gillar’t! Några rader av vita snäckor och några av samma frostblå som kulorna, kanske en och en halv meter långa var totalt. Jag använder ju aldrig glitter så jag brukar fylla ut med annat, som girlanger och istappar och gud vet vad. Tror dessa kommer ligga som en smäck på grenarna.

Ändå fina, eller hur?

 

 

Några flingor gick sönder förra året så jag köpte även två lådor av de här. Vita, såklart. Mycket ”vinterfrost” med snöflingor i granen.

(Nu kom jag precis på om jag inte har slut på fjädrar? Har ju alltid vita dun i granen också och har en svag aning om att jag förra året konstaterade att det nog bara höll för den julen. Får kolla upp).

 

 

Men ja; lite så ser det ut.

Så i år blir granen Vinterfrostvit i vanlig ordning med istappar och snöflingor och vita kulor, och så med en touch av frostblått och snäckor för att liva upp lite.

Åh.

Låt det bli lucia och granpyntning snart!

 

Rekommenderade inlägg

10 thoughts on “Att ha årets julgranspynt i hamn!

  1. Underbart, älskar dessa julgransinlägg. Vad tror du om att åka på inköpsresa till Frankrike och köpa in pynt för att sälja till oss läsare. Längtar att se din gran och givetvis att klä min egen. Varma kramisar

  2. Så vackra kulor. Jag är en röd-jul person. Har haft samma röda kulor i granen i tjugo år och får lite ångest över att byta ut dem, samtidigt som det pirrar i kroppen över att få hitta något nytt. I morse sa dottern, sju år, att hon minsann ska se till att vi har en vit gran ett år. Alltså en vit plastgran!! Det kommer aldrig att ske…

  3. Kan du inte sätta ihop ett inlägg med dina favoritjulgranar genom åren? Vilken blev bästa, pampigast och overkill? Hade varit jättekul att se =)

  4. Min älskade lilla treåring är så pepp på granen! Så fort det började snöa ville han hala fram den från förrådet. Vi kör en praktisk i plast med enbart plastkulor. Förra året lyckades flera kulor likväl gå sönder. Och granen vältes ett flertal gånger. Och polkagriskäpparna åts upp i rasade fart. Innan den julpeppen lägger sig fortsätter jag med en pragmatisk jul 🙂 Och igår kom han hem trallandes på Tipp-tapp och Lucia som glatt liksom treårshojtades fram. Hjärtegull, han görs sin julälskande mamma tårögd av glädje.

  5. Kan du inte komma med lite tips kring julgranen och vanorna med den? Du har ju några hundar och ett par små barn hemma, så hur gör du för att inte ha glassplitter på golven? (Eller, så mycket glassplitter…). I år har vi både valp och kattunge så jag plockade ner alla vackra glaskulor i källaren i år och har bara mindre ömtåliga saker framme. Och det är ju tråkigt! Jag tänkte hänga upp mina glasfavoriter i fönstret för att kunna ha dem framme alls. Men hur gör ni hemma, med glaskulor och eventuella kulmarröder?

    1. Ha ha ha! Det är ju inte lätt. Med barn är det lättare känner jag för när de är i den åldern att de tenderar att kasta kulor/äta grus/stoppa allt i munnen så är de ju sällan ensamma med granen, men hund(-valpar) är svårare. De åren vi haft marodörer har vi satt ett säkerhetsstaket, typ såna man har för trappor för att hindra barn att klättra upp/ner, fast längre versioner runt granen. Då kommer de inte åt den när vi inte är där. Svårare med katter dock. Vet folk som FÄST själva granen i väggen så att katterna inte kan välta den, men kulorna är ju värre att fästa.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *