Att få energi i takt med ljuset.

 

Åååååh detta ljus som börjat komma fram och leta sig in genom alla fönster! Visst är det underbart? Känns verkligen att dagarna blir längre, och snön gör såklart sitt till för att reflektera ännu mer.

Och jag själv känner att jag sakta börjar återfå energin. Jag vet att bloggen känns jävligt trött de senaste veckorna; jag blir ju trött av min medicinering men när vi trappade upp den ett steg till för ca tre veckor sen tog det över mig fullständigt; jag har liksom aldrig vaknat på dagarna och gått omkring i en slags dimma av överväldigande trötthet. Man blir inte så kreativ då tyvärr, och så de där anfallen ovanpå det när jag slogs ut fullständigt och mer eller mindre däckade ett helt dygn hjälpte ju inte till. Nu har jag trappat ner till den gamla dosen igen och bestämt mig för att försöka kliva av dom helt; det är en nertrappningsprocess på flera veckor och kanske får jag svinont men det struntar jag i – jag kan inte gå omkring som en zombie längre så det är värt att ha lite mer ont för att få vara sig själv igen.

 

 

Redan nu känner jag mig lite piggare och det är UNDERBART och jag hoppas att ni ska märka av det här inne också. Men iallafall; magnolian på vardagsrumsbordet har fått sällskap av eucalyptus och jag har kanske börjat förvandlas till en crazy flower lady? Det får va så i såna fall, för det är alldeles fantastiskt ljuvligt att kika in och se grönt som sträcker sig mot ljuset.

Idag ska Tant äntligen få komma iväg till veterinären och ta den där sprutan, så håller vi tummarna att den ger effekt i sinom tid. Vill så gärna att hon ska få ha det bra och skönt sin sista tid, hur lång den nu blir. Jag hoppas få ha henne kvar i flera år till, men realistiskt så kan vi nog inte hoppas på mer än ett – kanske max två om vi har riktig jäkla tur. Det är ju sånt man inte vill tänka på men ibland tvingas till, och det är väl bra att vara så beredd man nu kan på nåt sånt.

Men ja. Nu tar vi onsdag. Två dagar kvar till helg.

Rekommenderade inlägg

6 thoughts on “Att få energi i takt med ljuset.

  1. Du slår aldrig av takten på din känsla och att förmedla din underbara värd för oss som läser dig.
    Lider med dig i din smärta och hoppas att du blir av med den i framtiden.
    Tack för alla dina inlägg som man längtar efter var morgon att få läsa.
    Kram Stina

  2. Bloggen känns inte alls trött! Följer en del bloggar och din är en av dem som alltid levererar nya inlägg. Ibland är det viktigare med en uppdatering än superhög kvalitet 😊

  3. Åh, var snäll mot dig själv! Jag tycker verkligen inte att din blogg känns trött! Me förstår absolut att du inte känner dig som ditt vanliga jag och vill tillbaka dit, full respekt för det. Men som mångårig läsare så vill jag säga att den tröttheten inte märks här. Jag är snarare grymt imponerad över hur mycket du faktiskt gör trots medicinering och mående. Stor varm kram och tack för dina inlägg!

  4. Nu var det länge sedan jag skrev ngt men får nog säga att jag inte märkt någon skillnad i inläggen så skulle inte ’gruva’ mig för det om jag vore du. Hoppas du snart känner dig som dig själv igen. Kram!!

  5. Jag har precis hittat hit till din blogg men jag blir verkligen jätteinspirerad av dina fantastiskt vackra bilder. Det kan inte vara roligt att antingen gå runt som en zombie eller ha ont men det är i alla fall inget som du förmedlar i dina bilder.
    /Sandra ( http://kojatillslott.se )

  6. Hej Emma! Du fortsätter att leverera. Jag har läst din blogg länge och har inte märkt någon skillnad. Du får ta en paus om det behövs. Du är ju en ”Übermensch” med otroligt mycket energi och kreativitet. Ta hand om dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *