Alla trivs.
Spöket, som är i höglöp, trivs – och Prosten som egentligen borde ha några månader kvar innan han blir könsmogen trivs lite för bra för tillfället – man får ha järnkoll på de där två nu (ska ju göra en kemisk kastrering på Prosten men han får gärna bli ett år först, några veckor kvar). Där ligger dom och ser oskyldiga ut, men vänder man ryggen till är det andra bullar så att säga. Leo är förtjust och tycker att det är SJÄLVKLART! att Prosten & Spöket ska ha bebisar; jag försöker förklara varför det inte vore bra och mannen går runt konstant kallsvettig och med ett stelt uttryck och sneglar på hundarna. Valpar skulle nog vara hans värsta mardröm, ha ha.
Haggis har det inte så jobbigt hon heller;
lufsar ute i solen och går sen in och slocknar på rygg över hela soffan.
Tant, som inte förstår sitt eget bästa, passade såklart på att ta några spurtkliv direkt när hon kom ur bilen – och blev halt. Alltså suck. Hönsmamman i mig klarar inte av några halta Tanter så jag bäddade åt henne framför den öppna spisen och gav henne massage och oroade mig, men såklart la sig hältan igen lite senare samma dag. Jag vill bara veta vad det är hon har som ger henne besvär? Sjukgymnasten på onsdag igen, ortoped-tid i Malmö näst-nästa vecka och så blir det väl en CT på det – och sen kanske vi kommer till botten med det? Hoppas det. Vill ha en obesvärad, på sin höjd lite åldersstel, Tant som kan njuta den tid hon har kvar och inte tvingas gå i koppel för att hållas stilla.
Men iallafall;
en liten fyrfota rapport från Drömmen! Vi trivs. Mest det jag ville säga.
Om du skall till Malmö djursjukhus så försök få en tid hos Henrik Merin. Han är en av de bästa ortopederna som finns och kombinerar detta med förståelse för nervösa oroliga mattar! Har själv haft problem med mina hundar och Henrik är en klippa. Puss på Tants nos & krya på sig!
Så fint! Jag blir också så där orolig när det är något tok med djuren. Gick typ upp mitt i natten och tvättade öronen på min Esther härom dagen. Låg och funderade på varför hon hör så dåligt och kunde inte somna förrän jag inspekterat öronen, hehe!
Beskrivningen av familjemedlemmarnas olika inställning till valpar är så klockren och underbar! 😂
Älskar, verkligen älskar dina hundrapporter! Vilka härliga personligheter. Önskar så att vår blandis Chanel fick (minst) en kompis, men det fungerar inte logistiskt.
Hoppas Tant coolar ner glädjerycken något så hon slipper bli halt!
Stor kram ❤️
Så mysigt även de fyrbenta har det i drömmen! Vår gammelhund har också sina glädjeryck och man blir helt supernervös på vad det ska bli för konsekvenser! Han går på Glucosamin, så något mindre stel är han åtminstone….Ska in till veterinär i veckan med honom, då han ser ut att behöva det….alltid så svårt, när är det dags att ta beslutet? 🙁
Åh hahhah dessa djur 😀 bästa som finns 🙂
Hoppas det går bra och att ni hittar ngt som hjälper för Tant.
/ Å