Att vara ute på jakt!

Där är dom; på väg ut i skogen för att leta kantareller (trots att det är för tidigt för några större fynd här) – fullt påbylsade för att skydda mot myggen, Noah med håv (oklart varför, men håvfångad kantarell kanske är fint) och Leo i en mycket udda utstyrsel; nån slags kombination av sommar och min vindjacka och så en hatt för att inte bli uppäten.

Det är v e r k l i g e n en myggsommar men det är inte så mycket att göra åt; smörja in sig med myggmedel, klä på sig och vara beredd att vifta vildsint så går det bra.

Nä nån svamp blev det inte, inte nån ätlig iallafall, men skogen är vacker och jag njuter av att vara där – och jag njuter av att pojkarna vet hur en kantarell ser ut och vart man ska leta för störst chans att hitta en, att de redan har det i sig som jag själv fått lära av min mamma. Att vissa saker får gå i generationer.

Just svamp tröstar jag mig med när jag tänker på höst; man vill ju inte ha höst just nu när sommaren ska vara som bäst men samtidigt är det tröstande att tänka att det som kommer sen är skogspromenader, svampletande, brasa som sprakar i Drömmen och tjocka strumpor på fötterna inomhus när man är här.

Allt har sin tid, även kantarellerna, och vi är inte där riktigt ännu <3