Ute: vansinnigt kallt, full storm, långkalsonger och vinterjacka. Ingen snö såklart, men jag kan garantera att den här vintern har känts som en januari som pågått i 4 månader ungefär. Förutom den där adventshelgen som var gnistrande vit i Småland har vi tampats med den ena stormen efter den andra, spöregn i sidvind, åkrar som legat tungt bruna, vattenflöden långt över vägarna och hår som piskat i ansiktet.
Så vad gör man?
Man köper glass.
Glass är bra mot det mesta.
Och så tar man några steg ut i trädgården och ser snödropparna och vitsipporna och krokusarna och tröstar sig med att det är på gång; det blir bättre snart. Luften blir varm, gatorna torra, vinden lugnar ner sig och åkrarna förvandlas till fält av böljande raps eller höga majsplantor.
Så; en liten påminnelse om det känns kämpigt: det kommer. Snart.
Jag lovar.
Snödroppar!
Vinter vill bara inte gå. Choklad, glass, blommor är bäst för själen. Snödropparna är så gullig <3
Trevlig vy från Tomelilla. Vindarna är verkligen kalla på Österlen så här års.