Att ha tystnad.

 

Även om jag måste erkänna att jag haft riktigt svårt att varva ner den här semestern, nästan arg på mig själv för min oförmåga att ”vara i zen” eller vad tusan det nu är man förväntas känna, så har NÅGONTING hänt. För jag har ord.

För er kanske det låter märkligt; ord har man väl alltid? men nej, jag har inte det. Det var många, många år sen jag kände att jag hade orden; att den kreativa sidan av mig vaknar upp och jag går omkring med lösryckta stycken i huvudet, önskar att jag hade något att skriva på så att de inte ska försvinna, har en längtan efter en helt ren anteckningsbok (av någon anledning längtar jag efter att skriva för hand just nu) och tystnad, så att jag kan få testa det igen. Att skriva. Inte så här, inte bara skriva, utan s k r i v a. Så som jag gjorde förr.Och det är en helt fantastisk känsla; att ha ord som måste ut. Som att få möta en gammal vän igen, en som knackar på dörren efter några år och när man ser vem det är blir man inte ens förvånad utan mer jaha, så där var du äntligen ja – välkommen in.

Så nu vill jag skriva.

Jag hoppas, hoppas det håller i sig.

Rekommenderade inlägg

3 kommentarer till “Att ha tystnad.

  1. Du är en workaholic som jag. Det är svårt att koppla av. Vi är alltid på väg, särskilt om du är en bloggare. Semester är på något sätt annorlunda med oss. Jag känner igen mig själv i dina ord 😉

    Att skriva kreativa ord. Jag började skriva i min dagbok för många år sedan. 🖊 Under tiden har mina böcker där jag handskrivit blivit små historier. Prova det en gång. Skriv några ord i din anteckningsbok eller dagbok varje dag.

    Du kommer snart att se att du har många vackra små kreativa berättelser, även för din blogg.

    Tystnad är så härligt. Håll så länge du kan. Tack för ett helt sött inlägg 🙌❤️

  2. Jag kan riktigt se dig gå ner till bryggan när dagen börjar vakna. Med endast ett anteckningsblock och penna, du slår dig ner och pennan vaknar till liv. Det kommer magiska ord när pennan dansar över sidorna. Låt kreativiteten flöda🌞

  3. Känner så igen mig! 😊 Det är en stor frustration att ha ett flow av inspiration i huvudet och så tror man gärna att man ska komma ihåg det tills man har chans att skriva ned allt. Så var det för mig i alla fall🙈😂 Min räddning har varit Röstmemon i telefonen. Jag beskriver tom vinklingar och känslor för att inte missa nåt och när jag hör min egen röst så hamnar jag lättare tillbaka till den rätta känslan och tänket. Jag skriver en massa i mina anteckningsböcker och i programmet Scrivener för större och strukturerade texter som ska bli böcker (älsk på det programmet 🙏😍). I vår, ofta hektiska värld, behöver vi hitta nya sätt som förenklar men ändå fortsätter kittla vår kreativa muskel.👌
    Ljus & Kärlek 💕

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *