Börjar det bli tjatigt med bilder? Det är bara så svårt att låta bli.
Personalen här tittar nyfiket på min stora kamera och frågar are you a photographer? och jag svarar sort of för jag vet inte riktigt hur jag ger mig in på blogg-diskussionen med serviceinriktade greker, men mannen bryter emellan och säger stolt yes and she has a blog! och så visar han på iphonen medan jag kråmar mig och de böjer sig över den allihop och jag vänjer mig aldrig vid det där
att bli bedömd
så hjärtat står lite stilla tills de tittar upp och ler stort och säger gooood pictures! beautiful! och jag måste motstå känslan av att slå det ifrån mig, och försöker istället vara stolt för det är jag ju.
Innerst inne.
Det är många timmars slit som ligger bakom att lära sig, att se, att redigera, att hitta. Ändå har jag så svårt att ta emot beröm, att bli granskad.
You can take my picture! säger den längre av dom, och då skrattar vi allihop. Och sen är det inte mer med det.
Vi har det bäst här, framförallt har vi det bäst som en familj.
Det är fortfarande nytt för mig, för oss, det här med att vara tre och att älska så mycket att man blir lite tokig och det gör mig sentimental på det där sättet att jag har på mig en randig slokhatt och blir lite gråtmild när jag ser att någon har bildat ett hjärta med stenar på bottnen.
Gråtmild över att någon annan har varit här. Nån som också har älskat.
(Och då känner jag att nä nu får det vara nog och vadar in till stranden igen och berättar för mannen att om jag inte passar mig kommer jag snart att sitta i en stuga i bergen och skriva svår poesi under pseudonym).
Och så dricker vi tonic med krossad is och mynta och badar i det grunda vattnet och pekar på fiskarna och säger där! eftersom det är det enda ord som busen hittills verkar vilja upprepa
och återigen är det så förbaskat skönt att leva.
♡ ♡ ♡
Men, de är ju jättefina 🙂 dina bilder.
Men som du säger..man vänjer sig inte riktigt vid det där…min blogg går ju inte att jämföra med din men lite uppmärksamhet får den trots allt.
Igår kom hotellchefen för underbara Finca Cortesin som hade hittat min blogg via Twitter och tackade mig för att jag tagit så vackra bilder av resorten.
Äsch svarade jag, och blev röd som en tomat i fejset.
Texten förstod han såklart inte eftersom jag skriver på svenska 🙂
Kram Mrs G
Du skriver så godt, og du tar vakre og bra bilder. Du har virkelig ”blikket”. Det er en glede å følge bloggen din. Jeg håper du ikke forsvinner til en hytte for å bare skrive vanskelig poesi. 😉 Det ville vært veldig synd for oss blogglesere. 🙂
Du är grym!
Och alltså ljuset! Det där ljuset gör en alldeles vimmelkantig!
Bara njut! Jag sitter här och lapar i mig solen från dina bilder och allt det fina.
kramar och hälsningar
Ja, den där kärleken när man blir 3…
Kram
<3
Ta åt dig. Du ÄR duktig!
Kram Lena
Uuuunderbara bilder! Buga och bocka:-)
Det där livet skulle man kunna vänja sig vid…Här öser regnet ner just nu!
kram
Du är så fin din lilla harpa 🙂
Hur hittar du glädjen i allt?
Du är så bra, så sug i däääj 🙂
Kramar Åsa
Bliv endelig ved med de mange billeder! De er så super flotte og inspirerende og fantastiske og en af hovedårsagerne til, at jeg bliver ved og ved og ved og ved med at vende tilbage til din blog. Billederne og din helt utrolige åbenhjertethed og ærlighed. Og så kører du (som man ville sige det på dansk) ”den absolut fede stil” :-).
Ha’ en fantastisk dag i solen og varmen!
Kram
Lotte
åh du skriver så fantastiskt så man nästan kan känna känslan av förälskelse själv …Fint Emma!! ..och bilderna ….ja de är som alltid fantastiska då de också fångar det ”där”……du ger såå mycket inspiration.
Fortsätt njut ……här i Göteborg dundrar åskskurarna förbi .
Kram
Pernilla på Piazzan
Men du har ju Det i dina bilder.
Du fångar Det.
Och du har förmågan att visa Det vidare.
Du är bra.
Helt enkelt.
<3
…och här ploppar jag upp med min lilla blogg bland alla dessa stor fantastiska känner jag nu. Du tar väldigt fina foton och skriver på ett bra och fängslande sätt, så sträck på dig! Håller med om att det är mycket tid som går åt till att lära sig, tar själv mycket foton!,..redigerar och framförallt bestämma sig för vilka foton jag ska publicera har jag svårt för. Sen måste jag ju alltid fråga min kids om lov först, de är ju 12 och 10 år idag.
(Hittade hit via philia och B.I.T. Fastnade.)
Kanske din man som gjort hjärtat 😉 Det är ju inte helt omöjligt.
Fina bilder som vanligt 🙂
Underbara bilder och klart man måste fota massor på ett så vackert ställe:-). Kram Sarah
Jag ska tvinga MacGyver att läsa din blogg (han läser bara ekonomibloggar, så inspirerande!) och framförallt titta på bilderna. Att dina bilder är fantastiska vet vi alla, men din man tar ju också magiska bilder. På dig! Min får liksom inte till det, det blir utan fötter, utan bakgrund, halvfigur när jag vill ha helfigur, o.s.v. Nu är ju jag inte så värstans fotogenisk, men ändå! Han ska få gå Scout Valiants fotokurs. Bra så!
Kram!
Sug åt dig! Du tar ju helt fantastiska bilder och någon gång ska jag också lära mig. Lite i alla fall.
kram
Åh jag vill också åka till värmen och solen! Synd att jag skaffat mig en karl som inte vill åka på utlandssemester :/
Men vad underbart med alla dessa känslor! Förstår dig.
Jisses, vad du kan förmedla känslor… Underbart!
Haha, jag har en systerdotter som är 18 manader och det enda hon säger (HELA TIDEN) är dääär! Gulligt 🙂
Hoppas ni haft en bra sista dag pa ön!
Hej! Jag har läst din blogg ett litet tag nu och jag känner verkligen ren skär glädje över att se och läsa dina inlägg, de känns så äkta. Att du skriver från hjärtat, utan att det ska låta klyschigt. Tycker väldigt mycket om dina bilder också 🙂
Innan jag klickade in på din blogg såg jag på det här med att skaffa familj, gifta sig och allt det där som ett måste och som något skrämmande, hur hemskt det än låter… Efter att kommit in på din blogg har jag dock ändrat uppfattning och har stora förhoppningar inför den dagen jag möter den där med det speciella och kanske skapa en familj. Vill tacka dig för att du har fått mig att ändra uppfattning om den här saken! Ha en bra dag! Mvh Jeanette