Igår gjorde vi årets första insjö-dopp.
Och Buses första dopp i en sjö över huvud taget – han har ju tidigare bara badat i hav och hade fram tills igår inte fått känna hur lent ett vatten kan vara när det är bärnstensfärgat och har fått ligga stilla och värmas av solen.
Jag har ju växt upp sådär; har somrar bakom mig fyllda med kilometerlånga cykelturer ner till sjöarna där vattnet alltid var varmt – men bara precis på ytan, och jag kan fortfarande komma ihåg känslan av att simma i det varma ytvattnet bara för att då och då hålla andan och ta några simtag ner där vattnet var nästan isande och fick det att kittla på huden av temperaturförändringen. Men där jag badade då var bottnen en klassisk insjöbotten full av dy; en sån som liksom sög tag om fotknölarna på en och lämnade bruna strimmor av gyttja längs benen när man gick upp för att torka.
Här; här var det sand och långgrunt och fritt från löv.
Årets första insjödopp är gjort.
Oh så glada, gulliga bilder! Din son har ärvt ditt glädjespridarleende! 🙂
Åhh vad härliga bilder. Vi är på väg nedåt Båstad och ska ha med lilla Doris, så vi måste hitta stränder där man får bada med hund.
Kram kram Helena
What!? Simmar tant o toka?
Jadå 🙂 Tant simmar, Tooka går bara i till magen ungefär.
Modigt!!! 😀