Ja vad är det som står där och jäser på bordet?
Det var ju så mulet och ruggigt igår att jag och Buse bestämde oss för att baka. Det är ju inte bara gott utan doftar fantastiskt också, och är det mulet så kan det behövas lite smör, kanel och socker – inte sant? Det tyckte vi iallafall. Lite varma kanelbullar att ha mellan oss i soffan framför Mary Poppins.
Så vi satte igång!
Man får vara lite kreativ, så jag tejpade fast bakplåtspapper på det stora bordet så att Buse kunde ha fritt spelrum att kavla med sin lilla kavel, på så sätt kunde vi slippa att ha deg i varenda bordsspringa när vi var klara.
Han behöver klippa sig, mitt lilla penntroll. Sommarhår har vi allihopa.
Och där!
Rykande varma, nybakade kanelbullar att frossa i.
Och i vanlig ordning är jag nu tillbaka efter en fisketur, hundarna har samlats i soffan och pojkarna sover så jag och mannen lyssnar på Rättegångspodden (tips!) och ordnar frukost och funderar på om man kanske borde ta barnen till sjön lite senare för ett bad; vattnet är fortfarande varmt även om luften är lite kyligare och det är ju så himla skönt att ta några simtag mitt på dagen. Och så ska vi få upp en lampa också ovanför trappan! Den tror jag kommer bli perfekt där.
Så,
sommarlovet fortsätter.
Gillar verkligen tipset med tejpade papper på bordet; blir så verkligt i småbarnslivet. Till skillnad från allt skenbart vackert, mysigt, härligt som man undrar hur sjutton det går till (som att baka med de små). Att en så vacker blogg samtidigt är jordnära känns verkligen bra. Ärlighet ibland och friserad sanning ibland, det gillar jag! Känner inget behov av att se folks smutstvätt och disk dagarna i ända, men ändå känna att det finns en verklighet som liknar ens egen en aaaaning. Om du förstår hur jag menar… 🙂