Okej. Nu ska ni få höra om morgonkatastrofen grande som väntade mig denna fredag. Det var inte det faktum att väckarklockan ringde precis när jag sov som skönast (ni vet; när den första instinktiva tanken är åååå håll käften) eller att jag drog huvudet i snedtaket på min väg förbi sängen. Nejdå. Det var inte heller upptäckten av en imponerande stor fläck på min favoritpreggotröja (det såg ut som om någon hade kaskadspytt apelsin på den, och ja – jag var så trött att jag en ganska lång stund stod och debatterade med mig själv om huruvida jag skulle ha den på jobbet idag ändå eller inte). Nej. Den stora katastrofen väntade i köket när jag hasade mig ut dit, öppnade kylskåpsdörren och sträckte mig efter mjölkpaketet –
det. var. nästan. tomt.
Alltså… Jag tror inte att man kan föreställa sig denna fasa! om man inte själv varit gravid; jag snurrade runt som en kobra med uppspärrade ögon och skvalpade med mjölkpaketet mot mannen som hade upptäckt katastrofen någon minut innan mig och nu stod och hukade sig på andra sidan köksbordet och inväntade reaktionen.
Jag fick inte ens fram ett ord.
Det här låter helt rubbat, jag vet. Om någon för ett år sen hade sagt till mig att jag åtskilliga månader senare skulle stå i mitt kök klockan 06:10 med vidöppen mun, hysteriskt irrande blick och ett sorgligt tomt mjölkpaket tryckt mot bröstet så hade jag bara skakat på huvudet och avfärdat det hela som idioti. Jag tycker ju inte ens om mjölk. Egentligen. Men nu är jag så beroende av min morgonliter Oboy att bara åsynen av den fattiga lilla slurken som landade i mitt glas fick underläppen att börja darra och snörvlingarna att morra långt bak i näsan.
Ja. Vi tar en liten stund för att försöka ta in detta:
Jag har alltså blivit en vuxen kvinna som gråter när mjölken är slut.
Ibland blir man banne mig mörkrädd. Tack och lov är jag även en handlingskraftig kvinna med ett 7 eleven på sin väg mot jobbet så jag löste det hela tillslut med hjälp av en liter mjölk utblandat med en flaska Cocio. Man får ju inte vara dum. Men ändå.
Ha ha ha!!! Vilken morgon! Här har vi det lugna gatan hittills. Men nu bär det iväg till dagis så vi får se hur det går!
Hoppas du får en fin fredag! Kramar
Hahaha!! Visst är det HÄRLIGT att vara gravid!! 🙂 Man upptäcker verkligen fina sidor hos sig själv…;-)
Jag är inte en sådan person som tycker om att skälla eller bråka på min partner,men under graviditeten så fick han ut för varenda gång som han inte handlat hem nåt till mig(allt från apelsiner,choklad,ananas,blodpudding till den DAGLIGA ärtsoppan)
När man är gravid så är man en hondemon,en Lilith,en nattvandrare,en besvärjelsekasterska,for real:)
Nä fy då, vilken morgon. Men du klarade dig, heja du! Jag kan vara likadan om det inte finns rostbröd, och då är jag inte ens gravid! Men snart har vi helg i varje fall, så då blir ju morgnarna åtminstone lite uthärdligare. Och vi ska hemhem! Ha en skön dag!
Haha, ja jeg har vært gravid to ganger og kjenner meg helt igjen i den situasjonen! I begge svangerskap var jeg ekstremt plaget av halsbrann og melk var det som hjalp best. Eller vaniljeis 🙂 For en nydelig saluki dere har! Finfin fredag 🙂
Usch och suck är nog allt jag kan säga:(
Återigen sitter jag här och fnissar hysteriskt 🙂 Just när man är gravid vore det ju toppen med en butik vägg i vägg med huset, som dessutom hade öppet 24/7. Fast undrar hur katten man skulle sett ut då? Jag gick trots allt upp över 20 kilo (slutade kolla vågen efter 20) utan en butik vägg i vägg…
Men lilla gumman…<3
Det är ju nästan så jag kommer rusande upp till dig på jobbet med en påse lösgodis. 🙂
😉
Kram!
Jaa, livet som gravid kan vara hårt. Riktigt hårt.
Hahhahhha, du e ju helt underbar i dina beskrivningar!
Usch vilken start!!
Men skönt det löste sig å du e så himla söt!
kram
Jisses, vilken katastrof! 🙂 *fnissar* Vi känner väl alla igen oss, vi som varit gravida. Min last var glass… det blev total katastrof om vi inte hade glass hemma.
Ha en fin dag!
Kram från Lotta
Jag lider flera kilo med dig! Vet känslan. Fast min största fasa är kaffebrist. Ågud, abstinensen som sprider sig blixtsnabbt genom kroppen. Minuterna som sniglar sig fram innan ICA öppnar. Hua. Tur att du är en redig kvinna som hittar egna lösningar! 🙂
Hej!
Vilken härlig blogg du har, och ännu roligare att vi är gravida i samma vecka 🙂
Hoppas du mått bra under sommaren, såg på någon bild att du svullnat om fötterna. Inge roligt alls..
Jag kommer absolut hit på besök igen!
Kram Maria
Ha haa… Jag minns så väl !! Men vet du, även fast jag INTE är gravid nu så har jag ändå det problemet. Jag MÅSTE ha mitt kaffe så fort jag vaknar och jag har inte blivit så vuxen ännu så att jag klarar dricka kaffet utan mjölk. Så om man då bara hittar ett paket med några droppar i blir det katastrof även här.. Det är ju inte det första man vill på morgonen få en sådan katastrof… ; )
Haha, det låter fruktansvärt!! 😀 Tur att du har affär på vägen till jobbet.
Hahaha ååååååh jag känner igen mig till fullo! Vilken flaschback! Sådär var det precis om något fattades till min banandrink eller om rostbrödet var slut. Ett tag grät jag om juicen var slut, jag tyckte absolut inte om juice innan!
Emma, bra jobbat med 7elevean! Du är en fantastisk kvinna!
Jeg hadde det samme med filmjölk da jeg var gravid med nummer to.
Ellers i hverdagene er det nok kaffen som er tvingende nødvendig;-)
Man kan jo undre på hva ens mann egentlig må ha tenkt i sånne situasjoner som du beskriver…:-D
Ha en fin helg!
Tack för din fina komplimang 🙂
Jag kan inte svara så bra fr jobbet, då ser det ut som jag är en läsare 🙂
Så jag svarar här 😉
Kramar
Och lägg då till att det är fasligt tidigt på morgonen. Själv är jag alltid gråtmild då, gravid eller inte. Eftersom jag tycker så fasligt synd om mig. Jag vill inte stiga upp tidigare än 8.
Dessa gravidhormoner kan då ställa till det 🙂
Ha en toppenbra fredag
Oh no. Kan du inte försöka bli sponsrad av Arla och få en egen kossa eller nåt så detta inte inträffar igen? Och kraft foods borde verkligen skicka en årsförbrukning (preggovolym) för all fin gratisreklam. Kraft är min kund, måste ta ett snack med dom:-) kraaam!
En graviditet kan göra så oväntade saker med en, så man inte ens känner igen sig själv! Jag började gråta när min favvogravidblus sprack under armen…
Sköna, sköna qvinna!
Haha så där hetsr jg upp mig för jämnan UTAN att ens vara gravid, vad ska man skylla på då liksom??
Senaste gången var nu när vi reste i Asien senast. Är det något jg måste ha ett litet lager av ALLTID så är det smågodis. Det är inte det att jag måste äta det särskillt ofta men jag ska ha det fallifall..
Nu tog det slut 5 (!) dagar innan vi skulle hem. På en helt öde strand i Malaysia och minibaren innehöll bara sliskig choklad…då var jag sur
Knäpp man kan va:)
KRAM Mrs G
Min första tanke när jag såg bilden på glaset var att det på något sätt var relaterat till det mystiska odjuret i inlägget innan. Att det hade krävts så drastiska åtgärder som dränkning i mjölk, eftersom mjölk är det enda som biter på dylika monster och får dem att fräta sönder i små bitar som liknar kaksmulor.
Men det visade sig vara en annan typ av katastrof. En av den värsta sorten. Trots att jag fantiserar om olika sätt att ta kål på monsterodjur som, ja ta bananflugor, eller lockespindlar, så måste jag inse att alla inte gör det. Jag är dock fortfarande lite nyfiken på vad det är för något som flyter i ditt mjölkglas med den lilla skvätten mjölk. Även om jag är för rädd att fråga.
Nu är det dags för mig att äta frukost (även om jag är rädd för att samma scenario kommer att inträffa här, med den skillnaden att vi har mjölk men det är också i stort sett det enda som finns) så att tankarna normaliseras något.
Hoppas o’boy substitutet gjorde sitt jobb.
Ha ha ha herregud det är ju Oboy som flyter i glaset! *s*
jaha..hmmm..ja, vid närmare anblick så kan jag kanske godta att det är oboy. Men för oss (kan inte svara på om det finns fler av mig, men för att det ska kännas mindre ensamt så intalar jag mig att det åtminstone finns en till) monsterodjursdräpare kan det mycket väl vara något helt annat, som en bananflugesläkt som mystiskt och ont anande blivit dränkt en tidig fredagsmorgon.
Vem som gjort vad eller hur låter jag bli att spekulera i för jag vill inte anklaga någon oskyldig, och jag är övertygad om att de förtjänar ett sådant öde – bananflugorna alltså. Kanske kan bristen på mjölk ha varit en bidragande orsak till dådet, men vad vet väl jag.
Men allt det där behöver vi inte bry oss om eftersom det är Oboy i glaset… eller är det.
Åh jag vet precis! Jag kan iofs bli sådan utan att vara gravid men jag förstår dig.
Kram
Visst är det underbart att upptäcka hur påverkad man blir av gravhormoner. Skulle vara kul att höra din man berätta hur han upplevde morgonens katastrof i köket.
Ha ha han är så van nu 🙂
Haha, nej men stackaren! 🙁 Jag förstår dig kanske pyttelite nog, kan inte dricka kaffe utan mjölk (eller det är väldigt äckligt utan!) och om mjölken är slut en morgon så blir jag nog lite ledsen 🙁
Ha ha ha ha *ler* som alltid då jag läser din blogg.
Kram & ha en fin helg
Du är ju sååå skön som verkligen bjuder på dig själv! Du borde blir författare om du inte redan jobbar med det?:)!
Jag skrattar fortfarande av ditt sköna inlägg här idag!
kram CC
Hahahaha! Jag känner precis igen mig!
Jag har, sen dag 1 i denna graviditet, varit totalt besatt av mjölk. Jag lovar att jag dricker en liter om dagen (minst). Måste alltid ha back-up hemma och finns ingen mjölk är min morgon, liksom din, totalt förstörd. Dessa ljuvliga graviditetsbekymmer! =)
Vilka härliga och komiska inlägg du skriver!! kan inte låta bli att skratta (fast jag förstår att det var fasansfullt för dig 😉 Hoppas din dag blev bättre efter detta! Tack fön din härliga blogg!
Hahaha, STACKARS di! Själv sitter jag här med halvt darrande preggo-underläpp. Ska göra min enda dagliga heliga vansinnigt goa kära latte. Kaffet är klart och doftar ljuvligt. Nu ska jag bara värma mjölken och sen vispa ett härligt tjockt skum. Men ve och fasa, mjölken är nästan slut här med! Och bor man som jag på landet är det 1.7 mil till närmsta lilla affär… får välan bli lite grädde istället.
Ha en fin dag!
Obetalbar syn kan jag tänka mig;)
Men jag förstår till fullo! Sån blir jag om Tv´ns fjärrkontroll inte ligger i min hand om kvällarna;)
Kram Susanne
Haha! Ser det framför mig 😉 Tur männen är någerlunda förstående inför våra hormonsvägningar 😉
Jag kommer ihåg när jag väntade lilla S och just på det McDonaldset vi hamnade efter storhandling serverade de inte McFeast &Co. Där stod jag med tårarna rinnande då detvar det enda i hela vida världen jag ville ha.
Killen i kassan, tillsammans med min tålmodige sambo, tröstade mig och fick mig att prova nåt annat.
Jag tuggade i mig några bitar av det mealet, sen grinade jag igen över att det ”var äckligt och inte alls gott som de hade looooovat” . Till råga på allt skällde jag ut killen i kassan för att han lurat på mig dålig mat.
Stackarn!
Stackars min Älskling som tog så mycket nojor, cravings och krämpor. Allt utan ett enda hårt ord, bara kramar och jag älskar dig. Där har vi en kandidat till Nobels fredspris!!
Så keep om going! Passa på nu, tids nog är du bara en bitch om du morrar. Nu är du i alla fall en gravid bitch 🙂 * och här menar jag bitch som lite kärleksfullt, inte nån elak sån*