Att titta in i Drömmen kanske?

Ska vi kanske titta på hur Drömmen såg ut en februarivardag alldeles nyss?

Det hade ju stått tomt i månader och väntat på bättre väder, precis som jag gör litegrann när jag inte kan vara där. Därför var nog både jag och huset lite extra glada över att det äntligen var dags att ses igen, även om temperaturen i ärlighetens namn nog var aningen för låg egentligen.

Men vill man så kan man! Så med värmedynor och tjocka strumpor och merinounderställ var jag beredd att ta mig an även nätter med minusgrader.

Vardagsrealism får man väl kalla detta?

Ett stökigt skåp med saker vi bara tryckt in innan vi lämnade sist så att mössen inte skulle gå bananas bland böcker och pojkarnas pysselmaterial; och så bäddat på golvet i vardagsrummet eftersom ovanvåningen är på tok för kall innan det blir typ slutet av maj. 4 madrasser som hålls på plats mellan två stolar så de inte ska glida isär, haha. Inte så bloggvänligt men skit i det. Såhär ser det ju ut nu.

På kontoret hängde jag kläderna jag skulle ha till fotograferingen, och det blev ett stycke sommar där på en galge.

Hej badrummet!

Detta rum fylldes lite senare med underbara snittblommor, men här hade jag bara hunnit få upp en vas med blommande kvistar och bara det gjorde att vädret utanför försvann en aning.

Överallt fanns spår av sommaren kvar;

som pojkarnas våtdräkter ännu hängande på badkarskanten. Det är nog det märkligaste med ett sommarhus? På så många sätt är det som om tiden stannat när man kommer tillbaka; som om det alltid är sommar där. Överallt dessa sommarminnen, nästan som att se på gamla fotografier där man fryst ett ögonblick. Förstår ni vad jag menar? Hela huset är fullt av frysta ögonblick. Handdukar med sand kvar, en flytväst hängande i hallen, pojkarnas håv mot väggen, badskor i skåpet, en plastbåt ännu guppande i utebadkaret.

Melankoliskt och hoppingivande på samma gång.

Badrummets lilla del; alldeles mjukrosa och fint.

Vår i en glasvas; bara sådär.

I köket lastade jag av maten jag hämtat i Växjö innan jag kom, tillsammans med ännu mer blommor. Hade ju varit på Blomsterpigan och hämtat upp för fotograferingen; annars är det inte fullt så mycket grönt på plats.

Ännu mer vardagsrealism!

En hundstökig soffa (inga kuddar är på plats när man har hundar i en soffa; testa och se) komplett med en värmedyna inkopplad under en filt så att inga fyrbenta skulle frysa även om de inte låg i sängen. Det där med värmedyna var ju livets lösning för övrigt?! Spelade ingen roll hur kallt det var utanför täcket; när man hade krupit ner under ett duntäcke där två värmedynor värmt upp madrasserna en timme frös man inte det minsta även om det blev svinkallt på natten. Och med en dyna i soffan kunde man sitta där och jobba under tiden man väntade på att kaminen skulle göra sitt igen efter att ha varit slocknad hela natten, och ändå hålla sig varm. Känner mig lite slö i huvudet som inte tänkt på det innan, men strunt samma – nu vet jag! Februari är nemas problemas om man kan tänka sig lite kalla händer och tre värmedynor.

Så ja; lite så såg det ut alltså.

Tack för att ni tittade in!