Att se samma ut.

Inne i Drömmen ser det precis likadant ut som det brukar, trots att det var vinter.

Det enda som skiljer är väl snön utanför fönstret då, men annars finns det sommar överallt där inne – frusna ögonblick av sjöbad, strandfynd och minnen.Det spelar ingen roll hur vädret är där utanför för det är alltid semester inne och Noah känner av det redan 3 mil från huset – då vet han att vi snart är framme och känner ledigheten i sig. Sen är han precis som jag är gällande detta huset, bara lite mer utagerande.

JAG VILL STANNA HÄÄÄÄR! gastar han och stampar i golvet när han förstår att det bara är för en helg. JAG VILL INTE ÅKA TILLBAKA!

Relaterar.

Kuddar på hög, skrynklig matta och gamla vintagepallar.

I kontoret hänger en rest från julfotograferingen för Bagaren&Kocken – tänkte att den kunde lika gärna få hänga där eftersom nästa gång vi kom skulle det vara nästan-jul, och det gjorde jag ju rätt i.

Och i badrummet Noahs korg med badleksaker, strandlakan och allehanda leksaks-skatter. När man tar upp en sån handduk och doftar på den så reser man i tiden lite; de doftar solskydd och sjö och gräsmatta. Just nu känns det vansinnigt avlägset med både solskydd och sjöbad men det är snart dags igen, hörni. Om man bara ser på det lite positivt, menar jag: typ tre månader är ju inte så vansinnigt lång? Lika långt som sen semestern började ungefär och det känns ju inte som JÄTTELÄNGE sen. Det är så man får stå ut.

Men i Drömmen är alltså allting som vanligt, trots att det inte är sommar.