Att vara på Ystad-språng!

Hej hej och där står jag – och d ä r ser ni storleken på en MM. Inte liten, eller hur? GM måste ju vara så vansinnigt stor. Men iallafall; det här är lite bilder från när vi var inne i Ystad för att klippa två pojkar som det bara inte gick att undvika att klippa längre, de såg så ovårdade ut att det inte är klokt.

Jag var klädd i hoodie & jeans från Zara, skor Canada Snow och så min älskade gamla Malene Birger-kappa som Fredrik på jobb säger att jag ser ut som Ipren-mannen i men det bryr jag mig inte om; älskar den kappan. Piggar upp i sin färg på något vis. Noah står och gräver på gräsmattan där bortanför mig, väldigt oklart varför.

Det var klipptid!

Så skönt att ha ett sånt ställe där man inte behöver boka tid utan bara kan droppa in eftersom vi är helt värdelösa i den här familjen på att schemalägga saker som såntdär; det blir alltid en impulsivgrej. Är så avundsjuk på er som är strukturerade med sånt; inbokade fasta klipptider på barnen och sådär. Jag är lika illa med mig själv, kommer alltid på samma vecka att det bör göras NU och då är det ju som sagt lite svårare att få en vettig tid.

Jag kollade på blommor för det blir man glad av.

Åt crepes med bär, sylt, nötter (inte jag då), choklad och annat gött. Helt folktomt var det, inte en själ inne på restaurangen. Jag HOPPAS att de klarar sig på take away de som har det, det måste vara en mardröm att driva restaurang nu. Ystad är ju inte så livat i vanliga fall och nu när vi alla undviker det mesta så känns det såklart ännu mer. Är ju lite tudelat det där; å ena sidan vill man hålla sig hemma och å andra sidan vill jag inte att hela stadskärnans handel går under så om vi nu kan ta vår lunch på en folktom restaurang gör vi det.