Att gå i rasande fart.
Tänk. Det var bara 4 månader sen han föddes. Fyra. Nu skrattar han med ljud, griper efter fingergrodor och älskar sin Bumbo. Ofattbart.
Kategori: Silkesapan
Att ha ett framtida modelejon.
Nu är vi uppe och käkar söndagsfrukost och Leo sportar ett par tossor som inte är av denna värld. De kom på posten från en av mina samarbetspartners från jobbet och fick mig att skratta hejdlöst. På är de ännu bättre; de får honom att se ut som en nyrik ryss som köpt sig en […]
Att ha ett obetalbart minspel.
Jamen är det konstigt att man tar tusen bilder?! Han har ju tusen miner, den ena mer skrattframkallande än den andra. Finns ingen som kan glo på mig lika ”är du helt från vettet, kvinna?” som han, ingen. Älskar’t. Ps. Nu ska alla som gjort en anmälan ha fått ett program-mail angående den elfte. Är […]
Att låta bilder säga mer än 1000 ord.
Hur många bilder kan jag ha på honom nu? Tusentals? Men det kan inte hjälpas. Varje dag är jag där med kameran, krälande på knä framför och gör konstiga ljud och smackar och måste avbryta då och då för att sätta en blötpuss på den där lilla o-munnen. Går inte att låta bli. Helsike alltså. […]
Att vara hejdlöst förälskad.
Den där kärleken, alltså. Det går inte att förbereda sig på den, går inte. Inte på kärleksfladdret i magen när man känner doften av det där mjuka, söta eller på toleransen som är utan botten alla mornar han nöjt ligger bredvid med sitt gurglande och sliter i min underläpp med högerhanden. Den stora, mullrande, försvarande […]