Sådärja.
Då drar jag in till stan med mannen, silkesapan och ett konstigt skrev (jag var tvungen att gå och kolla om det ser ut som om jag sportar en pung typ hela tiden i de här jeansen, men det var tack och lov bara på den här bilden). Det blir mat, promenad, dimma och lite… fuffens.

(Ja, jag hatar att vara såhär hemlig. Men nu får det vara så ett tag).

Och ni som undrar om logotype-tävlingen:
så snart jag har någonting att gå ut med så kommer jag att gå ut med det här på bloggen, men det är ett stort beslut för ett bolag att fatta så jag förväntar mig att det tar lite tid. Men som sagt; när jag vet så vet ni.

Nu: fuffens!

Ja, idag har vi en bonusförmiddag. Mannen är hemma på förmiddagen och håller oss sällskap och tar med oss in till stan för lunch. Sen jobbar han i och för sig till klockan tio ikväll, men det kan ju gå för sig om man har fått morgonkramar och soffsällskap och indiskt. Kan man tycka.

Och just det! Det blev fredag igen. Inte illa.

Dom vet hur man tar hand om varann. Flickorna.
Det är därför jag är så vansinnigt glad över att ha två.

Jamen se där. Det ordnade ju upp sig tillslut.
Solen kom fram om graderna klättrade uppåt och tillslut var det som om snön i morse bara var nån form av tråkig hägring och egentligen aldrig funnits där på riktigt. Så jag och silkesapan och flickorna gav oss ut på promenad och det doftade uppluckrad åker blandat med hav, och där det inte blåste kunde man gå med jackan öppen och låtsas att det var vår.

Mycket bättre såhär. Det måste jag säga. Mycket.