Alltså. Kolla in stilen.
Man har tydligen fött fram en framtida playboy. Det är liksom bara alpstugan, en björnfäll och ett par speedos som fattas.
Lås in era döttrar. Eller söner för den delen, om det nu blir så.
Det är allt jag säger.
Jag kan bara kontrollera honom i arton år till.
Nu är jag tillbaka efter dagens bloggfika, och det var hur trevligt som helst. Med fanns Lingon, Josanne, Dr Molly, Christina, tre ickebloggande skönheter och så jag (och silkesapan som låg som en pösmunk i knäet på mig och sov sig igenom festligheterna).
Dock har jag inga härliga bilder att bjuda på eftersom det var på tok för mörkt där inne och jag hade fel objektiv, så alla bilder ser ut typ såhär:
Men iallafall. Hur mysigt som helst.
Nu till min tanke. Min pappa (som är mitt största, mest hängivna fan) läser såklart min blogg och allting omkring den, och han ringde mig häromdagen och berättade att det bästa det absolut bästa han tyckte med bloggen var det faktum att den nästan blivit ett forum. För kvinnor. Ett öppet och varmt forum där kommentarerna i sig liksom lever ett eget liv och där alla (med väldigt få undantag) är hövliga och fina mot varann och där tonen är precis så som jag vill att den ska vara – med hjärta.
Och det har han ju faktiskt rätt i.
Och det gör mig stolt, så jäkla stolt. Men det gav mig också en ide´-
jag får ju ganska ofta mail och kommentarer där ni ber om råd i olika frågor och jag försöker att svara så gott jag kan. Men vad sägs om att vi kanske skulle kunna hjälpas åt? Jag menar; om ni har något på hjärtat – en situation ni kanske inte kan handskas med, en människa i ert liv ni inte kan hantera, en utmaning framför er ni inte riktigt vet hur ni ska ta er an – så kunde ni maila mig. Och så kan jag lägga in er fråga i ett inlägg en, två gånger i veckan. Anonymt såklart. Och så kan jag svara det jag tycker och ge råd så gott jag kan, men också ge möjligheten till alla er starka, kloka kvinnor där ute som faktiskt läser här inne och som har vettiga åsikter och hjärtat på rätta stället att komma med era råd och tips och stöttningar.
På så sätt skulle vi kunna hjälpa varann, fungera som vänner som bara råkar bo för långt bort för att kunna sätta oss ner med en kopp kaffe och ta det mellan fyra ögon.
Hade inte det varit förbaskat fint?
Sådär, nu åker jag och silkesapan in till stan för Odd Molly-kladdkake-träff och snicksnack! Fortfarande spöregn och murrväder, men vad gör det? Bara det finns kaka, som sagt. Då är jag med på vadsomhelst.
Och ps! Glöm inte att skicka in bilder på era älsklingar till Eggkids. Idag är sista dagen för att de ska hinna höra av sig till er i nästa vecka. Fotograferingen kommer att ske i Malmö.
Kavaj – minns inte, tunika – Delores Lucky Lina, korta Hunter
Vilket skitväder det är, inte sant? Regn och nästan-Berit och grått = en perfekt ursäkt att sitta uppkrupen i soffan med en halvsovande silkesapa och äta pepparkakor klockan åtta på morgonen. Det finns ingen dålig tidpunkt för pepparkakor. Så enkelt är det.
Idag väntas en bloggfika med Molynetterna – en hel bunte Odd Mollyfantaster och så jag då som på ren nåder fått tillåtelse att vara med trots att jag bara äger typ 2 Odd Mollyplagg (vilka båda är inköpta på bloppis hos Tindy). Men jag är himla glad att jag får vara med ändå, trots mitt fattiga utbud av Odd Molly, för det är himla fina tjejer – och idag kommer det dessutom med några jag aldrig träffat innan och det är ju alltid fantastiskt roligt. Så vi ska träffas för fika (och kaka, herregud jag hoppas att det finns kaka) och struntprat och en hel del skratt vid lunch. Utförligare rapport kommer.
Annars? Annars har min son upptäck att hans händer sitter fast i hans armar och detta har han nu spenderat några dagar med att fira genom att dels trycka in hela näven i munnen och suga på den ljudligt, och dels ägna sig åt diverse självskadebeteenden (slå sig själv med knuten näve i pannan är en favorit, peta sig själv i ögat är en annan).
Japp. Det kommer bli en härdad man av den här. Det ser man ju redan nu.
Receptet för en lyckad fredagskväll? Att lägga sig med en silkesapa i soffan och dreglande sova sig igenom två avsnitt av CSI för att sen vakna till kyckling med grön curry och en stor skål glass. Att barrikadera sig i badrummet för tångbad, vaniljljus och ihärdigt löddrande av stulen julklapp (utan att ha det minsta dåligt samvete för stölden) och njuta så mycket av imman och dofterna att man får gåshud.
Och sen avsluta hela kalaset med att, iförd sladdriga långkalsonger och stickade tossor, kränga lösgodis, se en läskig film och fastna med fingrarna i lockarna på nån man älskar.
Nä. Det är inte jobbigt med fredagar.