Att ha en dundertävling.

Livet

Oooo nu är det tävlingsdags!

Jag är ju en stor fan av Nordljus, så när jag fick frågan om jag ville göra en liten tävling i samarbete med dom var svaret självklart ja! Vem skulle inte vilja det? Precis. Så nu kan ni vara med och vinna fin-fina grejer här förstår ni. Eftersom jag själv har den här sjalen sen innan och tycker att den är dösnygg var det ett ganska enkelt val som tävlingspris. Det andra är ett vackert armband i skimrande blått som jag själv inte skulle tackat nej till och som ni kan se mer av här.

Håll i er nu:

1:a pris är inget mindre än både sjalen (som Tooka sportar så snitsigt på bilden) och armbandet. Här har man alltså chansen att ro hem båda sakerna och bli sådär franskt svår och snygg. Vill man se hur den ser ut när den inte sitter på ett preggo eller en Saluki kan man titta här (fast där var visst jag också med såg jag, ja ja).

2:a-pris-tagaren ror förvisso inte hem armbandet men får alltså också en sjal, vilket inte är fy skam det heller.

Vilken grej, eller hur?!

För att vara med och tävla gäller det att samla lotter. Ju fler lotter du har – desto större chans att vinna. Ni får en lott för att gilla Nordljus på fejan och en lott om ni anmäler er till deras nyhetsbrev (anmälan är i högersidan). Och så skriver ni en liten kommentar här nere om hur många lotter ni knipit åt er (glöm för guds skull inte skriva i er mailadress i kommentarsfältet så jag vet var jag får tag på er) och så håller vi helt enkelt tummarna för att det blir just du som vinner.

Tävlingen pågår till och med imorgon kväll (den 5 september) klockan 21:00, sen stänger jag kommentarsfältet och Nordljus börjar lottdragningen.

Jag kanske ska förtydliga att det såklart är en NY sjal ni får och inte den som suttit snurrad runt Tooka, om det nu är så att ni hyser någon form av allergi eller aversion mot hundar. Det är tyvärr inte heller Tooka som kommer med i första paketet, utan bara sjalen. Jag vet; livet är hårt.

Tävlingen är nu avslutad – vinnaren presenteras på kvällen den 6 september!

Att dra mig baklänges.

Livet

Dagens nä-dra-mig-baklänges nummer ett: ooooo, vad jag har en bra grej åt er senare idag! En tävling! Den första i Att vara någons fru:s historia! Förstår ni vilken milstolpe ni får bevittna? Själv är jag exalterad och skitmallig över att jag får tävla ut något till er. Det är en sån sak man, när man börjar blogga, drömmer om att få göra för sina läsare nån gång. Och den gången kommer idag så ni måste titta in lite senare och support your local frau med att deltaga i detta spännande event. (Jag menar; det blir ju skitjobbigt om jag har en tävling och ingen vill vara med. Men det är klart ni vill, det är hur bra grejer som helst som lottas ut)! Ompa ompa.

Dagens nä-dra-mig-baklänges nummer två: Oboyen som hävdar att ha Same great taste med mindre socker har faktiskt same great taste. Man måste bara ta en sked extra. Vilket vid närmare eftertanke kanske jämnar ut det hela så att det inte alls blir nyttigare. Men det känns ju bättre att svepa i sig några liter less sugar per dag istället för den vanliga versionen, så jag tycker att man kan sluta tänka på den där extra skeden faktiskt och istället klappa sig själv på axeln för ett bra och mer hälsosamt val.

Det gäller ju att välja tankesätt. Är glaset halvfullt eller halvtomt? I mitt fall är det halvfullt. Med less sugar, minsann.

Att förbereda sig.

Silkesapan

Som jag har sagt innan – jag tror inte att man kan förbereda sig för det här. Sin förstfödda. Men jag gör vad jag kan iallafall, plockar ut alla hans kläder ur garderoben och tvättar dom i det mest allergivänliga jag kan hitta. Sitter sen på vardagsrumsgolvet och viker dom i högar;

Första månaden. Andra månaden. Tredje månaden. Ytterkläder.

Jeans och bodys och omlott-tröjor en himla massa omlott-tröjor, av någon anledning kan jag inte tänka mig att dra något över hans huvud när det är så litet. Skjortor. Små, små sockar som ryms i min handflata och ger fjärilsfladder. Allt det där.

Och sen stoppar jag in dom i garderoben igen. Inte mer förberedd, inte alls. Men iallafall mer oparfymerat sköljmedelsmjuk och redo.

Att skylla på allt östrogen.

Livet

Jag vet inte vad det är med mig, men den senaste tiden har jag dragits som en magnet åt skira, feminina plagg som nästan silar ljus igenom sig och som bara rinner mellan fingrarna när man tar i dom. Jag har alltid gillat det kvinnliga, det är inte det, men aldrig förr har mitt hjärta slagit så många extra slag över John Bauer-liknande klänningar och lätta spetsar och jag har definitivt aldrig hittat märken jag helt plötsligt faller för eftersom deras kläder tilltalar mig på en helt bisarr nivå. Kan det vara östrogenet? Jag skyller på det. Östrogenet och Malenami; hon ser ju alltid så fantastisk ut i sina åh-så-kvinnliga klänningar.

Men iallafall. För från att ha varit ganska klassiskt business-chic har den här graviditeten helt puttat över mig till att fastna för plagg som får mig att tro att jag är nån slags halvsvår, skir fransyska som äter alldeles för lite och röker långa cigaretter sittandes i sitt lägenhetsfönster med Edith Piaff skrålande från en gammal grammofon. Jag har fallit pladask för märken som by Ti Mo, Ester Eleonora, Spira och Lucky Lina. Naturligtvis är några av dessa inte de billigaste märkena i världen (murphys lag) och om jag skulle se så fransk och cigarettrökande ut som jag skulle vilja så hade det blivit ganska dyrt, men hey – det finns faktiskt rea. Och ibland får man väl unna sig. Och skylla på att det är Malenamis fel.

Oavsett. All dessa fjäderlätta plagg ger mig svallningar, och idag hade jag en riktig lyckodag. Hämtade ut en Ester Eleonora jag hittat tokbilligt på Factory och på vägen hem svängde vi inom Vindåkra igen där jag i en låda hittade ett par underbara granny panties från by Ti Mo som passar perfekt för en gravid kvinna som samlat på sig en rejäl batonkadonk. 150 spänn. Det är lycka det.

Mer sånt åt folket.

Att få saken klar för sig.

Livet

Ha ha ha. Efter 174 kommentarer står det ganska klart att det heter EN Japp om man bor utanför Skåne, och att jag alltså dras med ett talfel. Tänk vad man kan lära sig från en blogg! För mig har det varit ett choklad, en chokladbit (storleksfråga) och inte mer med det. Fast apelsin? Där är det självklart en. Men sen är jag ju en sån som säger chex också, och inte kex. Så det kanske förklarar en del. Men från och med nu ska jag försöka att rätta till det här och skapa lite balans och med omedelbar verkan försöka använda mig av en Japp istället. Kan dock inte lova att det fungerar. Men tack för all input och alla skratt ni ger mig genom era kommentarer – jag har sagt det innan; ni är så förbaskat roliga.

Idag är det murrväder så det blir till att sitta inne och rugga i soffan (och ta sig en Japp eller flera) medan hösten tar över. Tänkte starta den här dagen med blåbärsfil, smoothie, mjukt bröd och en helsikes massa ost, sen får vi se om jag får någon form av dunderenergi och tar mig an något saftigt projekt. Känns i och för sig mindre troligt, men man vet aldrig. Annars är innehäng en lördag ganska fint det med.