Idag går jag in i trettionde veckan (t-r-e-t-t-i-o-n-d-e) och som ni kan se så växer och frodas Leo som en riktig basketspelare där inne. Konstigt nog. Med tanke på de genetiska förutsättningarna han har så har jag liksom alltid föreställt mig att han ska komma ut väldigt kort och väldigt hårig, som en riktig cirkusunge. Varken jag eller Scout Valiant är ju några amazoner, däremot har vi hårbeklädnad så att det räcker och blir över. Man skulle kunna trimma oss varannan månad och virka koftor av det som man gör med angorakaniner. Jag menar, kolla bara på andra bilden – det ser ju ut som det är kakmonstret som står där och undrar var alla chocolate chip cookies tog vägen.
Oavsett.
Det här ska bli extremt spännande att se hur det på riktigt utvecklar sig sen; han kanske blir en lång, tanig, tunnhårig kille med mattehjärna eller så kommer han ut som det mätta, otåliga lilla håriga knytte jag föreställt mig. Svindlande.
Men nu måste jag äta frukost för idag ska jag iväg med underbara Anna-Malin och göra Höganäs osäkert (nej jag ska inte köra bil) och det ska bli så fasligt trevligt att det nog inte ens finns ord för det. Så vi ses ikväll igen, fina ni!
