Det gäller att passa på att ta stranden medan det ännu går; se till att fånga den där sista värmen som vissa dagar fortfarande nästan ångar från marken och man fortfarande kan ta sig ett dopp utan att smälla av. Eller ja; JAG kan ta mig ett dopp utan att smälla av – killarna klarara vilka temperaturer som helst känns det som.
Och så kan man få en eftermiddag att gå;
alldeles stilla och saltstänkt och rofylld.
Det behövs ju inte mer för att göra en dag alldeles extra.
Där går han i stan, alldeles sommarblond och varm, en av de där eftermiddagarna vi tog tillsammans för att hinna umgås och göra sådant han tycker om. Inte för att han är särskilt kräsen, Noah, bara han är MED så är han glad – men vill man krydda det extra ska man se till att boka in fika för fika gör honom extremt lycklig och vem vill inte ha en extremt lycklig unge?
Så fika it is.
Ischai och bulle, mer behövs inte.
Så kan vi sitta där och prata om dagen och sommaren och sånt vi ser fram emot eller sånt vi minns. Och senare, på toaletten, får han mig att gapskratta genom att säga det här kommer ta lång tid, du kan spegla dig så länge.
Herregud. Den ungen har humor.
Det här, och just det här, är livet.
En liten hand i min, prat på bara det viset barn kan – helt utan filter och sammanhang – och tid att njuta av det.
Kan inte önska mig mer, faktiskt.
Om du är i Malmö och behöver blommor finns det ett ställe som slår alla andra;
Blomsterpigan.
Det är där jag gör alla mina knepiga beställningar inför fotouppdrag. Ni vet; hej jag vet att det är januari men jag skulle behöva en sommaräng till om tre dagar eller eeehm om två veckor här i augusti ska jag bygga julafton i mitt vardagsrum, hur gör vi nu? och så löser de. Alltid. Julgran och hyacinter i augusti, sköra ängsblommor i januari, buketter bundna till mottagaren som om de vore skräddarsydda och nu för tiden behöver jag inte ens förklara för de v e t.
… ja alltså jag behöver ju inte säga mer, ni vet vad jag gillar.
Och det gör de. Och det låter kanske inte som en stor grej, men för mig som är ett extremt kontrollfreak och gärna micromanage prick allt är det en JÄTTESTOR grej för det är väldigt få jag kan säga så till och liksom bara släppa det, fullt trygg med att det kommer bli bra. Min hantverkare är en av de personerna jag kan göra så med, och så Blomsterpigan då.
Och varje gång blir det bra, mer än bra.
Så skönt att det inte är klokt.
Nu senast var jag inne för att hämta upp en bukett till de stockbilder jag skulle ta åt Sto.
Och där väntade den; alldeles yvig och perfekt!
Åh.
Så jag, behöver du blommor eller bara vill njuta av Malmös vackraste skyltfönster eller frossa i snittblommor?
Blomsterpigan, alla dagar.
Besök, bara gör’t.
Jaha, vad har vi där på vardagsrumsbordet?
Jo; garn. En helsikes massa garn.
Det är den tiden på året igen när jag får för mig att jag måste S K A P A och därför ger mig i kast med att sticka en helsikes massa mössor till alla jag känner. Barnen först, sen går jag i rasande takt över till mannen, Finn, vännerna och sen tillbaka till barnen igen. Tyvärr ska garnaffären nere i stan stänga? Men det är väl så; är svårt att hålla en butik bestående av enbart garn igång i en stad kan jag tänka – men jag tycker det är synd, för hon hade ett väldigt fint utbud och jag försökte att handla där så mycket det gick för att stötta det lokala. Men nu ska den alltså snart stänga och därför var det bäst att bunkra upp så jag klarar mig fram till jul iallafall.
Stickar ni?
Om inte – gör det! Finns jättebra tutorials på YouTube och jag rekommenderar att starta med mössor på rundsticka – det är inte alls svårt när man får grepp om det och man blir helt hooked när man väl har börjat.
Så japp; det gör jag från och med nu alltså. Stickar.
Ett sömnigt hej från sovrummet idag;
ljuset har redan börjat bli sådär lite kornigt och Haggis suckar extra djupt från sin plats den här tiden på året. Alla är lite sömniga över lag känns det som? Det hör till, antar jag. Skiftningen.
Men här inne ser det ut precis som vanligt; bara ett par nya sängkläder jag hittade på HM Home och som fick bäddas med igår eftersom det är en sån himla skön känsla med renbäddat, särskilt om man sprayat lite linnevatten på lakanen också innan man kryper ner.
Buketten från Blomsterpigan håller sig otroligt nog ännu och fick flytta in här ett tag – det är så bra när buketter görs av blommor som står en mindre evighet eller är lika vackra torkade som fräscha. Förstår inte alls grejen med snittisar som är fina i tre dagar och sen måste slängas? Jag vill njuta av mina buketter, länge.
Idag ska jag försöka jobba undan i raketfart, lite vabb av Noah och annat har gjort att jag hamnat på efterkälken så lite ostörd arbetstid ska bli guld värt (ni vet hur det är) och så ska jag försöka ta en låååång promenad med hundarna ikväll och vakna till lite av luften.
Men för nu; ett sömnigt hallå från sovrummet.
(Och en stooor önskan att krypa ner igen).
