Att ha en tom canvas.

Fotograferingar & Uppdrag

 

Här har ni den!

Den tomma canvasen jag har att jobba med ett tag framöver just nu.

Jag tar ju en del inredningsuppdrag och det här är alltså ett sånt; en lägenhet som ska gå från det här till ett hem. Moodboard är klar och godkänd, produkter beställda och arbetet påbörjat och jag blir som sagt helt uppslukad av sånt här och kan inte sluta förrän det är klart.

Jag kommer att göra kök, vardagsrum och sovrum i den här lägenheten och har mer eller mindre fria händer. Stilen är beställd att vara maskulin och dov, och det kommer landa i en ganska industriell känsla med lite vassare detaljer blandat med mjuka men aningen mer ”strikt” än ni är vana att se tex hemma hos mig skulle jag tro. Inte så fluffigt utan lite mer direkt, fast med mycket av min stil som bas (det är ju på grund av den jag fick jobbet så det kommer såklart lysa igenom) i form av gamla bord, väggfärger och annat som nog är ”jag”. Så snart jag har börjat komma nån vart ska ni få se bilder såklart, men just nu har jag bara dessa förebilder så att ni kan få vara med från början.

Hur pepp är jag på detta projektet tro?! Orimligt pepp.

Vill. Inreda. NU!

I annonssamarbete med WELLBESLEEP

Att få hjälp att komma till ro.

Annons

 

Sömn?

Något av det viktigaste jag har; får jag inte sova blir jag någon annan. I perioder med mycket stress eller måsten är det sömnen som drabbas först för mig, som en slags varningssignal att det är dags att varva ner. Och just det försöker jag göra; ta tid för avkoppling och avslappning en god tid innan det är dags att sova så att jag kan få mina timmar ostörda och vakna med ny energi.

En hjälp att varva ner för mig är WellBeSleep; en bar med citronmeliss som är en god och naturlig produkt som får mig att komma till ro innan läggdags i perioder när jag är uppe i varv. Träffade Marie, som tidigare hade inredningsbutiken i Limhamn och som nu arbetar med det här, och fick några smakprover att testa och jag tyckte att den absolut hjälpte till att få mig att komma till ro och jag har inte så många kvar. Har du testat? Prova! Jag tar min ungefär 30 minuter innan jag ska gå och lägga mig och har lättare för att inte snurra runt så mycket.

Mer om produkten och var den finns hittar du HÄR.

Citronmeliss, fibrer och havre – gott och naturligt.

I reklamsamarbete med WELLBESLEEP

Att ha torkat och rörigt men gilla det.

Drömmen

 

Det här huset har ju ett virrvarr av saker kan jag känna ibland – men aldrig på ett dåligt sätt, utan på ett väldigt nöjt sätt. Det här huset har liksom inrett sig själv steg för steg och nu är det en blandning av sånt jag tycker är vackert utan att det för den sakens skull behöver vara särskilt tillrättalagt eller planerat.

Soffan är alltid rörig men det älskar jag; det blir ett hem när man har en rörig soffa. Syns att den är älskad, att den bebos, att hela familjen samlas där. Det är hundarna som rör till den mest ska sägas; de vill alltid ligga på ryggkuddarna och ja då kasar dessa såklart ner och blir till platta små korvar vid ryggen tillslut och så får de vara så tills jag gör ett halvhjärtat försök att ordna till det. På bordet trängs en uppsjö ljusstakar av olika material och form och från olika butiker tillsammans med Paris-fynd, Noah strandvass och några rosor från trädgården som torkat men som visade sig vara så vackra torkade att jag inte ville ta bort dom. Och då blir det så.

En salig röra (med betoning på salig).

 

 

Och där i hörnan sitter Leo! Både han och Noah är med mig de dagar jag är här på veckorna nu; oftast blir det onsdagar till söndagar (och så kommer mannen på fredagen när han slutat jobba) och så har jag måndagar och tisdagar på mig att arbeta så ostört det bara går för att sen göra resten på kvällar och mornar. Så det blir ett låååångt sommarlov för de där med bara små avbrott och för mig är det den största lyx jag kan tänka mig; tid. Det är ju inte så lätt med just tid och den är ofta en bristvara men nu har vi den och då tänker jag passa på i den mån det går för sen ökar tempot upp igen och gör det omöjligt med alla dessa dagar. Men nu; nu njuter vi. Det är det viktigaste

Jag har ett r i k t i g t roligt projekt nu i juli som tar en massa tid men det är enbart sånt som är roligt att jobba med; jag ska berätta mer snart men det är ett inredningsjobb i en lägenhet som jag mer eller mindre får bygga upp miljön i från grunden och jag blir ju smått maniskt av sånt där; drömmer inredning, dammsuger leverantörer, skapar listor att bocka av, skummar igenom tusentals NCS-nummer och skickar mail efter mail till leverantörsfirmor, budbilar, butiker och annat – så just nu är jag lite splittrad i skallen men det går bra. Fokus på pojkarna på dagen och sen fullt ös på inredning på kvällen, samordna transporter och boka målare. Jag lever verkligen upp av den typen  av jobb och när ni får se före-bilderna kommer ni förstå varför jag går i spinn – potentialen är enorm (jag har frågat uppdragsgivaren om det är ok att fota processen och lägga ut, och det gick bra). Så snart ska ni få följa med på en inredningsprocess med mig; från kal lägenhet till mer eller mindre färdigt hem. Hur kul?! Hoppas ni kommer gilla.

Och just det! Nu är höstens kurser jag håller på Folkuniversitetet klara! Det blir tre stycken i höst; en mer grundläggande om inredning ni kan läsa om HÄR, en om styling HÄR och så en kortare om marknadsföring för inredare/stylister HÄR. Lovade ju att säga till när de var ute.

Men för nu;

stök och röra i Drömmen; en omtyckt sådan.

Att hålla utsikt.

Drömmen, Kontoret

 

Ett stort fönster, ett bord i perfekt höjd och en stol att klättra på – mer behövs inte för att det ska bli en perfekt utsiktsplats.

Här sitter Noah gärna och kikar ut; särskilt om det sker något spännande som motorsågar i trädgården eller MC-karavan på vägen eller vinthundsrace runt huset. Han är inte så nogräknad faktiskt. Jag älskar själv den där platsen, men bordet vågar jag mig inte upp på utan sitter på stolen istället. Det är där jag skriver mina flesta inlägg när jag är här; så himla fin arbetsro får man med utsikt över odlingslådorna och med kvällssol som går ner över trädtopparna.

 

 

Ja, inte bara Noah trivs där – Spöket också!

Perfekt utsiktsplats såklart, men ännu bättre blir det om man råkat glömma en stickad tröja eller något annat mjukt där; då lägger hon sig som en liten kringla på den och solar sig och håller span samtidigt. Det är ju lite under en vinthunds värdighet att ligga på något annat än det som är mjukt, och vad det gäller italienare vill de ju helst IN I saker – som påslakanet runt ditt täcke. Det görs till och med speciella sovsäckar för italienare eftersom de har ett slags instinktivt behov av att krypa in i något mjukt och borra ner sig (har sagt det förut men när Spöket tagit sig in i påslakanet och sen mitt i natten glömmer bort hur man tar sig ut eller var hon är och börjar fara runt som en benig pingpongboll där inne – då är hon ganska billig faktiskt).

Men ja; sådär kan det se ut på kontoret när man tittar in.

Det finaste man har sätter man på bordet, etcetera.

 

 

Att ha action där ute.

Drömmen

 

Mitt i mitt episka ryggskott var det bokat trädfällning. Såklart. Varför göra det enkelt för sig.

Jag kunde såklart inte veta att jag skulle ha ryggskott när det bokades, men det kändes ändå maximalt otursförföljt dessa ryggdagar då det kom träd och sen trädfällare och gud vet allt. Det värsta var att mina träd som grävts ner i jorden dagen innan skulle behöva grävas upp igen hahahaha för annars kom inte traktorn in. Jahapp.

Världens gulligaste killar dock som lyfte av en stor del staket sen satte dit det igen så jag slapp med min rygg, och jag fick till och med två rosgropar till min honungsros grävda. Dock var det med det enda de hade; traktorns grip, så det blev väl mer diken än roshål men skit samma – när man knappt kan stå och har två barrotade honungsrosor stående i en skål med vatten i köket blir man vansinnigt glad för ett hål, även om det är stort nog att göra sig av med en kropp i.

 

 

Snabbt gick det – trädet som fallit togs bort och sen sågade vi ner två stycken till som lutade väldigt dumt mot huset och inte var riktigt friska. Såg ut som om vi skulle bygga studentflak eller midsommarstång där på framsidan men de tog med sig allt – det enda som var kvar var en himla massa små löviga kvistar som gjorde att allt såg vansinnigt stökigt ut. Min rygg var på tok för dålig för att ta mig an dom och jag gillade inte alls att behöva lämna det sådär och ta tag i det senare så jag kom fram till en briljant lösning:

 

 

Barnarbete!

55 kronor var fick dom för att kratta ihop alla löv och smågrenar på kvällen, iklädda badrockar. Om ni undrar över den specifika summan kan jag berätta att det är priset för ett 10-pack Pokemon och just Pokemon är hårdvaluta för tillfället; till och med tandfén har börjat deala med dessa. Ja Noah kunde ju inte bry sig mindre om kort men eftersom Leo gillar summan 55 kr hakade Noah på och på frågan vad han skulle köpa för pengarna svarade han mjukglass! och krattade vidare. Ändå rimligt.

Och så blev trädgården rensad på dåliga träd, framsidan krafsad och mammans rygg en aning skonad!

Det mesta går om man inte ger sig, eller vad säger man?