Alltså Leo <3

Som blivit så stor, som har läsläxor och kan alla Pokemon och vet att solen är gas och som funderar på vad hans YouTube-kanal ska heta när han blir YouTube-kändis. Han som kan uppfinna nästan vad som helst och som alltid lyssnar; som så extremt sällan trotsar att jag ibland börjar undra om han kanske inte borde säga emot litegrann bara ibland? Men det kommer säkert. Han var en extremt trotsig treåring så han får väl nån slags revolt i tonåren som betalning för de här lugna åren.

Och så är han ju Världens Bästa Storebror. Som bär Noah i vattnet i sjön så fort det finns ett spår av sjögräs. Uäh! Sjögräs! gastar Noah. Jag vågar inte gå i sjögräs! Och så lyfter Leo honom, bär honom tålmodigt förbi sjögräset och får Noah att skratta istället.

Vet du vad? hörde jag honom säga till Noah sist. Jag ska hjälpa dig med din rädsla.

Och då log jag där uppe på strandkanten med hela kroppen, skakade på huvudet och kunde inte för mitt liv begripa hur vi lyckats få en så klok sjuåring. Som en liten Dr Phil som vet vad det är att hjälpa till med någons rädsla och som avleder och utsätter i väl avvägd mängd tills Noah alldeles säkert kommer sluta vara rädd för sjögräs i sommar.

En storebror. Det finaste.

Där står jag, i ett stökigt kök i Drömmen, och lagar mat.

Mer specifikt hackar jag lök – det är därför jag har en sked i munnen. Det har ni lärt mig. Det är inte klokt vad ni har lärt mig saker genom åren egentligen?! Bättre än Google är ni, tack för det. Så nu kan jag hacka lök hjälpligt utan att snorgråta och hulka och allt annat som innan kom som ett brev på posten.

Så vad blev det då?

Mer än jag fick plats med att fotografera.

Det blev het chili, Västerbottenpaj, melonsallad med solrosfrön och mynta, vietnamesiska vårrullar med dippsås, ugnsrostad potatis med rädisor och senapskräm, hembakt ciabatta, tortillas, en mangosalsa, toscanska vego-biffar och mycket mer. Till efterrätt en kladdkaka med chokladganache, en vit brownie och en marängtårta som jag helt glömde bort att ställa fram och som blev en härlig överraskning i kylen dagen efter.

Och vad händer på gården?!

Jo; tre män i full färd med att tampas med en sten.

Såhär är det; jag hade fått för mig att två träd skulle planteras och naturligtvis (i denna jord) låg den en gigantisk jäkla bumling runt 40 cm ner prick där ett träd skulle va. Det går ju inte så den där var tvungen att komma upp, och då får man inte vara dummare än att man passar på när man har tre män hemma som nyss fått mat.

Det var en del huvudbry, men.

DEN KOM UPP!

Oklart om man ser hur stor den där faktiskt är genom bilden, men jag kan lova er att ett träd inte hade haft en chans att rota sig med den i botten och ska man ner med träd så får de väl ner ordentligt.Nu har jag å andra sidan ett g i g a n t i s k t hål, stort nog för en fullvuxen ek typ, så det blir lite pusslande sen men hellre det.

Och Leo;

ute i skymningen för att plocka sju sorters blommor och kunna drömma om den man eller kvinna han kommer gifta sig med när han blir stor <3 Minns själv hur man varje midsommar med andakt letade sina blommor, klättrade baklänges över gärdsgårdar och allt man nu höll på med så det var så fint att se sin son gå in för det med största allvar han också.

Sju blommor blev det, men blev det nån dröm?

Tydligen inte.

Mamma, det funkade inte sa han allvarligt morgonen efter. Jag drömde en mardröm istället.

Ajdå.

Ja ja man får väl hoppas att det hinner ordna upp sig – är ju tack och lov ett litet tag kvar. Och det var hela vår midsommar det; mat och allt. Längtar redan lite efter nästa gång, om man nu får lov att göra det? En av de bästa högtider jag vet.