När det är höst bör man se serier.

Detta är vad jag tittar på just nu, eller nyss har sett, om ni letar efter lite tips:

•  Squidgames, Netflix. Fullkomligt vidrig, men nyttigt vidrig. Efter ca två avsnitt kan man inte sluta titta och man mår dåligt minst en vecka efter. Ändå något man måste se tror jag.
• Homeland, Viaplay. Är i processen att se om Homeland eftersom det var hundra år sen och för att den är SÅ BRA! Eller ja, två första säsongerna är bra, sen går det väl ner för en aning – men fortfarande bra. Säsong ett och två mindes jag absolut ingenting av så det var som att se en y serie, från säsong tre hade jag en liten aning. Just nu på säsong fyra.
• The Circle, Netflix. Kul realityserie om folk som blir inlåsta och enbart får kommunicera via en chatt. Går ut på att vara absolut mest populär online (bli en influencer) och man kan göra det antingen som catfish eller som sig själv. Perfekt serie för när man bara vill se något och inte hänga med.
• EXIT, Svt play. För er som inte har sett exit ännu är det hög tid! Vansinnigt bra norsk serie – jag sträcksåg den för ganska länge sen och blev så hooked att jag fick en norsk kollega att ge mig lösenordet till hennes NOK-konto så jag kunde se säsongen som inte hade släppts i sverige då ännu. Sjuk, magstark och rak – men så så bra.
• Alla feel good-filmer man sett men borde se igen. Som En oväntad vänskap, Livet från den ljusa sidan, Catch me if you can, The talented Mr Ripley (inte så feelgood men en klassiker), ET och så vidare. Det är ett hett tips; se om alla de där filmerna som du älskade på 90- och 2000-talet men som du inte sett sen dess. Jag har betat av de jag listade här (och skrattade igen så jag grät i en oväntad vänskap, helvete vad bra den är) och ska snart ge mig på några fler. Man minns ju inte handlingen eller all aplot twists; man minns bara att de var bra, och det är ett nöjde att se om. Man är ju ens egna bästa kritiker liksom, så om ens forna jag gillade den så är det stor chans att ens nuvarande jag håller med.

Några tips på hur man tar sig igenom novembermörkret alltså.

Vad bör jag se mer?

Snö.

Allting blir så himla mycket trevligare med snö. Minus kollektivtrafiken då förstås, den blir åt helvete med snö, men allting annat? Ljuset, till exempel. Att dagarna känns yttepytte längre för att det är ljusare, och för att det finns få saker så fotovänligt som snö med en lågt hängande sol. Och så är det roligare att vara ute, både som barn och vuxen, än vad det är att traska ut i spöregn. Det får man väl ändå säga.

Nu blir ju julen i år lite annorlunda eftersom vi inte bor i huset då och förmodligen inte i ett nytt hus heller. Det blir en jul i lägenheten vilket går alldeles utmärkt men jag kommer inte ha riktigt samma yta för en tjock gran som innan. Hög absolut men tjock? Svårare. Jag sitter och sneglar på min Togo-fåtölj och undrar om man kan flytta den en aning och kanske även kaninernas bur så att en gran kan få ta sig plats där de är idag eftersom det är den mest vettiga platsen, men då är frågan var tusan buren tar vägen istället. Jaja. Världsliga ting. Det blir en gran, så mycket vet vi, och jag kommer förmodligen pynta arslet av den i vanlig ordning – så mycket vet vi också. Och jul blir det! Tur är väl det. För det finns få saker jag älskar lika mycket som just den tiden; julklappar, bakande, dofterna, förväntningarna, pyntet och granen. Livets grej är det.

Blir aldrig för stor för jul.

Nu är en fantastisk Smålandshelg avklarad, jag fick mitt fiskande och Drömmen ska få vila till i vår (ni vet att det alltid är lika sentimentalt, varje år) och även om det sticker lite i hjärtat så vet jag ju att Drömmen bara är där och väntar på oss – så i påsk kan den få leva upp igen.

Bitterljuvt, varje år, och vänjer mig aldrig. Men vi kommer tillbaka.

Och innan dess; höst, jul och allt där emellan.