Att vara någons fru

Kvällen innan vi åkte hem fick vi tid och passade på att smita ner till spa:et för att snabbt få sätta sig i det varma vattnet och se ut över havet med kvällssolen i ansiktet.

Där nere får man ju egentligen inte fotografera men det var folktomt (alla var nog på middag) så jag rev av några mobilbilder, för ljuset var sådär varmt och magiskt och fångade ångan från poolen perfekt. Och att få sjunka ner där och bli varm och slappna av i kroppen var himmelskt.

Vem vill inte ha en kristallkrona i badet, liksom?

Banditen och Jenny försöker pin up-posera inför mina bilder, men skrattar mest så att dom inte fastnade alls på bild. Här var jag dock snabb och hann fånga en precis när Jenny förklarar för Nicole hur man bör hålla händerna för att det ska vara äkta retro.

Kvinnor, alltså. Kärlek på dom.

Och avslutningsvis en Bandit som tagen ur Game of Thrones;

i ånga och böljande vatten och solnedgång.

Och här hemma har vi vaknat upp till FREDAG och jag hade gärna sovit liiiite längre idag, men det får gå med lite kallt vatten och en smula koffein och så hoppas jag på att kunna stupa i säng tidigt ikväll istället. Buse vill ut och plantera och bryr sig inte nämnvärt om det där med planteringstider, så här blir det väl att klä på sig och sen ligga och gräva i en av planeringslådorna med en påse tomatfrön i handen och en vattenkanna.

Det blir ju fredag det också.

15:04 | MAR 31. 2016 emma8 Comments

Att ha hängt tavelvägg på AbSmåland!

Fotograferingar & Uppdrag, Livet

Igår var jag på ett event på AbSmåland som Framkalla höll i och där jag skulle prata tavelväggar.

Jag smet in lite tidigare för jag ä l s k ar AbSmåland och jag ville hinna gå runt och fota lite (och handla) innan eventet drog igång, och se vad som hänt sen sist. Det är ju Ninos tjej Martina som har hand om butiken och jag har tyvärr inte haft chans att vara där sen sist när de precis skulle öppna, och jag blev så kär i stället att det inte är klokt (ni ser ju varför på bilderna) så när jag visste att vi skulle vara där blev jag pepp av bara det.

Så nu tänkte jag passa på att göra lite reklam för stället så ni fattar vad jag menar:

Det är liksom som en lägenhet, en butik, en verkstad, ett café, ett livsstilskoncept och en upplevelse i ett. Som Fröjd ungefär, med olika ”stationer” för olika rum i hemmet; som kök ovan till exempel där man kan hitta allt från porslin till kryddor (och JA möblerna går att köpa!).

Lite kläder…

Ett café…

Och en växtavdelning jag älskar!

Deras grej är liksom ekologiskt och handplockat och lite udda och kantstött, med varumärken man känner igen (Tell Me More och sådär) blandat med deras egna varumärke och mer smala, ovanliga saker.

Mycket, mycket trevligt.

En stooooor barnavdelning hade kommit till sen sist, med Mini Rodini, Soft Gallery, Anive for the minors och så vidare blandat med giftfria leksaker och lite retrostuk. Här hittade jag en slags mjuk hammare formad som en hund som Noah kan drämma runt med, och en filt med hål för ögonen så man kan säga buuuuu.

Och så finns det workshops!

Det var ju typ en sån jag skulle på (vill ni hålla koll på vad som händer, ni som kanske inte bor i stan utan bara åker in ibland, är det nog enklast att kolla på deras fejjansida HÄR eller på Instagram @absmaland).

Jamen ni ser ju.

En våning upp väntade Nino och den tomma väggen som skulle bli en tavelvägg!

Och fika och ballonger såklart, fint ska det va när Framkalla håller i event.

Och japp; där är jag – under gårdagen klädd i en gammal blazer från Malene Birger, silkesblus och ett par Circle of Trust som nog har tre år på nacken? Oklart. Men fortfarande väldigt sköna.

Och så började det strömma in folk, och jag pratade lite om hur man kan tänka när man spikar upp en tavelvägg och vad jag själv tycker är fint, och sen fick alla som var med själva sätta igång och skapa en vägg tillsammans. Så himla roligt det där att ta ett steg tillbaka och se på när människor som aldrig träffats ska skapa något ihop.

Men det blev väldigt fint! Jag är galet imponerad.

Så det var min gårdag, det. Hem från Falkenberg, sen kasta mig på tåget för att hinna botanisera lite AbSmåland och Martina, innan det var dags för Nino och Framkalla-event och ett tjugotal personer som byggde tavelvägg.

Och ja, resten vet ni ju. Pojkarna och hemma-tid och det där andra som är så bra i livet.

09:59 | MAR 31. 2016 emma18 Comments

Att ha skönheten på plats!

Okategoriserade

INLÄGG I SAMARBETE MED ELECTROLUX

Där har ni den; skönheten!

Den nya maskinen från Electrolux som jag ska få vara testperson för ett par veckor framöver. Snacka om ära (och inte minst är det ju grymt praktiskt att få använda en såshär dundermaskin ett tag, det ska vi ju inte sticka under stol med).

Nu har jag kunnat testköra den i cirka en vecka och det som jag tycker är a b s o l u t coolast är att den har en ångfunktion! Det var alltså SÅ jag skulle kunna tvätta mina silkesblusar (klumpen i magen försvann ganska snabbt när jag förstod det kan jag säga) – den har ett program som liksom ångar kläderna, som på en kemtvätt, med naturlig ånga. Och ja; skrynklor försvinner då också. Ho hooo, ni förstår ju.

Annat som jag tycker är grymt är ”vardagstvättandet” –

den har ett program som slukar mindre energi än en standardtvätt men det tar bara en timme. En timme är guld värt när man har småbarn (inte minst i Noahs ålder, ni vet när dom ska doppa hela sig i barnmat av den där orangea sorten som är snudd på omöjlig att få bort sen). Också handtvätts-programmet som jag ä l s k a r efter att ha varit tvungen att ge alldeles för många av mina favorittröjor till Buse när jag trott att 40 grader skulle vara lagom att köra dom i *hrm*.

Yes, så nu är den på plats och jag har kört en vecka och jag gillar’t minst sagt. Mannens favoritsak med maskinen är att den tar 8 kilo (hej praktiker) och min är nog som sagt ångfunktionen; mest för att det är en så himla cool grej och fräschar upp mina mest delikata plagg som om jag hade en egen kemtvätt här hemma (lite råd om hur man får sina kläder att hålla längre kan man läsa HÄR).

Vardags-förenkling, helt enkelt.

Och hur kan man inte gilla det?

05:30 | MAR 31. 2016 emma5 Comments

Att vara h e m m a igen.

Lanthandeln, Livet, Stora hallen

Åh, hemma igen!

Och ni minns kanske att jag sa att jag målade den där hallen innan jag åkte? Jag gjorde ju det. Och det var så kul att komma hem och se den igen och att den var precis lika fin som jag mindes den när jag åkte, och att färgen blev precis som jag ville. Nu när jag var uppe hos Jenny sist så passade jag på att titta på lite större färgprover och tog kort på kulörnumret med mobilen så att jag skulle ha det sen när det blev dags att måla, och just den här var en av mina absoluta favoriter som jag helt enkelt inte kunde vänta med att få upp.

Nu kommer jag vara lite taskig och inte bjuda på mer än det här,

men jag hann ju aldrig ta några helhetsbilder på det färdiga resultatet innan jag åkte. Men det är en perfekt stålgrå färg, väldigt ”mäklarchic” om ni förstår vad jag menar. Nummer 89 Brandting från Lauthentique, minsann! Men ja, ni får ju se helhetsbilder alldeles snart.

Men nu ska jag upp och sätta igång med att slutföra det här med mars, så det kan bli lite lugn och ro sen.

Bara sista, sista biten nu.

05:32 | MAR 30. 2016 emma10 Comments

Att ha haft ett superdygn.

Livet

Men vilken dag det blev igår då!

Sol och nästan klarblå himmel, en smärtfri fotografering utan brandkår och till och med tid på kvällen för att ta Ella vid handen och gå och bada i havet.

Ha, ja.

Jag hade ju råkat lova Ella att vi skulle bada i havet när vi hade fotat klart. Inte kunde jag väl ana att hon verkligen skulle genomföra det hela också; hela vägen ner till stranden frågade jag Jenny:

Duuuu, hur långt tänker hon dra det här?

Och märkte till min fasa att jodå, hon tänkte minsann inte backa från en utmaning.

Men nja;

vi kom ungefär ut till anklarna innan det var dags att vända. Tack och lov. Det var så kallt att det gjorde ont, ni vet? Sådär så man inte ens skulle badat om man var 3 år och det var början av juni och sommarens allra första, varma dag.

(Nu var det ju dock ännu mars och inte alls särskilt varmt, men ni fattar).

Så vi gick in igen och tittade på kvällssolen från värmen inne på hotellet istället. Aningen mer behagligt så.

Och så åt vi en fin räkmacka på rummet, duschade av oss sanden, satt och pratade, limmade ihop Banditens handskena och smaskade godis och sammantaget var det helt enkelt ett alldeles förträffligt dygn. Och att somna med havets ljud dånande utanför är ju en lyx i sig själv, ni vet.

Och nu tar vi sista dagen, sista bilderna, och sen vänder vi bilen mot Malmö för ett event med Framkalla där jag ska prata fotoväggar och krama Nino, och förhoppningsvis träffa någon av er.

Och sen blir det hem igen, till Lanthandeln och pojkarna och alla flickor jag saknat så mycket.