Hej vänner!

Så blev det söndag och den ska spenderas med Micke och en kamera; vi ska fota vinter åt Yves Rocher och hänga i en lägenhet, på ett fält, i ett badrum och allt annat som behövs för att få rätt bilder så jag hoppas på en inte alltför murrig och dimmig dag, så att ljuset iallafall har en chans att leta sig in genom fönsterna. Det är ju nästan hopplöst att få bra fotoljus den här årstiden och som ni vet skyr jag elektriskt ljus så långt det bara går. Sommaren och våren är helt klart mer tacksamt när det är projekt som det här på gång.

Vad har hänt mer? Igår var en lugn lördag; jag var inne och fixade naglarna (bör undvikas jag vet, men de var halvvägs ut på nagelbädden och eftersom det bokas tider där man inte möter andra kunder och nagelpersonen har munskydd plus visir kändes det ändå okej) så nu klarar jag mig i fem veckor till, handlade lördagsgodis, åt saltlakritsglass och påbörjade en ny crime-dokumentär på Netflix vid namn ”Carmel – vem mördade Maria Marta” som jag såklart blev så insugen i att jag somnade lite för sent. Måste. Fortsätta. Titta. Idag.

Kunde även se att de släppt ännu en (Den fjärde rättegången) så det känns som om Novembers kvällar är räddade; nu har jag två nya crimedokumentärserier att plöja parallellt med Paradise Hotel ho hooo.

Annars försöker jag mest anpassa mig till mörkret genom att bädda in mig i stickat (köpte en stickad jumpsuit på Zara häromdagen som gärna får dimpa ner i brevlådan snart, känns ju magiskt), lussebullar, doftljus, tjocka täcken, sliders till lunch från Centralen, glögg och en stark längtan att dra fram alla julstjärnor så det slutar vara becksvart dygnet runt. Man måste vara extra snäll mot sig själv nu för att överleva, så är det bara. Särskilt med alla restriktioner som kommit, vi isoleras som små öar och det mår såklart ingen bra av. Så addera så mycket fluff ni bara kan tänker jag. Det får vi faktiskt anses vara värda.

Men nu: söndag! Här ska det fotas, sen hem och fortsättas med kokong-andet.

Jag har ju berättat om Zcooly vid några tillfällen och jag bara MÅSTE hylla det spelet lite till – alla ni som ännu inte testat gör det, och ni som redan laddat ner det – ge det en chans! Det är enligt oss det absolut bästa spelet som finns, särskilt när det kommer till lärande, och Leo spelar det gladeligen utan att egentligen förstå att han samtidigt utvecklar sin matte under tiden.

Zcooly är alltså ett spel framtaget av pedagoger och till för barn mellan 5-12 år. Zcooly består av 10 olika spel och är uppbyggd som en ö, där varje plats på ön är ett eget spel där barnet lär sig olika saker inom matematik. Spelen följer läroplanen och är anpassat efter varje årskurs så appen passar alla oavsett ålder eller svårighetsgrad. Barnet kan själv välja att ”byta” nivå, om det är något man behöver öva mer på från tidigare nivåer eller om man känner att det går lekande lätt och vill höja svårighetsgraden lite.

För er som ännu inte testat; nu får ni en månad kostnadsfritt av Zcooly HÄR med koden attvaranagonsfru (koden är automatiskt inlagd om man följer länken).

Leo har hoppat fram lite och kör just nu Gruvan där man hjälper mullvadar att hitta diamanter – diamanter som man sen kan handla för i en butik för övrigt, och klä sin mullvad i hatt och gud vet allt. Det som jag tycker är så bra är att uppgifterna både sägs tydligt i tal och är skrivna på skärmen – så kan barnet inte läsa ännu kan det fortfarande spela eftersom de får höra vad de ska göra.

Zcooly är alltså utformat som ett spel och det är det som gör att Leo gärna går tillbaka självmant, han uppfattar det liksom inte som en tråkig matteapp eller som om han gör läxan; han bara löser utmaningar och tar sig till olika nivåer precis som i alla andra spel han har på paddan. Men för mig är det här meningsfull skärmtid på ett annat vis eftersom jag vet att han lär sig under tiden han spelar, även om han själv inte är medveten om det. Har man ett barn som kanske inte är jättepepp på matte tycker jag absolut man ska prova det här eftersom det blir ROLIGT istället för mästrande eller komplicerat, och har man svårt att få in det i rutinerna är ett tips att låta barnet titta på vad de vill efter 15 minuter i Zcooly till exempel.

Men som sagt; en månad kostnadsfritt får ni HÄR med koden attvaranagonsfru och det är fem tummar upp för det här spelet från oss. Ni som laddat ner det redan; glöm som sagt inte att testa det med ert barn! Hoppa runt lite bland nivåerna och finn det spel ditt barn tycker är roligast och börja där, det brukar vara det bästa.

Zcooly, alltså. Så himla bra grej som jag önskar hade funnits när jag själv var liten.

I reklamsamarbete med ZCOOLY

Javisst. Det är den tiden på året igen.

När jag beställer hem garn, letar fram stickorna, kokar mängder av te, sätter igång en true crime-dokumentär och börjar sticka. Sen stickar jag non stop från nu till februari eller så, mängder av mössor produceras eftersom det är typ det enda jag kan göra (och tröja har jag lyckats med också nån gång) och sen har vi huset fullt med hemmastickade mösskreationer. Lyckligtvis har jag nu ett helt gäng nya personer att sticka mössor till på jobbet så i år behöver jag inte tänka jaha ska man kanske sticka en mössa till? för det finns alltid nån att ge den till. Just nu håller jag på med en lavendellila och babybeige kreation åt den mest bohemiska personal jag har och han kommer bli förtjusande i den tänker jag, sen efter har Noah önskat ännu en ugglemössa så jag har fullt upp. Underbart.

Så det gör jag nu. Stickar, boar in mig, har höst.

Fint så.

Det har undrats lite vad jag fick när jag fyllde år och det tänkte jag berätta nu!

Jag gick ju loss lite till mig själv (stor beställning på Zara blev det visst också) men jag önskade mig det jag i princip alltid önskar mig; hudvård, hudvård, hudvård, ansiktsbehandlingar och spabehandlingar och vaxbehandlingar och alla möjliga typer av behandlingar (lite mer knivigt nu i Corona). Jag är ganska lätt på det viset; ge mig något för huden eller ett besök hos någon som penslar mig, masserar mig eller ångar mig så är jag nöjd.

Men dessa tre saker fanns med på min önskelista på grund av så jäkla bra.

Det första är C-vitaminkapslar från Exuviance – dessa äter man alltså inte utan tar sönder och smörjer in på huden på kvällen. ÄLSKAR dessa men har inte kunnat ha dom på något år sen min hud blev så tunn i sin barriär som ni vet, men efter idogt arbete med att tjocka till huden igen kan jag nu åter äntligen använda de här. Det har varit en lång längtan. Jämnar ut hudtonen, ger en så bra lyster och jag tycker man ser resultat efter bara 3-4 dagar.

Sen har vi livets toner från Klairs. Återkommer alltid till den här. Tjock i konsistensen och ska inte dras runt i nyllet med en bomullstuss utan droppas i handflatorna och sen ”klappas” in i huden. Återfuktar utav bara helvete och om du har nåt viktigt att gå på så mätta huden genom att göra om det 6-7 ggr efter varann och du blir plumpad och får en grym glow. Dryg är den också. 5 utav 5 stjärnor får den.

Och så setting spray från Anastasia! Jag köpte denna i somras och tappade den sen på en restaurang tyvärr, därför önskade jag den. Min go to-settingspray är ju All Nighter men när man vill ha mer glow och bli lite mer ”daggig” är den här från Anastasia p e r f e k t. Så kanske inget för varje-dag-bruk men för när man behöver lysa lite mer.

Så där har ni tre tips!

Framförallt C-vitaminen och tonern gör en enorm skillnad på min hud, särskilt nu när jag kombinerar med kollagenintag (I shit you not – det funkar faktiskt att dra i sig kollagen) och huden är bättre än den varit på länge, trots att det är en trist årstid vanligtvis där min hud brukar bli grå och livlös.

Har ni testat nån av de här? Gillar ni? Jag är fast, själv.

Men hej och godmorgon!

Igår såg jag ut såhär och var inne i Ystad för lite ärenden – var tvungen att hämta post, och det var r i k t i g t höstväder ute, sådär så man känner att det är på allvar nu. Vi har ju fått en vansinnigt mild höst hittills vilket vi tackar för, men naturen har ändå skiftat och överallt är det November och det finns ju något vackert i det också såklart.

Husväggarna är blöta och träden har tappat nästan alla blad.

Ystad som sommartid har mängder av klättrande rosbuskar är nu mycket kalare och lite ledset på något vis, och dimman ligger ofta tjock in från havet.

Pumpor piggar upp!

Världens i särklass märkligaste år det här, är det inte? Tycker samtidigt det finns något väldigt fint i det sorgliga att vi så snabbt anpassat oss. Att det är såhär det är nu, liksom. Människorna bara fogar in sig i det nya, och nu är det nya det normala och jag gör saker som att gå omvägar om folk, tvätta händerna, undviker resor, står 2 meter från andra i en kö och jag tänker inte ens på det udda i det längre.

Som om vi bara jaha nu är det såhär och vant oss vid det.

Lovar att ta en väldigt mycket bättre bild av storleken på en MM än det här, men eftersom väskan var med ute tänkte jag att jag kunde ge det ett försök – och ni får kanske ändå en känsla för storleken? Jag skulle säga att den är som en av de klassiska MB-totesen (hur böjer man tote?). Det som hjälpte mig välja var det HÄR inlägget som visar storlekarna på en GM och en MM väldigt bra på en kortare person. Tips.

Höst som tusan. Blött, kappa och fallna löv.

Idag ska jag ta söndag med att baka chokladtårta minsann! Choklad är bra mot höst. Och så doftljus, en bra film och lite jobb för nästa vecka ska jag fota åt Yves Rocher och eftersom jag har ett ”vanligt” jobb nu också så hinner jag inte göra sådana förberedelser på vardagarna längre.

Ha en superfin söndag vänner, så hörs vi snart igen <3