Igår vaknade jag och Malmö tillsammans.

Det kändes iallafall så.

När jag gick från Triangeln ner mot Böddi var solen morgongul och gatorna tomma och byggarbetarna gick med sänkta huvuden och samtalade med varann med genomskinliga påsar fulla med frukostfrallor svängande i händerna. Och som sagt – solen var framme! Bara det gör ju att stegen blir lite lättare. Det, och det faktum att man själv ser fladdrande klänningstyg när man tittar ner; fladdrande klänningstyg och mockasiner och torra gatstenar.

Ni må tro att jag var på gott humör.

 

 

Jag skulle ju göra sommarhår och testa något nytt, och det blir man knappast på sämre humör av om man säger så. Och så skulle jag träffa mina musketörer och få äta indiskt och höra vad som hänt sen sist (att vi pratar varje dag på fejjanchatten är orelevant – allt blir mycket bättre live).

Och när det vankas en sån dag är det ju bäst att grunda lite.

 

 

Så jag och en kråka delade en ischai och pratade lite om att sommaren kommit till stan och att det är förbaskat trevligt med uteserveringar.

Och sen blev jag med nytt hår! Jo, jo. Ombre som inte är ombre utan en annan teknik som Böddi har mer koll på än vad jag har. Det blev såhär fräsigt (dock vansinnigt dåligt val av kläder att fotografera mot ser jag nu, men det kunde ju inte jag veta när jag klädde på mig på morgonen att gult inte direkt skulle vara min färg några timmar senare).

 

 

Sommar-hår, minsann!

Ja, och sen äntligen vankades det tjejlunch med Banditen, Fru Sederblad, Tindy och Annika.

 

 klänning//sheinside, skärp//ebay, solglasögon & klocka//triwa

 

Vi åt grytor så heta att det kittlade i gommen, och så pratade vi strunt med varann och skrattade hejdlöst åt nåt fånigt skämt om väskmaterial och när vi sen gick vidare genom stan gick vi så djupt involverade i samtal att vi stötte in i varann hela tiden utan att ens reflektera över det.

Och så gjorde vi lite andra trevliga saker som jag får berätta om lite senare, för nu är det ju fredag på riktigt och jag väntar finfrämmat ikväll och innan dess ska jag hinna bli anständig, åka och jobba, vara produktiv, hämta Buse och sladda in på gårdsplanen igen nio timmar senare; redo att tända grillen.

Fin fredag allihop! Hoppas ni får sol och glass och känslan av ledigt.

 

 

 

Idag ska jag bara vara.

Lite jobbmöten, det kommer jag aldrig undan, men annars ska jag bara vara i den solen som är utlovad och med det bästa sällskap jag kan tänka mig. Det blir klippning hos världens bästa Böddi (ni må tro att det behövs nu) och lunch på uteservering och bara en timme eller två av vänskap innan jag ska hem och ha torsdag igen med familjen som är hemma och vattnar blommor (”nattna” säger Buse) och skrapar flaggstången ren från färg.

Detta är min pausdag, min lördag-mitt-i-veckan-tid, där jag bara kan koncentrera mig på den egna firman och njuta dagen så gott det bara går och den ska jag ta vara på.

Det är ju så förbaskat skönt att ha lördag. Även om den egentligen bara är hittepå.

 

 

 tröja//day, byxor//circleoftrust, skor//ldir, sjal//stylesnob

 

Ni vet säkert hur det är.

När man har haft en såndär dunderhelg som bara spirar i själen, när man har fått sol och långa kvällar och skratt och Busepussar – när man har levt som om man hade semester och som om det var sommar. På riktigt sommar; med bär och rosé och svidandet i skinnet från solen och de där uteserveringarna där all mat smakar bättre och man kan sitta tills rumpan har domnat bort.

Och sen blir det vecka.

Krasch bom vecka med kontor och möten och regnsmutsiga fönster och man sitter i mötesrum och gäspar käken ur led och försöker så mycket man bara kan att fokusera, vakna till liv, vara kvicktänkt. Men man går lite i slowmotion, hjärnan är aningen luddig i kanterna och blicken vandrar olydigt ut genom fönsterna, över parkeringen, till det där gräset i solen som ser så förbenat inbjudande ut och bara kilometer bortom det en varm uteservering med nachos och leende sällskap.

Ja.

Ni vet säkert hur det är. När man är ledighetsbakis, lyckobakis, och sommaren precis har kommit på besök.