Stormen har lagt sig. Plötsligt är det som om den aldrig varit här; träden är blickstilla och inget ljud mer än ventilationen smyger längs taket på kontoret och jag kunde gå från bussen utan att vantar utan att fingrarna domnade bort på vägen.
Svåra Lena har åkt färdtjänst till jobbet idag och hon ser inte alls samma humor i det som jag gör. Jag viker mig av skratt över skrivbordet när hon berättar om färdtjänstbussen med hiss som kom och hämtade upp henne och hur chauffören sneglat lite förbryllat och hummat för sig själv när han såg henne.
– Ha ha ha! Du har åkt färdtjänst! Så vansinnigt roligt!
– Jag. Beställde. Inte En. Färdtjänstbuss. säger Svåra Lena sammanbitet.
– Klart du gjorde! Ha ha ha! Han måste ju undrat vad det var för fel!
– Det. Gjorde. Han. Säkert. Men jag beställde inte en färdtjänstbuss!
– Du får väl hävda att du har speciella behov? Det borde ju inte vara så svårt att tro på.
– Nu är du tyst! säger Svåra Lena och ger mig onda ögat under luggen. Jag bara viftar med handen och låtsas inget om.
Och jag har kommit på att jag har växt ur de flesta av mina jeans. Redan. Alla mina stuprörsjeans i storlek 27 sitter inte alls särskilt bekvämt längre, de som alltid varit aningen för stora i midjan innan, så nu har jag bara boyfriendjeans och fulbyxor kvar. Herregud. Hur ska detta sluta? Jag kan ju inte gå och köpa preggobyxor i vecka sex väl? Om jag inte vore så förbaskat hungrig hela tiden skulle detta säkert inte vara ett problem men att säga att jag ska dra ner på ätandet är i dagsläget lika troligt som att säga att jag ska sluta andas (eller att jag ska gå med i Reclaim the streets). Nu sitter jag här och smygknäpper upp jeansen under skrivbordet och suckar av välmående när inget längre sitter åt, men så snart jag ska röra på mig måste jag andas in, hålla andan och zippa upp igen. Sålänge jag sitter ner är det ju okey men jag måste tyvärr röra på mig ibland också. Gå till kopiatorn och andra totalt onödiga aktiviteter. Bummer, jag vet. Hur har ni andra gjort? (Och snälla, berätta inte att ni vägde 40 kilo och hade kroppsstrumpa fram till vecka 35 – jag blir så uppgiven då).
Nej, du ska inte köpa några preggobyxor, för du får av mig 🙂 svarta 😀 jag har ett par jeans, ett par baggybyxor och ett par tights 🙂
Det kan vara så att den här första svullnaden kommer lägga sig om ett par veckor för att vänta in den ”riktiga” bebismagen.
Jag har dock aldrig pallat med at ha NÅGONTING som sitter åt runt magen från typ v.6, som du är i nu, så för mig har det bara varit att ha lågt skurna jeans el andra loose fit byxor…tills det blir dags för de riktiga gravidjeansen!
Kan säga att jag nu med glädje 7 veckor efter min förlossning njter när jag börja komma i par efter par av mina gamla jeans! Lovely!
Jag vart svullen jättesnabbt. Hade bara leggings och stora strumpbyxor som gick HÖGT upp!
Även om det inte finns någon bäbis än som tar plats så vill man inte att något klämmer alls!
Samt att man oftast lägger på hullet lite.
Införskaffa härliga tunikor, enkla kjolar och leggings. Det är mitt tips. Jeans kommer snart att bli fruktansvärt obekvämt och att köpa mammajeans tidigt kan vara svårt då du inte vet hur svullen du kommer att bli, svårt att köpa i rätt storlek.
Men oroa dig inte. Det där löser du allteftersom! 🙂
Min bm trodde att jag var gravid med tvillingar från vecka sex för jag hade så stor mage, i vecka elva trodde man att jag var i vecka arton. Läckert, inte alls. Men jag hade jämt leggings med mjuk kant i midjan. Jag kunde inte ha mina jeans från vecka 4. Jag var bara tjock. Men det löste sig det med.
Kanske ska förklara hur det var innan och efter … annars är det ju inte mycket till hjälp! HAHA! Jag hade 28″ i midjan innan nu ungefär 8 månader efter så har jag 25″ i midjan och väger 55 kilo. Så du behöver inte vara orolig.
Jag såg ut som en strandad flodko över tiden. Men det la sig rätt snabbt. Jag kunde däremot inte äta något de första 12-13 veckorna förutom svartvinbärs festis och röda vindruvor. Men jag blev imponerande välgödd ändå, trots min kropps idoga jobb med att kasta upp det jag pillat i mig!
Men jag vet att du kommer lösa det där alldeles ypperligt! När man är ett ’preggo’ som du kallar dig får man dispens för att se ut lite som man vill.
Jeg la på meg 20 kg ved første, 16 kg ved nr 2 og ca 20 ved nr 3 (jeg er 180 cm høy)
Det beste i starten er å kjøpe et par bukser med strikk eller snøre i linningen. Det finnes faktisk en del av det, særlig i vårkolleksjonene… bomull/lin. Og tights så klart, med tunika over (det kan man bruke helt fram til fødselen) Jeg synes dessuten at HM har mye fint i mammaklær (når magen blir større)
Jeg gikk fort ned i vekt med amming og alt (tar ca 1 år å bli ”normal” igjen…, brystene ca 1 år etter avsluttet amming)
Storlek 37….. *drömmer*…det har jag aldrig haft, gravid eller ej, tillhör den mera…hm… fylliga skaran flickor… Men större byxor tror jag kan vara skönt om jenasen börjar kännas trånga, dels så det inte blir trångt där inne för liten och dels så du kan fungerar bekvämt, ingen anledning att känna obehag nu är en guldklimp växer där inne, du måste vara rädd om dig 🙂
Kram
Lugn bara lugn – jag köpte gravidjeans redan i vecka 7… Ja, jag kanske inte behövde dem just då men alla mina ”vanliga” byxor var alldeles för strama och bättre snöra in gravidjeansen än att kapa sig själv på mitten. Långa tröjor och en gummisnodd att hålla knappen funkar också 😉 UNDERBART det låter i alla fall – blir nästan lite avis… Älskade verkligen att vara gravid!
Mina vänner har alla haft gummiband i byxorna i början. Tisp kanske?
Ha en fin dag!
hej!
inte behöver du gravidbyxor än! jag körde länge på hårsnodd i gylfen =) o en lite lös tröja över det. Klarade inte ngt som tryckte på magen!
Efter det funkade jeansleggins el. vanliga leggins el. strumpbyxor fint. tunikor, långa linnen o klänningar blev räddningen resten av tiden.
lycka till med magen o tack för en fantastisk blogg! du skriver så man blir alldeles varm i hjärtat!
kram
Ett tips är att försöka hitta ettpar jeans/byxor med extremt låg midja. Sånna använde jag genom hela graviditeten… Och leggings borde du kunna använda. Preggobyxor blir ändå för små den sista månaden. De är totalt överskattade 😉
Du skriver så härligt!!
Har du inte hört om hårsnodd i knapphålet & så runt knappen & lång tröja 😉 Har jag använt så länge som möjligt i båda graviditeter. Jag har aldrig orkat ha preggo byxor som går upp under tuttarna, så hår snodd trixet har funkat perfa för mig ;D
Kram & njut dagen
Jag har då aldrig varit gravid. Men jag har alltid haft problem med byxor. Tre timmar med tre expediter i en butik för att hitta ett par som passar. Men sen hittade jag resårbyxorna http://www.smartgirl.se/klaeder/byxor/Sand_PULZ_byxa__106035_27 och mitt liv revolutionerades. Jag använder inga andra byxor. Resårbyxorna is the shit!
Jag körde länge med en hårsnodd i knapphålet som jag fäste i knappen. Men det skönaste är tights och gravidstrumpbyxor. Finns väldigt mycket fina mammakläder på Topshop sen när magen blir större.
Ska trösta dej med att jag gick upp över 20 kilo med mina barn. Men hälften var borta redan efter förlossningen. Så ät och njut av ditt tillstånd!
Ja ät och njut det finns inget man kan göra, förutom att slänga vågen:) jag tycker dock att det är mycket skönare med lågt skurna leggings i nån strl större 🙂 gillar inte det som går över magen.
Jag har aldrig förstått det där, jag är gravid (nio veckor) och jag känner ingenting speciellt. INGENTING. Trötthet möjligtvis, jag kan vilja gå och lägga mig redan kl 20:00. Men inte att jag är sugen på något speciellt eller att jag skulle hunnit bli nåt större. Illa mår jag inte heller. Eller jo, brösten är ganska stora och svullna, ungefär som när man har mensvärk. Men inte mer än så…
Ibland känns det som att gravida känner efter lite väl mycket. Fall man bara går omkring och inte gör det tror jag inte heller man får så hemskans mycket besvär. Men det kanske bara är jag?
Jag önskar att det var så enkelt 🙂 Men jag kan vara tokkoncentrerad på ett excellark och inte tänka ett dugg på att jag är preggo och så från ingenstans måste jag gå och kräkas. Så jag tror att hormonerna och allt annat är individuellt. Vissa dagar känner jag ingenting, andra kräks jag som en katt. Det är väl jätteskönt att du inte har några besvär! Njut av det. Jag har också det lindrigt jämfört med många tycker jag. Och med tanke på hur många kvinnor som historiskt och nu fastslaget har graviditetsbesvär skulle jag nog inte våga påstå att alla har ”hittepåsymptom” bara för att de vill känna sig gravida 🙂 En del får ju till och med läggas in.
Tror verkligen att det är helt individuellt hur man mår och hur man känner sig.
En del får jääättesug efter olika saker, andra inte. En vän till mig kräktes över hela Stockholm i 9 månader och var en benget i månad 9, jag led med henne ngt oerhört..
Själv känner jag mig gravid efter varje försök, med yrsel, illamående och svullen mage, som en äggsjuk höna *s* men det är nog för jag känner efter lite för mycket.
Men min stora fråga just för dagen är följande: varför Svåra Lena åkte färdtjänst? *s*
Jag körde gummisnodd i knapphålet, som flera tipsat om, och strumpbyxor o kjol. Sen kan jag rekommendera gravidtights, jag köpte ett par på Polarn o Pyret som jag bodde i andra halvan av graviditeten.