Man vaknar och så ligger den där. Snön. Inte i några drivor men tillräckligt mycket för att bilda slöjor framför bilen när man kör och få mig att trumpet värma fingrarna under mig mot stolsvärmen och prata om medelhavet med längtan i rösten.
På kontoret är det halvt nersläckt och Svåra Lena äter knäckebröd så det krispar i hela lokalen och klagar på att hon försov sig igår och var tvungen att komma till jobbet i mammahår (mammahår är för övrigt den typen av hår som Svåra Lena menar att trötta fyrbarnsmammor har; de som har urtvättade tights och americasockar och foppatofflor när de går till dagis med sina barn, och som alltid har quiltade hästtäckesjackor som de inte kan stänga).
– Det är okey att ha mammahår när man har fyra barn och inte pallar, beklagar sig Lena, men jag har inga barn. Då är det inte okey att ha mammahår när det är arbetsdag och den snygga fruktkillen kommer.
Efter att Långa Max varit sjuk och borta och blabla har Svåra Lena tröttnat och nu istället siktat in sig på den försöksskäggige, äppelkindade fruktkillen som kommer två gånger i veckan och staplar upp bananer i köket. Tillsammans med Elma smider hon planer om hur hon ska skriva sitt nummer på en clementin och därigenom ro det hela i hamn, men både jag och Elma ser hålen i den planen och är mer inne på att hon själv ska ringa och ge semipornografiska förslag i form av bananskalning och kiwikonstellationer – vilket får Svåra Lena att rodna och vifta med händerna och ropa: Sluuuta! Jag känner mig som en konferens-tant! medan vi viker oss av skratt.
Ja. Här är alltså allt som vanligt.
Hahaha, jag dör alltså… jag är fyrabarnsmorsan som går mot strömmen då… har aldrig gått till dagis i den utstyrseln… herregud, lite stil vill man väl ändå upprätthålla, trots att man har fyra ungar att skylla på 🙂 ..
Ha en bra Tisdag, trots snön, det snöar här också… om den nu är till någon tröst?!
Kram
*fnissar* Jag och maken har under hela vårt förhållande använt kiwi som en omskrivning för det kvinnliga könsorganet. Visste inte att det fanns fler som tänkte så!
Hahaha vad rolig du är. Låter avancerat att fånga en karl men alla sätt är ju bra har jag hört. Jag känner många fyrabarnsmammor och ingen av dem ser ut så där men de kanske inte finns överallt:P Ha en underbar dag!!
*s* Åh va härligt att få bryta ut i ett stort skratt så här på morgonen! Mammahår! Suveränt! Det uttrycket ska jag anamma. *s* Tur att jag bara är tvåbarnsmamma så jag inte har det problemet. 😉
Det låter så vansinnigt härligt när ni smider Svåra Lenas planer om att fånga en man. Jag saknar det där typiska kvinnliga beteendet som får en att skratta alldeles för högt på kontoret. Tur att jag ska träffa mina kollegor om en vecka och ska börja jobba om 6 månader. 🙂
Underbar bild!
Aah! USAsockar! Vilka minnen! Som tramsig och flamsig tolvåring var det ju det absolut coolaste man kunde ha på sej!
Snön är riktigt jäkla mystisk, den kommer liksom ur luften snarare än molnen! Skånsk vinter säger jag bara, har bott här hela mitt men inte fan har jag lyckats förstå mej på hur Skånsk vinter är beskaffad.
Själv så tycker jag det är befriande att inte alltid tänka på hur jag ser ut! Att kunna visa mig ute som en rugguggla utan att bry mig, men när jag glömde byta skor när jag skulle in till stna och fick gå där i mina foppatofflor, ja då skämdes även jag…Men visst är det underbart att vi alla är olika. Du verkar ha intressanta arbetskamrater ;-), kan tänka mig att det inte blir en tråkig stund…
Kramar Malin
Har undrat så hur det gick med Svåra Lenas relation. Fruktkillar är sunda, go for it…..
Haha ! Foppa tofflor får mig att skämmas.. håret gör inget ,men tofflorna! urk.