Åja. Riktigt så illa var det kanske inte. Men runt ett-tiden inatt vaknade jag av att det gjorde nåt så fasligt ont – som om jag växt tre storlekar under natten och musklerna och revbenen inte alls hängde med. Jag kunde inte vända mig för då var det värre och mannen satt spikrakt upp i sängen och klappade mina revben och sa oj oj oj och försökte hjälpa till, och tillslut lyckades vi stjälpa upp mig ur sängen och då kunde man se hur jag såg aningen… deformerad ut. Förmodligen hade Leo fastnat på tvären högt upp i magen på något sätt (kan dom göra så?) och där satt han fast i på tok för litet utrymme och tänjde ut sin stackars mamma som en stoppad korv. Hade det inte varit för att smärtan var konstant så hade jag nog fasiken trott att det var värkar. Men efter en stunds stående med armarna rakt upp i vädret som en telefonstolpe gjorde gravitationen sitt och han kasade ner till mer behagliga regioner igen och jag kunde tillslut bädda ner mig och försöka somna om, medan mannen strök mig över ryggen och Leo visade sin enorma glädje över detta nattliga äventyr genom att stampa målmedvetet på min urinblåsa.
Så idag är jag aningen urlakad och lite mör och ska inte göra så värst mycket mer än att hålla mig i soffan försöka vakna till liv igen med hjälp av vitt bröd och Oboy och vänta på stackars Sigge som ska in för kemisk kastrering så att det inte blir några tjocka ponnyvalpar nu när Tant börjar löpa.
Och Leo? Han mår topp. Och det är ju det viktigaste.
Oj vilken skräckhistoria du fick vakna till? Tur att Leo la sig tillrätta..phhhuuuiii.
Hoppas du får en fin fin fredag! Det känns lite varmt och klibbigt här idag men jag hoppas att solen ska titta fram.
kram
Men Leo, varför skulle du kila fast dig däruppe?
Vilken upplevelse…
Känner igen det där. Ska ta ett allvarligt snack med min dotter när hon blir lite äldre och fråga vad hon höll på med i magen… Hon älskar fortfarande kullerbyttor…
ta hand om dig.
Minns sånt där, nästan alltid på natten också. När man väl hade somnat… Och såhär med allt på behagligt avstånd 😉 kan jag inte göra annat än att le åt din beskrivning av mannen.
Kommer ihåg mina nätter av hispig panik (med tvillingarna var det typ jämt) av någon nykommen myskosmärta och min man som försökte med allt. Jag, tvärvaken och oahhh-vrålandes och han yrvaken och ojandes 🙂
Hoppas det går bra med Sigge idag.
Huvva vad obehagligt! Skönt att det slutade väl men att vakna på det sättet. Jisses!
Sköt om dig!
Kram C.
Hua! Det kan göra riktigt ont när dom får för sej att vända runt inne i lilla magen! Skönt att han la sej till rätta igen =)
HAHAHA!
Tänker mig att han var lika chockad som du, plötsligt från ingenstans fastkilad. Skönt att ni lyckades skaka ner honom tillslut i alla fall.
Minns när det fortfarande fanns så där gott om plats så att bebisen kunde snurra runt och göra volter, det är lite trängre nu för tiden och eftersom min är fastkilad med huvudet sedan ett antal veckor är det bara rumpan och knäna som far fram och tillbaka, det kan också se aningen skumt ut, I’m telling you.
Ha en skön slapp dag!
Vet du va det bäst med dig är? Att du kan bjuda på osminkade morgon bilder och HM-gapande, trots att du är så himla snygg.
jamen, jisses vilket äventyr! 😀 har en kompis som hade beräknat den 18de, men inget har hänt ännu. hon hoppar små grodhopp (graciöst, verkligen) för o försöka få igång gravitationen mera 😀
Nej men stackaren! Tänk va hemskt att vakna inklämd bland revbenen! Du får ägna dagen åt att vila i soffan istället! Sköt om er!
Å jösses! Jag minns ju inte så mycket av nätterna under graviditeten för det var så faaaasligt länge sedan… Typ nitton år… Vad hände egentligen? Jag hade den ljuvligast lille killen med kritvitt hår i pottfrisyr och nu har han skägg, är huvudet (eller två) högre än jag, väger nästan hundra pannor och lyfter sin mamma från golvet i sina björnkramar. Min kärlek svämmar över för den killen… som alltid.
Hoppas du kommer ifatt med att göra ingenting idag! Var rädd om er! Förresten. Om jag missade att kommentera igår beror det på att mitt omdöme förmörkades av avudsjuka. Alexa is to die for… Och efter denna sommaren kanske jag unnar mig, jag också. Kram!
Det där låter inge vidare, tur att Leo är tillbaka där han ska vara:)
Grymt snygg väska
Ha en skön dag
Karin i Stenungsund
han blev kanske inspirerad av ditt badkarsfastnande? 😉
Hoppas att du mår bättre nu och att du druckit rejält med O´boy.
Mjölken i Malaysia smakar inte direkt gott.
Lille A är också kastrerad, fast på det brutala sättet, inte hört talas om den kemiska varianten.
Lille A tog det hela med ro, men jag bölade som en tok när vi hämtade honom på djursjukhuset och kände mig som en elak ”mamma”.
Kram Mrs G
Men å vilket natt äventyr. Själv har jag inte varit med om något åt det hållet. Bara att H*n passsar på att sparka så fasligt om nätterna när man varit på toa, typ 4 gånger/natt:) Skönt att Leo hamnade rätt tillslut.
Kram Kristina
Gud va du är söt, odramatisk och varm…:)
Vacker inifrån å ända ut i hårtopparna!
Kram
Huvaligen, inte trevligt (men skönt att bebis mår bra). Been there done that fast jag var öm i magen i flera dagar efteråt. Plus att vår tjej visade sig att hon låg i säte, busungen =)
ajaj ingen trevligt uppvaknande. Hoppas han slutar med sin cirkusakrobatik nattetid 😉
Ajajajaj! Det där lät riktigt otrevligt. Min Myra gjorde en snurr i magen några dagar före födseln. Det gjorde ont kan jag säga. Vilka idéer de får därinne i magen. Jag tycker de kan ligga still jag.