Att bli en urbanista igen.

Efter att ha häckat i flera dagar här ute på landet är det dags för att träffa lite folk igen. Så nu packar jag ner kameran och släpar mig och magen in till stan för en dejt med Vackra Elma och hennes trollsöta dotter – det var alldeles för längesen vi sågs och jag har ett Elma-kvot att fylla. Dessutom har Leo någon form av kolhydratrikt lunch-från-stan-kvot att fylla och jag är inte sen att hålla med. Och med tanke på att vi faktiskt går in i vecka 31 nu (det är det va? Jag har dålig koll såhär på semestern) så blir det nog en muffins också. Eller två.

Jag märker att ni är många nya som har hittat hit. Så roligt! Jag hoppas att ni ska trivas här inne ni också. Och ni andra kanske kan se att jag har börjat ordna upp lite; jag har skapat lite nya sidor där under headern med frågor & svar och en liten förklaring till vem jag är och sånt som kanske kan vara bra att veta. Och som vanligt – bara ställ frågor om ni har några. Jag försöker att svara på de flesta och om jag har missat någon är det inte avsiktligt. Jag lovar.

Men! Nu var det ju dags för Malmö och varma gator och en sväng inom det där förbannade Espresso House som har mig i ett grepp med sin is-chai. Ses snart igen, finaste.

19 kommentarer till “Att bli en urbanista igen.

  1. Det som är så mysigt med dig är att du faktiskt tar dig tiden & engagemanget att komma in på en annans lilla blogg ibland och lämna en kommentar 🙂
    förutom då att du är duktig på att besvara frågor…
    Uppskattas!
    Kram

  2. Hej!
    Jag vill gärna veta mer om din bakgrund/uppväxt! Du skrev i en frågestund att du skulle utveckla ditt svar ner!

  3. Vad fin du är 🙂 och jag säger nog inte detta tillräckligt ofta här… om jag ens nånsin har sagt det…? Men jag älskar din blogg! 🙂

  4. åh emma du ger mig hopp!! hopp om att det kanske kan hända mig någon gång med… att jag ska springa på honom med stort H. allt det andra har jag… ett hus jäg älskar och vänner som betyder så himmla mycket… vi är nästan i samma ålder och jag börjar känna både lite panik och att det kanske snart är för sent….
    tack för en fantastisk blogg som jag smyg kikar in på jobbet varje dag! och önskar lite mer då att jag faktiskt vågat komma till bloggträffen….

  5. Åh vackra kvinna.. ät minst tre muffins tycker jag!
    Får jag bestämma så får du ta över efter dom måttligt intressanta Kenza, blondinbella osv:)
    Ha så kul nu!

  6. Hej Emma! Jag har en fråga till dig angående din underbart vackra familj – närmare bestämt angående dina fantastiska hundar! Det är nämligen som så att jag under lite speciella omständigheter har ”åtagit” mig att ta hem två små valpar. Så då måste jag fråga dig: är Tooka och Tant jämngamla? Har det varit otroligt krävande att mer än en hund på samma gång? Har jag begått ett stort misstag? Har du några tips?

    1. Det skiljer sex veckor på flickorna rent födelsemässigt, men Tooka hade jag hemma i ungefär två tre månader innan Tant kom. Jag har absolut inte tyckt att det varit mer jobb med två valpar/unghundar men det beror nog också på rasen. Plus att de inte är släkt. Det viktigaste att tänka på och som man lätt slarvar med är att man måste separera dom när de växer upp – olika promenader osv då och då så att de inte blir alltför tajta. Det kan skapa problem om tex en av dom blir sjuk och måste läggas in. De måste få vänja sig vid att inte alltid vara tillsammans.

      Om två valpar är vad du vill ha och vad du känner att du fixar så har du absolut inte gjort ett misstak. Ibland måste man bryta normen, eller hur? 😉

  7. Hei Emma,j eg har egentlig ingen spørsmål, men er ny følger og vil bare si at jeg synest det er så ur-koselig å komme inn på bloggen din. Du skriver så godt og tar så fine bilder, så da sitter jeg her i godstolen da og fniser litt for meg selv og koser meg. Takk for at du deler.

    Klem Eli

  8. Jag är en relativt ny läsare som snubblade in här via någon blogg. Återkommer numera varje dag. Jättehärlig blogg du har med massa fina bilder varje dag. Lycka till med graviditeten och lilla Leo!

  9. Hej! Ny här, avgudar dina underbara foton och ditt vackra skrivsätt gör att man måste kolla in HELA tiden. Jag har två småttingar själv och var svullen konstant under första barnet, trots att hon föddes i kyliga november. Så jag lider med dig, kämpa på!

    Kram j

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg